- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
123-124

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gordon, Charles (Gordon pascha) - Gordon, Charles William - Gordon, Jehudah Leib - Gordon, Patrick - Gordon Bennett Cup - Gordonsetter - Gore, Charles - Goremykin, Ivan Loginovitj - Gorgan - Gorgas, William Crawford - Gorgias - Gorgoner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123 Gordon—Gorgoner 124

sig med växlande framgång åt uppgifter i
Indien, Kina, Mauritius och Sydafrika samt blev
1882 generalmajor. Efter att ha tillbragt året
1883 i Palestina åtog han sig att återvända till
Egypten, i vars sudanesiska provinser
mahdist-upproret rasade. G. tog i febr. 1884 som
generalguvernör över Sudan sitt residens i Kartum
med uppgift att verkställa utrymningen av de
hotade länderna men ville ej utrymma Sudan utan
att lämna någorlunda tryggade förhållanden efter
sig. Våren 1884 avskars förbindelsen med
Egypten. G. instängdes i Kartum, som han försvarade
med oförlikneligt mod och aldrig svikande
uthållighet. Alltför sent beslöt ministären Gladstone
utrusta en undsättningsexpedition, och då dennas
förtrupp var i Kartums närhet, stormades staden
26 jan. 1885, varvid G. dog hjältedöden. —
Grunddraget i G:s karaktär var en varm och
djup religiositet, som framför allt tog sig uttryck
i en brinnande människokärlek i förening med en
sällsynt grad av oegennytta och personligt mod.
— G:s brev och dagböcker ha till stor del blivit
offentliggjorda, bl. a. ”Reflections in
Palesti-ne” (1884), ”The journals at Kartoum” (1885)
och ”Letters of G. to his sister” (1888). — Av
biogr. om G. må nämnas A. E. Hake (1884—85),
H. W. Gordon (1886), W. Butler (1889), D.
Boulger (2 bd, 1896), J. Buchan (1934), P-
Col-son (1937).

Gordon [gådn], Charles William,
kanadensisk författare under pseud. R a 1 p h C o
n-nor (1860—1937), presbyteriansk pastor i
Win-nipeg. G. skrev ett stort antal mycket lästa
berättelser med hemlandsämnen. På sv. finnas
bl. a. ”Himlalotsen” (1921) och ”Sjuttio gånger
sju” (1924).

Gordon [gå’r-], Jehudah Leib,
ryskjudisk diktare, tidningsman (1830—92). Med G.
nådde haskaladiktningen sin höjdpunkt, och han
inledde den moderna hebreiska poesien. Skrev bl. a.
fabler (till stor del efter La Fontaine, Talmud
o. s. v.), episka dikter och problemdikter, i vilka
han gisslar rabbinismens urartningar. —
Diktprov i M. Ehrenpreis och R. Josephson,
”Nyhebreisk lyrik” (1920).

Gordon [gådn], Patrick, skotsk militär i
rysk tjänst (1635—99). Han deltog än på svensk,
än på polsk sida i polsk-svenska kriget 1655—60,
gick 1661 i rysk tjänst och avancerade 1688 till
general. 1689 slöt sig G. till tsar Peter och
stod högt i dennes ynnest. Största förtjänsten
om Azovs erövring (1696) var hans, och han
biträdde vid omorganisationen av ryska armén.
G:s på engelska skrivna dagbok utgör en av de
viktigaste källorna till Rysslands historia under
denna tid; den utgavs i förkortad ty. övers, i 3
bd 1849—53 och fullständig i ry. övers. 1892.

Gordon Bennett Cup [gå’dn be’nit ka’p], ett
1906 av den amerikanske tidningskungen och
sportmecenaten J. Gordon Bennett d. y. uppsatt
vandringspris i distanstävlan för luftballong. Om
det erövrades 3 år i följd, tillföll det segraren.
1909 instiftade Gordon Bennett ett liknande pris
med samma villkor för flygplan. Det förra
erövrades av Belgien 1924, det senare av Frankrike 1920.

Gordonsetter [gå’dn-], se Hundraser.

Gore [gå], Charles, engelsk teolog (1853
—1932), biskop i Worcester 1902, biskop i
Birmingham 1905, i Oxford 1911—19. Från
barndomen tillgiven den anglo-katolska (ritualistiska)
riktningen inom Englands kyrka, framträdde han
senare som dess ledande teolog. Han bröt därvid
(särskilt genom sin medverkan i den berömda
essäsamlingen ”Lux mundi”, 1890) väg för en
mera liberal katolicism. Därjämte bidrog han
starkt till den nyare högkyrklighetens utpräglat
sociala orientering. Bland hans skrifter må
nämnas ”The incarnation of the son of God” (1891),
”God in Christ” (1922; sv. övers., ”Tankar och
fragment”, 1924), ”The reconstruction of belief”
(3 bd, 1923—24), ”Anglo-Catholic movement
to-day” (1925), ”Christ and society” (1928), ”The
philosophy of good life” (1930). G. utgav ”A
new commentary on Holy scripture” (1928). —
Litt.: H. Begbie, ”Kyrkfönster” (1922); biogr.
av J. Gore (1932) och G. L. Prestige (1935); R.
Ekström, ”The theology of C. G.” (1944).

Goremykin [garjimy’kjin], Ivan Login
o-vitj, rysk statsman (1840—1917). Han blev
1891 v. justitieminister och drev som
inrikesminister 1895—99 en reaktionär politik. 1906 blev
han ministerpresident men ersattes redan juli
s. å. av Stolypin. Febr. 1914 blev han åter
ministerpresident men var på intet sätt vuxen
världskrigets påfrestning och fick febr. 1916 avsked.
Efter februarirevolutionen 1917 arresterades han
men frigavs. Han begav sig till Kaukasus, där
han i dec. s. å. mördades av bolsjeviker.

Gorgan, stad i Persien, se Asterabad.

Gorgas [gå’gas], William Crawford,
amerikansk läkare (1854—1920), från 1914 chef
för militärläkarkåren. G. har blivit berömd
genom de storartade resultat han vunnit vid
bekämpandet av smittosamma sjukdomar, främst
gula febern. Hans första storverk var att 1901
på 3 mån. befria Habana från gula febem. Maj
—sept. 1905 åstadkom han detsamma i den sedan
gammalt illa beryktade kanalzonen på
Panamä-näset och skapade därmed en av de viktigaste
förutsättningarna för kanalens byggande.

Go’rgias, grekisk sofist från staden
Leon-tinoi på Sicilien (d. omkr. 380 f. Kr.). Han
besökte 427 Aten som sin fädernestads sändebud
och flyttade sedan till Grekland. G. hade stort
rykte som lärare i vältalighet. Han räknas som
uppfinnare av flera retoriska konstgrepp, och i
samband därmed gjorde han språket till föremål
för undersökning. I dialogen ”Gorgias” utreder
därför också Platon retorikens begrepp. — I
skriften ”Om naturen el. det icke-varande” (av
vilken fragment finnas) drog G. de yttersta
konsekvenserna ur eleatismen och förintade den
därmed. Enl. eleaterna existerade endast ett
odifferentierat vara; G. åter söker visa, att i
n-t e t är. Om något också vore, skulle det vara
ofattbart för människan, därför att det
föreställda och det varande äro skilda. Och även om något
vore fattbart, kunde det ej meddelas av en
människa till en annan.

Gorgoner [-gå’n-]. Hos Homeros är G 0 r-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free