Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Graff, Anton - Graffito - Graffman, Carl Samuel - Grafik - Grafiker - Grafisk - Grafiska forskningslaboratoriet - Grafiska institutet - Grafiska symboler - Grafisk beräkning - Grafisk framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Graff—Grafisk framställning
174
Graff, Anton, målare (1736—1813), f. i.
Schweiz, mest verksam i Dresden. Han var en
högt ansedd porträttmålare med skarp
karakteri-seringsförmåga och kraftig teknik. — Monogr.
av O. Waser (1926).
Graffi’to, se Sgraffito.
Graffman, Carl Samuel, målare (1802—
—42), elev av C. J. Fahlcrantz. Målade
romantiska landskap från Sverige, Norge och
Skottland, tecknade även ”Skottska vyer”, som
lito-graferades av Billmark 1831—33. I sina
teckningar återgav han naturens struktur med
intensiv styrka. G. blev obotligt sinnessjuk omkr.
i837.
Grafik, se Grafisk konst.
Grafiker, utövare av grafisk konst.
Gräfisk (av grek, grafein, skriva, teckna),
som beskriver medelst figurer.
Grafiska forskningslaboratoriet, Stockholm,
har till uppgift att bedriva tekniskt-vetenskapligt
forskningsarbete i syfte att främja den grafiska
industriens tekniska utveckling, särsk. i fråga om
materialproblem. Dess verksamhet upprätthålles
av den 1942 bildade Stiftelsen Grafisk forskning.
Grafiska institutet, Stockholm, en
undervisningsanstalt för de grafiska facken, uppdelad i
en lägre och en högre linje, den förra avsedd
för faktorer och förmän, den senare, som utgör
en fortsättning på den lägre linjen, avser
utbildandet av företagsledare. Institutets verksamhet
påbörjades 1944.
Grafiska symboler, tekn., beteckningar,
avsedda att användas på ritningar och i
kopplingsdia-gram, spec. inom elektrotekniken, i syfte att
åstadkomma entydighet, överskådlighet och
förenkling. Standardiserade g. av detta slag finnas
sammanfattade i ”Svenska elektrotekniska
normer, SEN ii”, avseende kraftteknik, i ”SEN 13”,
rörande teleteknik, och i ”SEN 24”, rörande
bananläggningar. För installationsritningar har g.
utarbetats av Svenska
elektricitetsverksförening-en. G. användas även inom ångtekniken, i viss
utsträckning även vid allmänna
maskinkonstruktioner, bl. a. för att beteckna olika grader av
jämnhet hos bearbetade ytor. För
rörlednings-branschen ha standardiserade g. utarbetats av
Svenska värme-, ventilations- och sanitetstekniska
föreningen.
Grafisk beräkning, beräkning genom ritning
el. geometrisk konstruktion. När en längdenhet
är vald, kunna godtyckliga tal representeras
genom sträckor, vilkas längder mätta i denna enhet
äro lika med talen. Genom enkla konstruktioner
med linjal, passare, rät vinkel o. a. enkla
instrument kan man då konstruera sträckor, som
representera summan, produkten o. s. v. av flera
givna tal. Genom att kombinera dessa
konstruktioner kunna mera sammansatta räkningar utföras
och ekvationer lösas. Vidare kan en funktion,
framställd genom en kurva, deriveras och
integreras grafiskt, differentialekvationers integralkurvor
konstrueras m. m. Grafisk framställning och
beräkning av funktioner av flera variabler
behandlas i nomografien, och speciella grafiska
metoder för lösning av de uppgifter, som ofta
Symbol Betydelse
Transformator
Sfrömvenfil
Primärelemenf. ackumulator
Impedans, impedansnät,
belastnings-objekt
Impedans, lindning, spole
Resistans, resistor
Trefas-sljärnkoppling, Y-koppling
Trefas-stjärnkoppling med
nollpunkts-uttag; YN-koppling
Trefas-sicksackkoppling; Z-koppling
Trefas-sicksackkoppling med
nollpunkts-utlag; ZN-koppling
Trefas-vinkelkoppling; V-koppling
Trefas-T-kopp)ing
Exempel på grafiska symboler inom krafttekniken.
förekomma i den tekniska statiken, utvecklas i
grafostatiken.
Grafisk framställning, den särskilt inom
fysik, statistik o. s. v. använda metoden att medelst
geometriska storheter, genom (matematiskt) d i
a-g r a m, el. på geografiska kartor, genom k
arto g r a m, schematiskt åskådliggöra
sifferuppgifter. Diagrammet framträder vanl. under form
av linjediagram, d. v. s. staplar el.
kurvor, inlagda på ett rutnät, vars höjd- och
baslinjer bestämmas av de skalor, som för att mäta
de särskilda slagen av framställda storheter äro
angivna både på nätets baslinje och på dess
första höj dlinje. — Kurvan kan städse användas
och måste användas i de fall, då mot varje punkt
på baslinjen föreligga sifferuppgifter, som skola
åskådliggöras. När en stapel skall representera
delar av ett helt, t. ex. vinimportens fördelning på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
