Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gortjakov, 2. Alexander Michajlovitj - Gortyn (Gortyna) - Goschen, George - Gosen - Goshen - Gosiewski - Gosizdat - Goslar - Gosplan - Gosport - Gossaert, Jan - Gosse, Sir Edmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Gortyn—Gosse
132
åvägabragte Alexander II :s deltagande i
tre-kejsarmötet i Berlin 1872 och det där grundade
trekejsarförbundet men gav å andra sidan sitt
stöd åt Frankrike i dess konflikt med Tyskland
1875. Under förvecklingarna i Turkiet 1875—76
förmådde G. med stor skicklighet stormakterna
att upphäva Parisfredens garanti för
osmanväl-dets oavhängighet. För att distrahera England
under det av G. framprovocerade rysk-turkiska
kriget försökte han uppvigla afghanerna mot
denna makt, men härpå följde bakslag. Freden
i San Stefano blev hans sista stora triumf. Vid
Berlinkongressen kunde G. med alla sina ränker
icke hålla den överlägsne Bismarck stången, och
1880 lämnade han politiken på gr. av ohälsa. G.
var en skicklig och ärelysten diplomat men också
fåfäng och svag för smicker.
Gortyn (Gortyna), forntidens jämte
Knossos förnämsta stad på Kreta, senare säte för
ståthållaren i romerska provinsen Creta et
Cyre-naica, nu by och biskopssäte, Hagi Deka.
Utgrävningar ha här blottat de mest utbredda
ruinerna på Kreta. Märkligast är den stora inskrift
från 400-talet f. Kr., där stadens lagar
upptecknats (person-, familje- och egendomsrätt). Nyaste
uppl. Kohler-Zieberth, ”Das Stadtrecht von G.”
(1912).
Goschen [gåu/n], George Joachim,
Vis-count G., engelsk politiker (1831—1907), sonson
till den tyske bokförläggaren G. J. Göschen. G.
ägnade sig åt affärsverksamhet och ekonomiskt
skriftställarskap i frihandelsvänlig anda och
invaldes 1863 i underhuset. Han slöt sig till
liberalerna, var 1865—1866 medlem av Russells
ministär och var i Gladstones första ministär först
president i Poor-law Board (1868—1871), därpå
sjöminister (1871—1874). G. hade senare
viktiga diplomatiska uppdrag men skilde sig
alltmer från liberalerna, bekämpade Gladstones
home-rule-politik och var den förste av de liberala
unionisterna, som inträdde i en konservativ
ministär (skattkammarkansler i Salisburys andra
ministär 1887—1892). G. genomförde 1889 en
konvertering av engelska statsskulden. Han var
i Salisburys tredje ministär sjöminister (1895—
1900). — G:s bror Sir William Edward G.
(1847—1924) var engelsk ambassadör i Berlin
1908—14 under de kritiska år, som präglades av
Marocko-krisen, Balkankrigen och 1 :a
världskrigets utbrott. — Litt.: A. D. Elliot, ”Life of
G. J. G.” (2 bd, 1911); ”Lord G. and his friends”,
utg. av P. Colson (1946).
Gosen, fruktbart landskap i n. ö. delen av
Nedre Egypten, där israeliterna bodde under sin
vistelse i Egypten.
Goshen [gåuTan], se Goosen.
Gosiewski [gåsjä’skji], polska fältherrar. —
A 1 e k s a n d e r G. (d. 1636) utmärkte sig bl. a.
i kriget i Livland mot svenskarna, särskilt
genom erövringen av Bauska 1628. — Hans son
Wincenty G. (d. 1662) motsatte sig 1655
Janusz Radziwiils fördrag med Sverige i
Kej-dany, deltog med ett tatarreg:te i slaget vid
Warszawa 1656 och hade hösten s. å. flera
framgångar mot svenskar och brandenburgare i
Preus
sen. Han avrättades i Vilna 1662, enär han lovat
medverka till att hertigen av Enghien skulle bli
polsk tronföljare.
Gosizdat [gasjizda’t], ry., förk. för
Gosu-da’rstvennoje izdatelstvo, statsförlaget, ryska
statens bokförlag.
Goslar [gå’s-], gammal stad i Hannover,
Tyskland, vid Okers biflod Gose och n. foten av
Harz; 43,000 inv. Befästningarna, som delvis
finnas kvar med sina ståtliga torn (Zwinger) och
portar (från början av 1500-talet), de medeltida
kyrkorna, kejsarhuset och de många
korsvirkeshusen ge G. dess prägel. I n. ligger
Neuwerk-kirche, en treskeppig romansk basilika (invigd
1186, fullbordad vid 1200-talets mitt) med två
västtorn. Vid Marktplatz ligga rådhuset (i
sen-gotisk stil), Kaiserworth (från 1490-talet;
fa-sadskulpturema från 1600-talet; urspr. gillehus,
nu hotell) och borgarhuset Brusttuch (från
1526). Värdefulla inventarier från den 1829 rivna
ungromanska domen förvaras i domkapellet s.
om Gose. På en höjd därinvid kejsarhuset,
grundlagt på 1000-talet och restaurerat på 1870-talet,
till 1254 kejsarresidens; där höllos 23
riksförsamlingar. G. har bergsbruk (silver, bly, zink,
koppar), maskin-, läder-, pappers- och
tobaks-industri. — G. blev pfalz under Henrik I, var
1290—1802 fri riksstad och på 1400-talet en
blomstrande silverbergsstad.
Gosplan [gaspla’n], förk. för ry.
Gosuda’rst-vennaja komi’ssija, pla’na vosstanovle’nija
choz-ja’jstva, en 1921 skapad expertkommission för
planläggandet av Sovjetunionens ekonomiska
utveckling. G. har ingen beslutande makt utan är
en rådgivande institution.
Gosport [gå’spåt], stad i grevskapet
Southampton i s. England, på en halvö på västsidan
av Portsmouth Harbour; 50,000 inv. G. har
kaserner, sjukhus och förrådsmagasin, tillhörande
flottan, samt starka befästningar. En pontonbro
förbinder staden med Portsmouth.
Gossaert [^å’särt], Jan, flamländsk
1500-talsmålare, vanl. kallad Mabuse (se d. o.).
Gosse [gås], Sir Edmund William,
engelsk skriftställare (1849—1928). G. utgav
åtskilliga poetiska arbeten (diktsamlingar, dramer
o. s. v.), samlade i ”Collected poems” (1911).
Mest känd är han som litteraturkritiker och
litteraturhistoriker; på detta område utgav han bl. a.
”Studies in the literature of northern Europé”
(1879; 2:a uppl. 1883),
”Seventeenth century
studies” (1883), biogr.
över W. Congreve
(1888), J. Donne (2
bd, 1899) m. fl. Han
intresserade sig särsk.
för nordisk litteratur
(”Henrik Ibsen”, 1908,
m. m.). Hans
”Collected essays”
utkom-mo i 5 bd 1913. G:s
självbiografiska
roman ”Father and son”
(1907) översattes 1924
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
