- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
279-280

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Historia - Författning - Förvaltning - Rättsväsen - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

279

Grekland

280

daren Tsaldaris. Det kritiska läget i G.
framträdde emellertid också i stormaktspolitiken. I
FN motsatte sig Ryssland och dess förbundna
varje kontrollåtgärd gentemot Bulgarien,
Jugoslavien och Albanien, vilka stater av den
grekiska regeringen och västmakterna beskylldes för
att effektivt understödja den kommunistiska
upp-rorsrörelsen. I mars proklamerade U.S.A. den
s.k. Trumandoktrinen, där hjälp utlovades till
alla folk mot kommunistisk expansion. Som
militär och ekonomisk hjälp åt G. anslogos 300
mill. $. Inbördeskriget fortsatte emellertid med
ökad styrka. I dec. bildade Markos en
provisorisk ”demokratisk” regering. Under 1948
fortsatte striderna och skärptes metoderna på båda
sidor. Stormakternas hållning förblev i stort sett
oförändrad. Splittringen mellan de lojala
partierna, som bilagts 1947, framträdde emellertid
åter, och en allvarlig regeringskris utbröt i nov.
Det socialdemokratiska partiets ledare,
Papan-dreou, förklarade i samråd med andra
oppositionella partier, att han vägrade godkänna
koalitionsregeringen Sofolis—Tsaldaris. Denna fick
förtroendevotum med endast 1 rösts övervikt.
Först i okt. 1949 sågo sig kommunisterna
nödsakade avblåsa kampen. Vid valen 1950 erhöllo
populisterna och liberalerna lika många mandat.
I febr. 1951 bildade liberaler och
socialdemokrater en koalitionsregering med liberalen Sophocles
Venizelos som premiärminister.

Författning. Nu gällande författning är av
1911. Satt ur funktion under den republikanska
regimen återupprättades den 1935 i samband med
den monarkiska restaurationen. G. är
konstitutionell monarki med makten så fördelad mellan
konung och parlament, att det senare dominerar.
Kronan är ärftlig inom Georg I:s dynasti med
företrädesrätt för dess manliga medl. Konungen
är befogad att till- och avsätta ministrar, utöva
befälsmakten över rikets försvarskrafter och att
upplösa parlamentet, som efter förrättade nyval
sammanträder igen inom 3 mån. Parlamentet,
som består av en enda, genom allmän rösträtt
utsedd kammare, kallad bulé, utövar den
lagstiftande makten i viss samverkan med konungen,
beviljar skatter och fastställer budget. Ett mot
Frankrikes conseil d’état svarande statsråd
utarbetar lagförslag och kan annullera olagliga
regeringsbeslut. Även vid val av de kommunala
råden gäller allmän rösträtt.

Förvaltning. Administrativt indelas G. i 54
no-moi (departement) jämte munkfristaten Athos.

Rättsväsen. Landet är i rättsligt avseende
uppdelat mellan ett 40-tal underdomstolar och 9
överdomstolar. En högsta domstol, a r e o p
a-gen, finnes i Aten. Efter franskt-engelskt
mönster avgöras mindre tvister av fredsdomare.

Försvarsväsen. Försvarets högsta ledning
representeras i ministären av krigs-, marin- och
flygministrarna. Samverkan mellan de olika
försvarsgrenarna säkerställes sedan 1949 genom
ett krigsråd, i vilket bl.a. ingå stats-, krigs-,
marin- och flygministrama samt
överbefälhavaren.

Armén. Den grekiska armén kunde vid
krigsutbrottet 1940 mobilisera omkr. 20
divisioner om vardera 3 inf.-reg. m.m. och hade en
personalstyrka av omkr. 500,000 man. Arméns
utrustning var dock ej god. Stridsvagnar
saknades, pansarvärnet var mycket svagt och art.
fåtaligt. Värnpliktstiden omfattade 21 :a—50 :e
levnadsåren. Utbildningstiden var 2-årig. Armén
räknade 1951 c:a 150,000 man samt var
indelad i u å 12 divisioner, fördelade på 2 å
3 arméer. Utrustning har i stor utsträckning
övertagits från britterna under slutet av och
efter 2:a världskriget samt efter hand förbättrats
genom hjälp från England och främst U.S.A.
Värnpliktsförhållandena äro desamma som före
kriget. Nationalgardet (förut gendarmeri) är enl.
beslut 1947 under utökning till 50,000 man.

Flottan består av lätta fartyg: 4 jagare,
8 eskortjagare, 6 ubåtar, 6 fregatter, 8 korvetter,
25 minsvepare, omkr. 20 landstigningsbåtar och
några andra fartyg. Vid fredsslutet har G. av
den italienska flottan tilldelats kryssaren
”Euge-nio di Savoia”.

Flygvapnet. Flygvapnet består av 6
flottilj er med omkr. 300 flygplan, huvudsaki.
jakt-och lätta bombplan. Flygplanen äro i stor
utsträckning omoderna, och de flesta ha kommit
från U.S.A :s överskottslager i Europa. Vid Aten
utbygges ett storflygfält. Den amerikanska
hjälpen efter 2:a världskriget till G. har i stor
utsträckning gått till försvaret. Aug. 1947—juni
1948 lämnades t.ex. åt försvaret utrustning m. m.
för c:a 100 mill. $. Sedan G. ingått i
Atlantpaktorganisationen, torde ytterligare materiell hjälp
erhållas.

Vapen och flagga. Vapen: under
kungadömets tid: i blått fält ett svävande kors i silver
med korsmitten belagd med en kunglig krona
i guld. Under republikens tid: i blått fält ett
svävande kors i silver; i korsets hörn resp.
Athena med hjälm i guld, en makedonisk hjälm
i guld med röd fjäderbuske, en dubbelörn i guld,
en fenix i guld. Skölden omgavs av två
olivgrenar, sammanhållna av ett blått band. Ovan
vapnet EAAHNIKFL AHM0KPAT1A. —
Flaggan har 9 horisontala blå och vita band med
blått överst och underst och vid stången överst
en blå fyrkant med vitt kors. Under G:s tid
som konungarike har örlogsflaggan haft korset
belagt med en krona.

Mått och vikt. Metersystemet infördes 1836
men då med inhemska namn på enheterna, t.ex.
km = stadion, m = piki, g = drachme, och är
sedan 1920 obligatoriskt. Ännu användas dock
äldre mått.

Mynt. Efter 1831 fick G. ett eget myntväsen
med 1 drachme =100 lepta = 1 fre = 0,72 kr
som enhet. 1868 inträdde G. i den latinska
myntunionen. 1928 stabiliserades kursen vid 1 drachme
= o,0484 kr. Efter en våldsam inflation undér
2:a världskriget stabiliserades drakman 1944. 600
nya drakmer, vardera = 50,000 mill. av de
gamla, blevo = 1 £. Efter en ny stabilisering 1946
blevo 20,000 nya drakmer = 1 £.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free