Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grad - Gradation - Gradbeteckning - Gradblad - Gradera - Gradering - Graderverk - Gradient - Gradin, Arvid - Gradiner - Gradisca d’Isonzo - Gradmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Gradation—Gradmätning
170
ning, nyttjad vid åtskilliga fysikaliska instrument,
ss. termometrar och areometrar.
2) (Mat.) Se Ekvation. Av grad som mått
för vinklar finnas 2 slag. Vid den vanligast
förekommande sexagesimaldelningen (”gamla
delningen”) uppdelas den räta vinkeln (kvadranten)
i 90 grader (90°), varje grad i 60 bågminuter
(60’), varje bågminut i 60 bågsekunder (60’’)
och decimaldelar av bågsekunden; t. ex. 3430
46’ 28”,837. Enligt centesimaldelningen (”nya
delningen”) åter delas den räta vinkeln i 100
grader (iooc, ”nygrader”), graden i 100
bågminuter (100’) och bågminuten i 100 bågsekunder
(100") och ytterligare delar av bågsekunden;
t. ex. 381° 97’ 18",634. I Sverige nyttjas
centesimaldelningen vid lantmäteriet.
3) (Geod.) En meridiangrad på
jord-ellipsoiden är en meridianbåge, vars ändpunkter
ha en polhöj dsskillnad av 1 g.; en
parallellgrad är en båge av en parallellcirkel på
jord-ellipsoiden mellan 2 punkter med
longitudskillna-den 1 g. Meridiangradens längd enl. Bessels
jorddimensioner är vid ekvatorn 110,564 m och
ökas långsamt mot polerna till 111,680 m;
parallellgraden är 111,307 m vid ekvatorn och avtager
nästan proportionellt mot cosinus för polhöjden
till värdet 0 vid polerna. Dessa tal gälla för
sexa-gesimalgrad. För centesimaldelning är 1
meridiangrad mycket nära 100 km och 1
meridianminut således 1 km.
4) Se Tjänstegrad.
5) Lärdomsvärdighet, se Doktor.
6) En inom trä- och metallbearbetning använd
term, som betecknar, att en plan yta är i fullt rät
vinkel (900) mot en angränsande dylik yta.
7) Ojämnhet el. flisa i en kantyta el.
uppstående kant på arbetsstycke, vilken blivit kvar
vid avputsningen av detta, t. ex. vid filning. G.
(el. b u r r) kallas även det spån, som föres åt
sidan av stickeln vid gravering av en
koppar-sticksplåt.
Gradation. 1) Indelning i grader;
gradskillnad, nyans. Dessutom en huvudsaki. förr brukad
beteckning för stegring i uttryckssätt, klimax.
2) Fotogr., ett negativ- el. positivmaterials
förmåga och sätt att i svärtning återge motivets
hela skala av ljus från dagrar till skuggor. Det
fotografiska materialet kan ha lång g., så att
det kan återge ett stort intensitetsomfång ■—
tonomfång — el. kort g., då endast ett mindre
intensitetsomfång kan återges i form av
svärtning. Man skiljer även på mj uk g., då den
fotografiska tonskalan från vitt till svart uppbygges
av ett stort antal svärtningssteg, och hård g.,
då samma tonomfång endast återges med ett
mindre antal svärtningssteg. G. beror dels på
egenskaperna hos det ljuskänsliga skiktet, dels
på dess behandling, framför allt dess
framkallning. G. anges matematiskt genom materialets
svärtningskurva.
Gradbeteckning, se Uniform.
Gradblad, kartblad, begränsat av 2 paralleller
och 2 meridianer. De topografiska kartorna över
n. Sverige n. om 6i° 30’ i skalorna 1 : 100,000
och 1 : 200,000, utg. av Rikets allmänna
kart
verk, och fr. o. m. 1907 de ekonomiska i skalan
1 : 20,000 äro g.
Gradera, indela i grader; ordna efter
förtjänst, värdera; befordra vattnets avdunstning
i saltlösningar.
Gradéring. 1) Uppdelning av ett instrument i
grader. — 2) Se Ägogradering.
Graderverk, anordning för direkt luftkylning
av (cirkulerande) vatten, t. ex. vid
kompressor-el. kylanläggningar el. vid drift av
förbränningsmotorer. G. bestå av ett system seriekopplade,
svagt lutande rännor el. bottnar, längs vilka
vattnet får sila fram. KyIverkan erhålles genom
avdunstning, förenad med konvektion till den
omgivande luften.
Gradie’nt, förändringar av en egenskap hos
luften på en bestämd angiven sträcka i
atmosfären. — Lufttrycksgradient brukar ofta
angivas i det antal mm el. millibar (mb), som
lufttrycket förändras per längden av en
ekva-torialgrad (m km). —
Temperaturgra-dient användes mest för angivande av temprs
förändring i vertikal led. — Förändringar av
fuktighet, vindhastighet, halt av främmande
beståndsdelar i atmosfären o. s. v. angivas också
ofta genom deras avtagande el. deras ökning
på en viss sträcka, alltså genom uppgivande av
deras g. Även för andra element än luften, t. ex.
havsvattnet, anges g.
Gradin, Arvid, herrnhutisk präst (1704—
57). Han blev docent i Uppsala 1736. Under
studenttiden kom han med i den Dippelska
rörelsen i Stockholm i början av 1730-talet och
vanns 1735 för brödraförsamlingen. 1738 begav
sig G. till Herrnhut och prästvigdes för
brödraförsamlingen 1741. S. å. sändes G. och en annan
”broder” som deputerade till Sverige för att
främja brödraförsamlingens sak. När han 1748
ånyo besökte Sverige, var läget förändrat.
Stridsskrifter utgåvos mot honom, och efter rättegång
landsförvisades han 1750. — G. utövade stort
inflytande. Jämte T. Odhelius och E. Östergren
kan han räknas som herrnhutismens
grundlägga-re i Sverige. — Litt.: N. Jacobsson, ”Den
svenska herrnhutismens uppkomst” (1908).
Gradiner (it. gradino, trappsteg, av lat.
gra’-dus, steg), trappvis stigande avsatser el.
bänkrader för åskådare.
Gradi’sca, G. d’I s o n z o, stad och kurort i
n. ö. Italien, vackert belägen vid Isonzos h.
strand 15 km från Triestebukten; 7,000 inv. G.
anlades som venetiansk fästning i slutet av
1400-talet och har varit mycket omstritt. Många
vene-tianska byggnadsminnen. Biskopssäte.
Gradmätning är en kombination av
triangu-lering och astronomiska ortbestämningar i
avsikt att bestämma jordens form och storlek,
närmare bestämt geo i den (se d. o.). Genom
astronomiska bestämningar erhålles riktningen av
lodlinjen i observationspunkten; förenas nu två
sådana punkter med ett triangelnät, som lämnar
avståndet dem emellan, erhållas de
bestämnings-stycken, som g. använder för att geometriskt
beskriva jordytan. Man skiljer på
meridiangradmätning och longitudgradmätning alltefter
triang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
