Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gottfried från Strassburg - Gotthard, Sankt - Gotthardt, Herman - Gotthelf, Jeremias - Gottlob, Kaj - Gottlund, Carl Axel - Gottorp - Gottröra - Gottsched, Johann Christoph - Gottskär - Gottwald, Klement - Gottwaldov - Gouachemåleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Gotthard—Gouachemåleri
158
från Bretagne som närmaste källa ett stort
rid-darepos, ”Tristan und Isolde”, som i praktfull,
formfulländad vers men likväl med glödande
lidelse och djup psykologisk blick förhärligade
kärlekens allbetvingande makt. Dikten utgavs
senast av F. Ranke (1930); en utmärkt övers, till
modern tyska är utg. av W. Hertz (1877, senaste
uppl. 1923).
Gotthard, Sankt, bergsknut i Schweiz, se
Sankt Gotthard.
Gotthardt, Herman Albert, dansk-svensk
industriidkare, konstsamlare (1873—1949). Han
ägde en kvalitativt betydande samling av
företrädesvis modernt skandinaviskt måleri samt
grafik och skulptur. På sin 70-årsdag 1943
överlämnade G. till Malmö museum ett gåvobrev på
700 konstverk, för vilka en särskild byggnad
skall uppföras, där donationen skall hållas
samman som en helhet.
Gotthelf [gå’t-], J e r e m i a s, se Bitzius.
Gottlob, Kaj, dansk arkitekt (f. 1887),
utbildad på akad. i Köpenhamn och på prof. H.
Kampmanns ritkontor. G. var 1924—38 prof, i
byggnadskonst vid nämnda akad. och blev 1936
kungl. byggnadsinspektör. Han är en av
skaparna av den danska funktionalismen. Bland G :s
verk må nämnas Katrinedalsskolan i Vanlöse,
danska studenthuset i Paris, nya byggnader för
Köpenhamns univ. samt den arkitektoniska
utformningen av Knippeisbron i Köpenhamn. —
Bild vid Dansk konst, sp. 433.
Gottlund, Carl Axel, finländsk författare
(1796—1875). Han studerade 1816—26 i Uppsala,
där han bl. a. utgav den första tryckta samlingen
finska fornsånger (1818—21). G. företog även
forskningsfärder bland Värmlandsfinnarna
(reseanteckningar, utg. i fi. övers. 1925) och arbetade
för att höja deras betryckta läge. I Finland
publicerade han samlingar i finländsk arkeologi,
historia och etnografi samt dikter på finska. Han blev
1839 lektor i finska vid Helsingfors univ.
Gottorp [gå’t-], slott på en ö i Schlei, i
staden Schleswigs v. utkant, uppfört på iioo-talet.
Slottet blev sedan flera gånger om- och tillbyggt
och stod under 1600-talet i sin glans, med
konstkammare och bibi, (sedan flyttat till
Köpenhamn). Från 1268 var G. residens för hertigarna
av Slesvig, efter delningen 1544 till 1713 för
hertigarna av Holstein-G.
Gottröra, socken i Stockholms län,
Långhundra härad, v. om Norrtälje; 51,09 km2, 505
inv. (1951). Omfattar kring Gottröraån odlade
småslätter mellan skog och bergkullar; i n. berg
och skog. 1,489 har åker. Egendomar:
Vängsjö-berg, Johannesberg. Kyrkan är medeltida. Ingår
i Närtuna och G. pastorat i Ärkestiftet,
Seming-hundra och Ärlinghundra kontrakt; tillhör
storkommunen Skepptuna.
Gottsched [gå’t/et], Johann Christoph,
tysk författare (1700—66). Professor i Leipzig,
1730 i poesi, 1734 i logik och metafysik, verkade
G. för utbredningen av Wolffs filosofi och sökte
i hans anda införa ordning och grundlighet inom
litteraturen. Han rensade den usla
teaterrepertoaren, som han fick ersatt med det fransk-klassiska
dramat och lustspelet,
bekämpade den
Lohen-steinska skolans svulst
och arbetade
framgångsrikt för
skriftspråkets renhet och
normalisering. G:s
rationalistiska begränsning vållade hans fall
som Tysklands främste
smakdomare, när först
Bodmer och
Breiting-er, sedan Klopstock
och Lessing uppträdde.
Betydelsen av hans
verksamhet som litterär pedagog framgår bl. a.
genom ”Versuch einer critischen Dichtkunst”,
1730, ”Grundlegung einer deutschen Sprachkunst”,
1748, m. m., tidskrifter o. s. v. Ett
G.-Gesell-schaft har utg. G:s ”Gesammelte Schriften” (6
bd, 1902—06).
Gottskär, badort på Onsalahalvön, n. Halland.
Gottwald [ gå’tvalt], K1 e m e n t, Tj
eckoslo-vakiens president (f. 1896), född i Mähren som
son till en lantarbetare, gick i snickarlära i Wien
och blev där medl. av socialdemokratiska
ungdomsförbundet. Han deserterade under 1 :a
världskriget ur den habsburgska armén. Han anslöt
tig 1921 till tjeckoslovakiska kommunistiska
partiet, blev 1925 medl. av kommunistiska
centralkommittén och 1926 chef för dess
propaganda-avd. 1929 blev han sitt partis generalsekr. och
s. å. medl. av tjeckoslovakiska parlamentet. Efter
Münchenuppgörelsen (okt. 1938) flydde han till
Moskva. Han följde med ryska armén, då denna
1945 undandrev tyskarna från Slovakien, var
april 1945—juni 1946 v. konseljpresident i
Fier-lingers provisoriska ministär, och i juli sistn. år,
efter valen till nationalförsamlingen, bildade han
själv regering i egenskap av ledare för det största
partiet. Vid statskuppen i febr. 1948 förmådde
han president Benes att godkänna den nya
ministär, som fortsatte kommunisternas omvälvning
av stat och samhälle. När Benes i juni s. å.
avgick, valdes G. till hans efterträdare.
Gottwaldov [gåTvaldåf], före 1949 Zlin,
stad i Tjeckoslovakien, n. ö. Mähren; 46,000 inv.
Skoindustri, omfattande Svitverken, tidigare
Ba-taverken.
Gouachemåleri [gcoa’/-], ett målningssätt,
som står akvarellen mycket nära. Liksom i
akvarell utgöres bindemedlet i gouache av en
gummiblandning, som förtunnas med vatten. Men
under det att i akvarellmåleriet de vita eller ljusa
partierna erhållas genom mer eller mindre stark
utsparning av den vita grunden (i regel vitt
papper), erhållas i g. de ljusa valörerna genom
tillsats av täckande vitt; gouachetekniken är
följaktligen ganska oberoende av grundens eller
papperets färg. Av berömda svenska gouachemålare
må nämnas N. Lafrensen d. y. I senare tid är
gränsen mellan g. och akvarellteknik mindre fast;
t ex. Egron Lundgren och A. Zorn nyttjade
ofta båda målningssätten i förening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
