Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - God man - Godnatt - Godolphin, Sidney - Godord - Godowsky, Leopold - Godoy, y Álvarez de Faria, Manuel de - Gods - God save the King, resp. Queen - Godstariff - Godståg - Godsvagn - Godtemplarorden - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Godnatt—Godtemplarorden
84
av olika slag, vilka antingen förordnas av
domstol el. annan offentlig myndighet el. utses
genom kommunala val el. för iakttagande av viss
laga form av enskilda tillkallas för enskild
förrättning el. att som vittnen närvara vid en
rättshandling. Sålunda förordnar domstol g. som
ställföreträdare för bortovarande dödsbodelägare,
som ersättare för förmyndare, som är hindrad
av jäv el. förfall, samt som ställföreträdare för
person, som mera tillfälligt är av sjukdom
hindrad att förvalta sin egendom och bevaka sina
intressen. Av kommunal representation utses g.
att efter avlagd ed biträda vid
lantmäteriförrätt-ningar, syner enl. vattenlagen el. andra dylika
förrättningar. Då bouppteckning efter avliden
person icke förrättas av myndighet, verkställes
uppteckning och värdering av den dödes
egendom av g., och vid arvskifte skola g. vara
närvarande. Även kvinna kan anlitas som g. Till
g. böra endast utses redbara och allmänt aktade
personer.
Godnatt, fästningstorn på ett skär mellan
Karlskrona och Tjurkö, uppfört 1858—63, som
fästningsverk slopat 1879. I tornet är nu inrymd
en agafyr, som leder fartyg från sjön in till
Karlskronas yttre redd.
Godolphin [gadå’lfin], Sidney, Earl of G.,
engelsk statsman (1645—1712). Han fick som
led. av underhuset 1668—81 anseende som god
finansiell förmåga, blev 1679 en av
skattkam-marlorderna och 1684 först statssekr., därefter
förste skattkammarlord. G. var ett nyttigt redskap
för maktens innehavare. Efter Jakob II :s flykt
inträdde G. 1689 i konung Vilhelms tjänst, var
1690—96 förste skattkammarlord men invecklades
i jakobitiska stämplingar och måste 1696 avgå.
Han återfick 1700 sin plats och utsågs 1702 av
drottning Anna till riksskattmästare. G., som var
nära förbunden med Marlborough, blev med åren
alltmer beroende av whigledarna. Då tories 1710
kommo till makten, avskedades G.
Godord (isl. goöorö), se Gode.
Godowsky [gådå’skji], Leopold,
polskamerikansk pianist och tonsättare (1870—1938),
elev av musikhögskolan i Berlin och av
Saint-Saèns i Paris. G. var en framstående
pianopedagog, verksam bl. a. i Chicago och vid
Wienaka-demien, från 1912 i New York. Han blev
internationellt ryktbar som ytterst solid och virtuos
pianist. Som tonsättare är G. mest känd genom
sina kontrapunktiskt mästerliga, harmoniskt
raffinerade men särskilt i fråga om förklassiska
mästare tekniskt överlastade bearbetningar och
parafraser för piano, ss. tre ”Symphonische
Me-tamorphosen” (över temata av J. Strauss) och
”53 Studien über Chopin-Etüden”, däribland ett
tjugutal för endast vänster hand. Bland G:s
övriga pianokompositioner märkas ”Passacaglia”
(över inledningstakterna i Schuberts
”ofullbordade”), en javanesisk svit m. m., varjämte han
utgivit studieverk.
Godoy [gåÖäi’], y Älvarez de Faria,
Manuel de, spansk statsman (1767—1851).
Han vann som gardesofficer sedermera drottning
Maria Luisas gunst och genom henne även
hen
nes gemåls förtroende. Då denne som Karl IV
1788 bestigit tronen, överhopades G. med
ynnestbevis, blev 1792 hertig (av Alcudia) och nov. s. å.
premiär- och utrikesminister. Han sökte
fortsätta Karl IH:s politik i den upplysta despotismens
tecken. Det 1793 började olyckliga kriget mot
Frankrike slöt G. 1795 genom freden i Basel och
fick då titeln ”fredsfurste” (principe de la paz).
1798 tvangs G. på engelskt initiativ att officiellt
avgå men återkom 1799. Han lät 1806 rusta mot
Napoleon men överenskom året därpå med
denne om delning av Portugal. G. var allmänt hatad
och motarbetades av tronföljaren Ferdinand
(VII); vid brytningen mellan denne och Karl IV
häktades G. (1808) men lössläpptes och avfattade
i Bayonne s. å. Karl IV :s tronavsägelse. Han
följde kungaparet i landsflykten och levde från
1830 i Paris. Hans otillförlitliga memoarer (6 bd)
utkommo 1836—42. — Litt.: Biogr. av H. R.
Madol (1932).
Gods, jur., se Egendom.
God save the King, resp. Queen [gå’d séi’v
Öa ki’13 (kæin)], eng., ”Gud bevare konungen!”,
resp, ”drottningen!”, begynnelseorden till den
officiella engelska nationalsången, vars skapare
sä-ges vara H. Carey. G. sjöngs f. g. 1740.
Godstariff, se Järnvägstaxa.
Godståg, se Järnväg.
Godsvagn, se Järnvägsvagn.
Go dtemplarorden, nykterhetssammanslutning,
som leder sitt ursprung från Amerika, där den
1851 bildades i staten New York. Dess off. namn
är numera International Order of Good Templars
(förk. I. O. G. T.).
G. är en sluten förening (icke hemligt sällskap)
av män och kvinnor, vilken arbetar för utrotande
av bruket av alla slags rusdrycker. Ordens
centralledning kallas Internationella storlogen.
Under denna sortera storlogerna, i regel en i varje
land, under dessa logerna med distrikt- och
kretsloger som mellanlänkar. I anslutning till logerna
arbeta studiecirklar samt barn- och
ungdomsavdelningar.
Till Europa överfördes orden 1868 genom
engelsmannen Joseph Malins, under många årtionden
dess förnämste ledare och organisatör; den har
nu vunnit fotfäste i alla världsdelar. G. har
gjort sina största landvinningar i n. hälften av
Europa. Slavfrågan i U.S.A. och sedermera
ordens religiösa läggning ha vållat splittring, och
olika, självständiga ordensgrenar, senast 1906
Neutrala goodtemplarorden med
huvudsäte i Schweiz, ha bildats. 1887 skedde
överenskommelsen mellan de två grenar, som
söndrats på grund av slavfrågan, och 1923 återgick
den neutrala orden till moderorden, sedan denna
medgivit, att orden icke ovillkorligt skulle ställa
religiösa krav för medlemskap. — Antalet vuxna
medl. i G. är c :a 325,000, fördelade i 46
storloger.
I Sverige infördes g. 5 nov. 1879, då
baptistpastorn O. Bergström enl. fullmakt från
England i Göteborg stiftade den första logen.
12 aug. 1880 bildades vid sammanträde i Skövde
Sveriges storloge av I. O. G. T. — G. var den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
