- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
121-122

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goossens, Eugène - Gora - Gorakhpur - Goraler - Gordianus - Gordion, Gordiska knuten - Gordium - Gordon, ätt - Gordon, Lord George - Gordon, Adam Lindsay - Gordon, Charles (Gordon pascha)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

Gora—Gordon

122

vid Sir Thomas Beechams opera, 1922 vid Covent
Garden och 1923 för Rochesters symfoniorkester
(U.S.A.). Han har gästdirigerat bl. a. vid Albert
Hall, Queen’s Hall, Halléorkestern i Manchester
samt i Amerika, där han 1931 efterträdde Fritz
Reiner som dirigent vid Cincinnatis
symfoniorkester. G. har komponerat bl. a. ”Sinfonietta”,
op. 34, o. a. orkesterverk, 1 violinsonat, 1
stråkkvartett, 1 pianokvintett jämte annan
kammarmusik, pianostycken, sånger, operorna ”Judith”
och ”Don Juan de Manana” samt baletten
”L’école en crinoline”. G:s musik visar starkt
inflytande från såväl Debussys impressionism
som moderna nyklassicistiska riktningar.

Gora [ry. utt. gara’, serbokroat. gå’ra] (po.
gora [go’ra], tjeck, hora [hå’ra]), berg,
förekommer ofta i geogr. namn.

Gorakhpur [eng. utt. gåuräkpö’a], stad i
prov. Uttar Pradesh, Indiska unionen, vid Gogras
biflod Rapti; 85,000 inv. G. är järnvägsknut
med järnvägsverkstäder samt garnison.

Goräler, gammalpolskt herdefolk i Höga Tatra.
Huvudort är vintersportplatsen Zakopane. G. äro
till språk och kultur nära besläktade med
slovakerna.

Gordiänus, romerska kejsare. 1) Marcus
Antonius G. (I) Africanus utropades 238,
vid 80 års ålder, som ståthållare i Afrika till
motkejsare mot Maximinus. När ett par veckor
senare ståthållaren i Mauretanien angrep Kartago
och G:s son och medregent Marcus
Aure-lius G. (II) stupade i striden, hängde sig
fadern. — 2) Marcus Antonius G. (III),
dotterson till G. I. Blev 238 först caesar och
därpå s. å. kejsare. Under ett framgångsrikt
fälttåg mot perserna blev han 244 mördad av
den nye pretorianprefekten Philippus Arabs.

Gordion, Gordiska knuten [gå’r-1, se Gordium.

Go’rdium (grek. Go’rdion), huvudstad i det
gamla frygiska riket. Om en i Zeus’ tempel
uppställd vagn hade oraklet spått, att den, som kunde
lösa den konstfulla knut, varmed oket var bundet
vid tistelstången, skulle vinna herraväldet över
Asien. Då Alexander den store besökte G. och
ej lyckades lösa knuten, högg han av den med
sitt svärd. Med uttrycket ”gordisk knut”
betecknas därför en invecklad uppgift, som kan
lösas endast med maktmedel. — Utgrävningar
vid G. ha bragt i dagen bl. a. en gammal, med
den trojanska besläktad kultur från 2:a
årtusendet f. Kr. — Litt.: G. och A. Körte, ”Gordion”
(1904).

Gordon [gådn], gammal skotsk ätt av
anglo-normandisk härkomst, som på 11 oo-talet bosatte
sig i Gordon i Berwickshire, invid gränsen till
England. Sir Adam de G., förtrogen
rådgivare åt Robert Bruce, stupade 1333 mot
engelsmännen vid Halidon Hill. En medl. av ätten
upphöjdes 1449 till Earl of Huntly; hans
ättling, George G., 4:e earl of Huntly (1514—
62), är bekant från Maria Stuarts historia; han
uppgjorde en dristig plan att bortföra drottningen
för att sedan få henne förmäld med sonen John
G. men stupade själv i skärmytslingen vid
Cor-richie, varefter sonen dagen efter avrättades. En

annan son, George G., 5:e earl of Huntly
(d. 1576), förband sig med Bothwell, deltog i
mordet på Darnley och medverkade till
Both-wells förmälning med Maria Stuart. George
G., 6:e earl of Huntly (1562—1636), blev 1599
markis av Huntly och styresman över n.
Skottland men avsattes 1630 av Karl I. 4:e
markisen av Huntly, som 1684 upphöjdes till hertig
av G., var farfars far till nedannämnde Lord
George G. Med dennes brorson, 5:e hertigen
av G., G e o r g e G. (1770—1836), utdog den
hertigliga grenen, och ättens stora gods övergingo
till dåv. hertigen av Richmond, vars son 1876
erhöll titeln hertig av Richmond and G. —
Från omkr. 1516 bars titeln Earl of Suth
erland av medl. av en av ättens grenar; 1682
blev en medl. av en annan gren Earl of
Aberdeen.

Lord George G. (1751—93), yngste son av
3:e hertigen av G., blev sjöofficer och
parla-mentsmedl. Utnyttjande missnöjet med
parlamentet, organiserade G. opinionen mot 1778 års
toleransakt mot katolikerna; ett av G. 1780
anordnat demonstrationståg till underhuset utlöste
bland Londons lägre skikt ett våldsamt uppror,
som regeringen endast med stor blodsutgjutelse
kunde stilla. G. frikändes denna gång, men
fantast och svärmare, som han var, dömdes han 1788
till fängelse för obalanserade angrepp mot det
engelska rättsväsendet.

Gordon [gådn], Adam Lindsa y,
australisk skald (1833—70). Han levde ett skiftande
liv, var särskilt bekant som framstående ryttare.
G:s diktsamlingar, ”Sea-spray and smoke-drift”
(1867), ”Ashtaroth” (s. å.) och ”Bush ballads
and galloping rhymes” (1870), blevo högst
populära till följd av G:s hänförelse för hästar och
ridning, den stormande kraften och Byrondraget.
— Biogr. av D. Släden (1934).

Gordon [gådn], Charles George, kallad
Gordon p a s c h a, brittisk officer (1833—85).
Han deltog i Krimkriget och 1860 i det
franskengelska kriget mot
Kina; till major
befordrades han 1862.
1863 övertog han
befälet över den lilla
armé, som de europeiska
invånarna i Shanghai
utrustat för att
bekämpa taipingupproret,
och han bidrog 1863—
64 i hög grad att göra
slut på detta. Han var
1865—71 fortifika-

tionsofficer i
Graves-end. 1874 begav sig
G., numera överste,

till Egypten som guvernör över dess
Ekvatorial-provinser. Då han såg sig hämmad i sin kamp
mot slavhandeln, nedlade han 1876 sitt ämbete
men återvände 1877 som generalguvernör över
Sudan, Dar Fur och Ekvatorialprovinserna samt
verkade där energiskt mot slavhandeln. Han
avgick 1879, återvände till England 1880, ägnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free