Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greene, Robert - Green Harbour - Green Mountains - Greenock - Green River - Greensboro - Greenwich - Greenwood, Arthur - Grefberg, Gustaf - Grefsen - Gregh, Fernand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Green Harbour—Gregh
238
men övergav hustru och barn samt levde i
London dåtidens vilda litterära bohemliv, sjönk allt
djupare och dog i fattigdom. — G. var rikt
begåvad men hållningslös. Han skrev lyrik, dramer
och noveller. Bekant är självbekännelseverket
”The repentance of R. G.” (1592). Liksom
Mar-lowe frigjorde tragedien ur dess medeltidslänkar,
utbildade G. lustspelet. Utmärkande för G:s
dramer äro deras friska skildringar av engelskt
lantliv, ofta med sagostämning, och deras
älskliga kvinnogestalter. Mest bekant är ”Friar
Bacon and friar Bungay” (omkr. 1589). G:s dramer
äro utgivna av Grosart i 15 bd 1881—86.
Green Harbour [gri’n hä’ba], nu
Grönfjorden, s. gren av Isfjorden på Spetsbergen.
Green Mountains [gri’n mau’ntinz], se
Ap-palacherna.
Greenock [gri’n9k], hamnstad i skotska
grevsk. Renfrew, på Clydevikens s. strand, 30
km v. n. v. om Glasgow; 80,000 inv. Hamnen,
från 1710, har flera gånger utvidgats.
Skeppsbyggen, maskin-, segelduks- och
papperstillverkning; sockerindustri.
Green River [gri’n ri’va], en källflod till
Colorado i U.S.A. Upprinner i Wyoming;
flyter genom en väldig kanjon vid genombrottet
av Uintah Mountains. C:a 1,050 km lång.
Greensboro [grfnzbara], stad i North
Carolina, U.S.A., 112 km v. n. v. om Raleigh; 74,000
inv. Järnvägsknut; stora bomullsfabriker, kemisk
industri och cigarrfabriker. Säte för flera högre
läroanstalter.
Greenwich [gri’nid$], förvaltningsområde
(metropolitan borough) i London, på s.
Thames-stranden; 101,000 inv. Till Poplar på n. stranden
leda två tunnlar under floden. Berömt är G.
Hospital, från 1705 hem för invalider från
engelska flottan, sedan 1873 sjökrigsskola, Royal
Na-val College. I den vackra parken söderut ligger
på en höjd G:s observatorium, byggt 1675,
varifrån dagl. tidssignal utsändes kl 13,00. Särskilt
anseende har observatoriet fått, sedan man
allmänt börjat räkna den meridian, som går
där-genom, för nollmeridian. På gr. av den för
astronomiska observationer ogynnsamma
belägenheten har den instrumentella utrustningen 1848
—49 överflyttats till Herstmonceux i Sussex. I
G. invigdes 1937 Englands första verkliga
sjö-fartshistoriska museum, National Maritime
Museum, inrymt i Queen’s House, ett slott från
1617—35. — G. har mekaniska verkstäder, varv
och kemisk industri.
Greenwood [grFncood], Arthur, engelsk
politiker (f. 1880), var efter sina studier föreläsare
i nationalekonomi vid flera högsk., bl. a. Leeds
univ. Han anslöt sig till Labour Party 1920,
invaldes i underhuset 1922, blev parlamentssekr.
till hälsovårdsministern i 1 :a arbetarregeringen
1924, var själv hälsovårdsminister 1929—31 men
vägrade att delta i MacDonalds nationella
samlingsregering. G. blev 1935 partiets ledare i
underhuset. Han inträdde i Churchills krigskabinett
1940 som minister utan portfölj, blev samtidigt
chef för produktionsrådet, avgick från sistn. post
i jan. 1941 och fick uppdraget att leda planlägg-
Observatoriet i Greenwich.
Ur E. Liljeroth & G. Dahmén, ”Ett bildverk om
London”.
ningen av återuppbyggnaden efter kriget. I denna
egenskap intresserade han sig livligt för
utformandet av Beveridgeplanen. G. lämnade
regeringen i febr. 1942, blev i mars s. å. ledare för
partiets parlamentsgrupp och t.f. partiordf. samt
valdes 1943 till Labours skattmästare och medl. av
partiexekutiven. Han var juli 1945—mars 1947
lordsigillbevarare i Attlees regering, blev
därefter minister utan portfölj och lämnade regeringen
i sept. s. å.
Grefberg, Gustaf, ämbetsman (f. 1879 27/io),
hovrättsråd 1917, led. av Justitiedep :s lagavd.
1916—17 och dess ordf. 1919—22, led. i
fastighetsregisterkommissionen 1917—27 och dess
ordf, från 1927, statssekr. i Justitiedep. 1915—19
samt 1923—24, generaldir. i Lantmäteristyrelsen
1922—26, revisionssekr. 1926, generaldir. och chef
för Kammarkollegium 1927—30, justitieråd 1930
—47. G. har utg. åtskilliga lagar med
kommentar, bl. a. ”Lagen om fastighetsbildning i stad”
(2:a uppl. 1926), ”Lagen om sammanläggning av
fastigheter å landet” (s. å.), ”Lagen om delning
av jord å landet” (1927), ”Betänkande med
förslag till lag om handläggning av
inskrivnings-ärenden” i SOU, 1930:29).
Grefsen, sanatorium vid G:s station (114 m
ö. h.), 7 km n. om Oslo, på Grefsenåsens
sydsluttning. 1858 anlades här G :s bad, Norges äldsta
kallvattenkuranstalt, sedan 1899 sanatorium för
bröstsjuka.
Gregh [gräg], F e r n a n d, fransk skald
(f. 1873). G. efterbildade först Verlaine i
vershäftet ”La maison de 1’enfance” (1896), anslöt sig
sedan till Moréas’ ”école romane” och stiftade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
