Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gregory, Augusta - Greifenhagen - Greifswald - Greisen - Greiser, Arthur - Greitz, Karl Bernhard - Greiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Greifenhagen—Greiz
244
Jämte E. Martyn och W. B. Yeats var hon
skaparen av en nationell och folklig irländsk teater,
för vilken hon var direktris (se ”Our Irish
theatre”, 1913). Hon författade ett stort antal
teaterstycken; några äro samlade i ”The image
and other plays” (1922). Hon översatte flera
stycken av Molière, återberättade gamla keltiska
sagor och legender, utgav irländska folkminnen
m. m. — Litt.: E. Boyd, ”Contemporary drama
of Ireland” (1917).
Greifenhagen [gråifanhä’gan], po. Gry fino,
stad i Pommern, vid Reglitz, en av Oders
myn-ningsarmar, 20 km s. om Stettin; 9,000 inv. —
G., som då var befäst, intogs under trettioåriga
kriget 1630 av de kejserlige men stormades
juldagen s. å. av svenskarna och kom 1648 till
Sverige. 1675 togs G. av kurfursten av
Bran-denburg men återlämnades 1679. Avträddes till
Brandenburg-Preussen 1720.
Greifswald [graTfsvalt], stad i Mecklenburg
(före 1946 i Pommern), Tyskland, på en fruktbar
slätt vid den dit segelbara Ryck, 4 km ovan dess
mynning i Dänische Wiek, en inbuktning från
Greifswalder Bodden av Östersjön; 44,000 inv.
G. ligger vid järnvägen Stettin—Stralsund.
Industrien representeras av mekaniska verkstäder,
varv, bryggerier och fiskkonservfabriker. G. är
tillika kurort (medicinska bad). — Den inre
staden omges åt landsidan av gamla stadsvallar,
numera promenader; längs Ryck
hamnanläggningar. Åt alla håll sträcka sig förstäder. Vid
torget i inre staden ligga rådhuset (efter 1713
ombyggt i renässans), två medeltida gavelhus i
sengotik och nya posthuset i stil med dessa.
Härifrån leder Langestrasse, den livligaste
affärsga-tan, västerut till vallpromenaden och kurbadhuset.
Parallellt med denna går Domstrasse, vid vilken
Jakobi- och Nikolaikirche (1300- och 1400-talen;
stadens äldsta kyrka är Marienkirche) och de
äldsta universitetsbyggnaderna ligga.
G. (urspr. Grippeswalde) anlades 1241, blev
stad 1250 samt slöt sig snart därefter till
han-san. 1451 kodifierades dess fria författning av
borgmästare Rubenow; på hans initiativ
grundades univ. 1456. 1631 erövrades G. av
svenskarna, och dess handel led svårt under 30-åriga
kriget; i westfaliska freden tillföll det Sverige.
Under den svenska tiden var staden flera gånger
utsatt för belägringar och erövringar (1659, 1678
—79, 1711—20, 1807). G. var under svensktiden
säte för en hovrätt, 1803 förlädes hit det
wis-marska tribunalet, överappellationsrätt för
Sveriges tyska besittningar. Vid univ. verkade bl. a.
Th. Thorild och E. M. Arndt. — Litt.: J. Ziegler,
”Geschichte der Stadt G.” (1897).
Gréi’sen, en genom pneumatolytisk
omvandling av granit m. m. bildad bergart, som ofta
innehåller fluor- och borhaltiga mineral samt
tennmalm och huvudsaki. består av kvarts och ljus
glimmer (muskovit, litionit m. m.).
Greiser [gräi’zar], Arthur Karl, tysk
politiker (1897—1946), var under 1 :a världskriget
officer, därefter affärsman i Danzig, där han var
politiskt verksam inom det nationalradikala
lägret. 1930 blev han ledare för fristaden Danzigs
Marienkirche i Greifswald från s. v.
nationalsocialister och invaldes av dem i
folkdagen. Efter den nationalsocialistiska valsegern
i Danzig 1933 blev han medl. av senaten och dess
v. president under Rauschning. Då denne
störtades på gr. av sin moderata kurs 1934, blev G.
sènatspresident. Som sådan underordnade han sig
den rikstyske Gauleitern för Danzigs
nationalsocialister, A. Forster. Vid dennes sida ledde han
den hårda och slutl. framgångsrika kampen mot
fristadens icke-nazistiska oppositionspartier. Kort
före utbrottet av 2 :a världskriget 1939 överlät
G. ställningen som fristaden Danzigs
statsöverhuvud till Forster. Efter Polens nederlag blev
G. 1939 Gauleiter i det av tyskarna upprättade
s. k. Warthegau. För grymheter, som G. begått
som sådan, dömdes han 1946 till döden av en
polsk specialdomstol och avrättades.
Greitz, Karl Bernhard, tidningsman (f.
1899 7/s). Efter läroverksstudier i Norrköping
ägnade han sig åt tidningsverksamhet. Han var
bl. a. redaktionssekr. i Social-Demokraten 1924
—30, red. för veckotidn. Fönstret 1930—32, chef
för Socialdemokratiska partiets informationsavd.
1932—36, medarbetare i Social-Demokraten
(Mor-gon-Tidn.) 1936, 2:e red. 1937—39,
redaktionschef 1940—47, föreståndare för Statens
informationsbyrå 1939—40, chef för dess upplysningsavd.
1940—47. 1947 blev han pressattaché i
Köpenhamn.
Greiz [graits], stad i ö. Thüringen i mellersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
