Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorkijområdet (Nizjnij-Novgorodområdet) - Gorlice - Gorlovka - Gorm den gamle - Gorod el. grad - Gorodisjtje - Gort, Johan Standish Vereker - Gortjakov, 1. Michail Dimitrijevitj - Gortjakov, 2. Alexander Michajlovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Gorlice—Gortjakov
130
69 °/o på landsbygden och 31 °/o i städer.
Huvudstad är Gorkij.
Gorlice [gårli’tsä], stad i Galizien i s.
Polen, 40 km s. s. ö. om Tarnow; 7,000 inv.
Petroleumraffinaderier. — G. är bekant från 1 :a
världskriget på grund av tyska och österrikiska
truppers genombrott av de ryska linjerna i
trakten av G. maj 1915, ett av de mest ryktbara
slagen under kriget. Efter vinterslaget i Masuren
febr. 1915 sökte tyska högsta ledningen en
lämplig punkt för genombrytning av den långa ryska
linjen från Karpaterna uppåt genom Polen och
ö. om Ostpreussen samt beslöt söka avgörandet
på sträckningen mellan Karpaterna och Weichsel.
Till företagets ledare utsågs generalöverste von
Mackensen. Till hans förfogande sammandrogs
kring Neu Sandez (Nowy Sqcz) en armé,
bestående av den nybildade 11 :-e tyska armén, 8 tyska och
2 österrikiska inf.-fördelningar. Under de 5 mån.,
som ryssarna innehaft sin ställning, hade de
starkt befäst denna; 3 försvarslinjer funnos. På
eftermiddagen 1 maj började anfallsartilleriets
inskjutning; på natten fortsatte elden långsamt, tills
den satte in med full kraft 2 maj kl. 6 f. m. Denna
förberedelse räckte fyra tim.; sedan tog
stormningen sin början på båda sidor om G. på en front
av omkr. 20 km. Samtidigt gingo de på ömse sidor
om 11 :e armén stående österrikiska trupperna till
anfall, och 3 maj var inom anfallsområdet i
huvudsak den andra ryska försvarslinjen tagen.
Ryssarna sökte senare förgäves bjuda motstånd i de
bakomvarande ställningarna. De slagna, ryska
trupperna tillhörde huvudsaki. 3 :e armén. Följderna
av genombrottet vid G.—Tarnow blevo av den
mest vittgående natur. — Jfr ”Från slaget vid
Gorlice—Tarnöw .. . Av Generalstabens
krigshistoriska avdelning” (1926).
Gorlovka [garlåTka], ukr. Horlivka,
industristad i Donetsområdet, s. ö. Ukraina, 40 km n. n. ö.
om Stalino; 110,000 inv. Stora stenkolsgruvor,
maskin- och kemisk industri (bl. a. gödselmedel).
Gorm den gamle, dansk konung vid
900-talets mitt. Han tillhörde en ätt, som sannolikt
härstammade från Norge och som under
Danmarks svaghetstillstånd omkr. 900 med centrum i
Jellinge på Jylland, n. om det svenska väldet kring
Hedeby, upprättat ett annat rike. Om G:s
regering veta vi mycket litet; G. skildras av Adam
av Bremen som fientlig mot kristendomen. Hans
son Harald Gormsson är konung senast 965 men
har sannolikt då redan länge regerat. G. var g. m.
Tyra och lät över henne vid Jellinge resa en
runsten. — Litt.: H. Brix m. fl., ”G. konge og
Thyra hans kone” (1927); L. Jacobsen,
”Sven-skervældets fald” (1929); S. Bolin, ”Danmark
och Tyskland under Harald Gormsson” (i
Scan-dia, 1931).
Gorod [gå’rat], el. grad [grat], ry., stad,
urspr. ”inhägnad plats” (mest i
sammansättningar, t. ex. N o v g o r o d, Leningrad).
Gorodisjtje [garadjk/t/je], ry., lämningar av
gamla befästa ryska orter från tiden före
tatarernas välde i Ryssland. De bestå till största
delen av jordhögar, de flesta belägna på höga
NF IX — 5
flodstränder, på två el. tre sidor skyddade av
naturliga branter, på den fjärde av vallar el. dyl.
Gort [gåt], John Standish Surters
Pren-dergast V e r e k e r, Viscount G., brittisk
militär (1886—1946), generallöjtnant 1937,
fältmarskalk 1943. G. deltog med stor utmärkelse i
fronttjänst under 1 :a världskriget, tjänstgjorde
1937—39 som chef för brittiska generalstaben och
blev vid krigsutbrottet
1939 chef för den
brittiska expeditionskåren
till Frankrike. Han
ledde britternas reträtt
till Dunkerque och
in-skeppningen där samt
fick efter
hemkomsten till Storbritannien
organisera dess
försvar. 1941 blev G.
guvernör och
överbefälhavare i
Gibraltar, där han
genomförde en betydande
upprustning av
för
svaret. 1942 blev han guvernör på Malta, där han
ledde försvaret under senare delen av
axelmakternas häftiga flyganfall mot ön. 1944 blev G.
överkommissarie för Palestina och
Transjorda-nien, på vilken post han kvarstod till sitt avsked
1945-
Gortjakov [gart/akåT]. 1) Michail D
i-mitrijevitj G., rysk general (1793—1861),
besegrade 1828 turkarna vid Schomla och Silistria
och bidrog till det polska upprorets kuvande 1831.
Som överbefälhavare över armén på Krim 1855
gjorde G. det bästa möjliga av situationen, i
synnerhet vid utrymningen av Sevastopol. Som
generalguvernör i Polen efter 1856 visade G.
förhållandevis stor mildhet.
2) Alexander M i c h a j 1 o v i t j G., den
föreg:s kusin, statsman
j ade sin diplomatiska
bana som Nesselrodes
attaché vid
kongresserna i Troppau,
Lai-bach och Verona samt
blev 1850 rysk
minister hos tyska
förbundsdagen. 1854 blev
G. sändebud i Wien
och utsågs 1856 av
kejsar Alexander till
utrikesminister. G.
bröt med Rysslands
traditionella politik,
visade en uppenbar köld
mot Österrike och
närmade sig i stället Frankrike. Sedan G. lyckats
avvärja en intervention av västmakterna till
Polens förmån 1863, utnämndes han s. å. till
rikskansler. G. begagnade fransk-tyska kriget 1870
—71 för att genomdriva upphävandet av
Parisfredens förbud för Ryssland att hålla flotta i
Svarta havet. Han gjorde nu till den ryska
politikens uppgift att vinna fria händer i orienten. G.
(1798—1883). Han bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
