Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godtemplarorden - Sverige - Godthåb - God tro - Godunov, Boris - Godvikt - Godwin - Godwin, William - Godwin-Austen (Mount) - Goe - Goebbels, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Godthåb—Goebbels
86
första större sammanslutning i Sverige, som
upptog studiecirkelidén och satte den i organiskt
sammanhang med sin verksamhet. Inom de flesta
städer och på en mängd andra platser finnas för
ordens verksamhet avsedda ordenshus. (1,118
med ett brandförsäkringsvärde av omkr. 16 mkr).
Sveriges storloge är världens största. De 31
•distriktlogerna, med var sitt
geografiska område, äro fördelade på kretsloger.
Orden utger tidningar och driver bokförlags- och
tryckerirörelse (utövad av Oskar Eklunds
bokförlag och tryckeri-ab.). G:s huvudorgan,
Reformatorn, utges i Stockholm. G. i Sverige räknade
1950 c :a 158,000 medl. Chefer för svenska
storlogen efter 1887 ha varit Edvard Wavrinsky
1887—89, Wilh. Styrlander 1889—1906, Oskar
Eklund 1906—09, S. H. Kvarnzelius 1909—14,
Ernst Strandman 1914—39, Ruben Wagnsson
1939—48, Ragnar Lund sedan 1948. Tre svenskar
ha beklätt posten som internationell chef för G.,
näml. E. Wavrinsky 1905—20, Oscar Olsson
1930—47 och Ruben Wagnsson sedan 1947.
Fullt självständig organisation, ehuru nyttjande
ordens namn och med verksamhet, huvudsakligen
ansluten till ordens, är Sveriges g o
d-templares ungdomsförbund (S. G.
U.), en sammanslutning, stiftad 1906, av yngre
medlemmar inom de äldres avd. med syfte att
verka för förädlande nöjen, väcka intresse för
allmänt sociala och humanitära strävanden.
Godthåb, hamn och huvudort på
Västgrönland, på 64° 11’ n. br.; c:a 700 inv. G., som
anlades 1728 av Hans Egede, har seminarium,
radiostation, tryckeri och god hamn; fiske. G.
är den äldsta danska kolonien på ön.
God tro (lat. bona fides), jur., den
föreställning hos en person, som mottager något från
en annan, att denne senare är behörig som
fångesman, d. v. s. till att låta mottagaren få den rätt
som avses. Exempel: man köper en sak av
någon, som man tror berättigad att sälja saken;
man låter på sig transportera ett skuldebrev i den
förmodan, att man därmed får fordran mot
det-sammas utställare. Efter föreliggande
omständigheter får bedömas, huruvida mottagaren
rimligen bort misstänka någon oriktighet; att ett
förbiseende, som innebär grov vårdslöshet, icke
kan ursäkta honom är givet. Begreppet g.
hänför sig alltså närmast till mottagarens
förstånd men ger anledning att sluta till redlig
vilja hos honom och har därför erkänts som
grund till rättsskydd åt den godtroende
mottagaren. Detta har eg. betydelse i de fall, då g.
innebär en oriktig föreställning, i det att
fångesmannen i sj älva verket icke är behörig.
I dessa fall uppstår en konflikt mellan den rätte
ägaren (som mist sitt och nu vill ha det igen)
och den godtroende mottagaren. För denna
konflikts lösning, som ej alltid utfallit lika, har
hänsyn måst tagas å ena sidan till behovet av
trygghet för bestående rätt, varmed överensstämt att
erkänna rätte ägarens anspråk, men å andra
sidan också till den allmänna omsättningens krav
på sådan säkerhet, att man må kunna utan risk
inlåta sig i handel med obekanta. I stort sett har
den förra synpunkten övervägande beaktats i
förhållanden ang. fast egendom, den senare mer och
mer i fråga om lös egendom, framför allt
penningar och omsättningspapper. I regel skyddas
sålunda icke förvärv av fast egendom i g. från
obehörig person, förrän hävd kommit till.
Förvärv av 1 ö s egendom i g. åtnjuter däremot skydd
gentemot rätte ägaren, icke minst i svensk rätt.
— G. betecknar i andra fall ovetenhet om sådana
omständigheter, som i och för sig varit ägnade
att göra en viljeförklaring ogiltig, ss.
felskrivning, obehörigt tvång o. dyl. I händelse av sådan
g. hos motparten blir esomoftast viljeförklaringen
giltig, av hänsyn till att denna g. (”tro och
heder”) anses i den allmänna omsättningens
intresse förtjäna rättsordningens skydd.
Godunov [gadonåT], Boris, rysk tsar, se
Boris.
Godvikt, en mindre övervikt el. avdrag i den
verkliga vikten. Lämnas i grosshandeln efter
gällande handelsbruk på vissa varor i form av
ett procentuellt avdrag på räkningen.
Godwin [gå’dæin], angelsaxisk jarl (d. 1053).
Han blev omkr. 1019 jarl i Wessex och var
sedan till Knut den stores död 1035 en av
dennes mest betrodda män. Vid tronledigheten 1042
genomdrev han Edvard Bekännarens val till
konung och stod under dennes regering i spetsen
för det mot normanderna fientliga nationella
partiet; jämte sina söner (”Godwinssönerna”)
behärskade han större delen av England och var
landets mäktigaste man. En brytning med
Edvard inträffade 1051. G. och hans söner
landsför-visades men återvände redan 1052 och tvungo
Edvard att återinsätta dem i deras förra
maktställning. G:s son Harald ärvde faderns makt
och blev 1066 Englands konung.
Godwin (gåMcoinj, William, engelsk
författare (1756—1836), först dissenterpräst, sedan
författare och förläggare. Under intryck av
franska revolutionen skrev G. ”Political justice”
(1793), vari han yrkade lagarnas avskaffande,
och den spännande förbrytarromanen ”The
ad-ventures of Caleb Williams” (3 bd, 1794), med
vilken han inledde den sociala romanen i
England. G. skrev vidare historiska verk, romaner
m. m. — Litt.: F. K. Brown, ”The life of
William G.” (1926). — Om G:s hustru se
Wollstone-craft, Mary.
Godwin-Austen [gå’dcoin-å’stin] (Mount),
även kallad K2, jordens näst högsta bergstopp,
den högsta i Karakorum; 8,611 m ö. h.
Uppkallad efter geodeten Henry Haversham
Godwin-Austen (1834—1923), som utförde kartarbeten i
Kashmir och Himalaja.
Goe, nord, myt., tillhörde enl. en fornnordisk
saga Fornjots ätt, som utgjorde personifikationer
av naturkrafterna. G. var dotter till Snö den
gamles son Torre (”barfrost”). En gång blev
G. bortrövad, vilket enl. sagan gav anledning
till Norges bebyggelse, då bröderna Gor och Nor
gåvo sig åt v. att söka henne och funno sin
syster i Hedemarken. — Även, liksom Torre,
gammalt namn på en vintermånad.
Goebbels [gö’b-], Paul Joseph, tysk
natio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
