Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granville, John Carteret - Granville-Barker, Harley - Granzonen - Granö, Johannes - Granön - Grape, Anders - Grape-fruit - Graphic, The - Graptoliter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Granville- Barker—Graptoliter
214
med Hannover och Preussen 1719 samt med
Danmark 1720. I ett av Carteret avslutat
eng-elskt-svenskt förbund hade utlovats engelsk
flott-hjälp mot Ryssland och påtryckning på tsaren
till en billig fred, men dessa löften blevo
ouppfyllda. Carteret blev 1721 statssekr., var 1724—
26 och 1729—30 lordlöjtnant på Irland, därefter
1730—42 en av Walpoles kraftigaste
motståndare i överhuset och efter dennes fall ånyo 1742—
44 statssekr. och utrikespolitikens ledare. Han
var 1751—63 lordpresident. De hannoveranska
intressenas överdrivna tillgodoseende gjorde hans
utrikespolitik impopulär. — Litt.: Biogr. av W.
B. Pemberton (1936).
Granville-Barker [grä’nvil-bä’ka], H a r 1 e y,
engelsk regissör och skådespelare (1877—1946).
Från 1904 meddir. för Court Theatre, sedermera
för andra teatrar i London, har G. framträtt med
konstnärliga iscensättningar av Euripides,
Shakespeare, Ibsen, Materlinck, Shaw m. fl. och tills,
m. William Archer utgivit ”The exemplary
theatre (1922). En utomordentlig analys av
Shakespeares skådespel har han givit i essäerna
”Prefaces to Shakespeare” (utg. från 1927).
Granzonen, se Sverige, växtvärld.
Granö, Johannes Gabriel, finländsk
geograf (f. 1882), fil. dr 1910, doc. vid Helsingfors
univ. 1911, prof, vid Dorpats univ. 1919—22, vid
Helsingfors univ. 1923—26 samt sedan 1945, vid
Åbo finska univ. 1926—45. G. är kansler för sistn.
univ. sedan 1945. G. har i sina arbeten huvudsaki.
behandlat dels kvartärgeologiska och
morfologiska problem, dels metodiska och
regionalgeografiska frågor. G. var red. för ”Atlas över
Finland 1925”.
Granön, municipalsamhälle (sedan 1941) i
Degerfors storkommun i Västerbottens län, vid
Ume älv 21 km från Vindeln vid stambanan;
15,86 km2, 467 inv. (1951). G., som till arealen
är ett av Sveriges största municipalsamhällen, är
främst handelsort samt har snickerifabriker och
sågverk. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 893,500 kr, till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 780,500 kr (1950).
Grape, Anders Wilhelm, biblioteksman (f.
1880 7/s), fil. dr 1911 (”Studier över de i
forn-svenskan inlånade personnamnen”, 1), 2:e
bibliotekarie vid univ.-bibi, i Uppsala 1910, 1 :e
bibliotekarie 1911, överbibliotekarie 1928—46; ordf, i
Sveriges allm. biblioteksförening 1919—33, v.
ordf, i Svenska
bibliotekariesamfundet 1921
—41, ordf. 1941—46.
Både som
biblioteksman och nordisk
språkforskare har G.
nedlagt ett
betydelsefullt och högt skattat
arbete. Bland hans
skrifter märkas
”Svensk namnbok”
(1921; jämte A.
No-reen) samt textuppl.
av O. J. Bromans
”Glysisvallur” (1911
ff; jämte K. A. Hægermarck), av
”Ynglinga-tal”, 1—4 (1914; jämte B. Nerman) och av
”1500- och 1600-talens visböcker” (8—13, 1916—
23; jämte A. Noreen). Jämte O. v. Friesen
redigerade han det mönstergilla praktverket ”Codex
argenteus... phototypice editus” (1927 ) och
utgav ”Om Codex argenteus, dess tid, hem och
öden” (1928). G:s huvudverk är det
lärdomshis-toriska stora arbetet ”Ihreska
handskriftssamlingen” 1—2 (1949).
Grape-fruit [gréi’p-fröt], en ras av
pompel-mus (Citrus aurantium, var. decumana), vars
stora, apelsinliknande, mycket syrliga frukter väl
sockrade äro mycket välsmakande. De odlas i stor
mängd i Florida och Västindien. — Se bild vid
Citrus, sp. 836.
Graphic, The [Öa grä’fik], engelsk
illustrerad veckotidskrift, uppsatt 1869, särsk. bekant för
sitt utmärkta bildreportage till världshändelserna.
1932 uppgick G. i Sphere.
Graptoliter, paleont. (av grek. gra’fein, skriva,
och li’thos, sten), en främst under silurtiden
levande, nu utdöd grupp av havsdjur. G. voro
kolonibildande; det yttre kitinhöljet, p e r i d e
r-m e t el. rabdosomet, som omsluter kolonien,
är i allm. bevarat. Den tidigare gängse
uppfattningen var, att g. representera en självständig
stam av klassen kavitetsdjur. Somliga forskare
ansågo dem besläktade med mossdjuren. R.
Koz-lowski har (1947) visat ohållbarheten av båda
dessa teorier. I fråga om vissa detaljer i
rabdo-somets byggnad, struktur och biologiska
betydelse samt i fråga om det sätt, på vilket nya individ
Graptoliter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
