- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
281-282

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Bankväsen - Ekonomisk geografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

281

Grekland

282

Den grekiska jorden är på många håll mycket stenbunden och långt ifrån bördig. — T. h. ålderdomligt
uppfordringsverk för konstbevattning.

Bankväsen. Sedelutgivningsrätt tillkommer
endast Banque de Grèce, som började sin
verksamhet 1928 och då övertog sedelmonopolet från
den 1841 grundade Banque nationale de Grèce,
vilken numera är ren affärsbank och den största
av detta slag i G. Vid slutet av 1946 funnos
21 affärsbanker, därav 4 utländska.

Ekonomisk geografi, över hälften av G:s
arbetande befolkning är verksam inom j ordbruk
samt trädgårdsodling. Den odlade jorden upptar
dock blott c:a Vs av hela arealen. Orsaken
härtill är till stor del landets bergiga natur och
brist på vatten. I många trakter kan odlingsbar
jord blott erhållas medelst terrassering. Här
måste åkerbruket bli ett hackbruk. Men även
annorstädes bedrives det till stor del efter
gammalmodiga metoder. G:s hektarskördar äro bland
de lägsta i s. ö. Europa. Lantbruk i
västeuropeisk mening förekommer huvudsaki. blott i
ve-teodlingsdistrikten i Trakien och på de nyodlade
markerna i Kopais-bäckenet. Möjligheterna för
konstbevattning äro begränsade, emedan många
floder torka ut under sommaren.
Brukningsdelarna äro små utom inom vissa delar av
Tes-salien och Makedonien. Trots att de forna
storgodsens antal genom tvångsexpropriering starkt
reducerats, måste den grekiske småbrukaren nöja
sig med i genomsnitt knappt 3 har. Av hela
åkerarealen användas nära 3A till
spannmålsodling, men G. är ändå icke självförsörjande i
fråga om brödsäd. Vetearealen omfattade 1939
över 9,500 km2. Av sädesslagen äro vete, majs
och korn de viktigaste. Den största odlingen av
vete förekommer i mell. G:s bäcken, i Tessalien
och Makedonien. Majsen odlas mest i Epirus
och Makedonien. På Peloponnesos och öarna
ersättas de av korn, som där också bakas till bröd.
De övriga sädesslagen spela en underordnad roll.
Genom de senaste årtiondenas stora intresse för
utnyttjande av de betydande träskmarkerna har
risodlingen, särsk. kring Giannitsa i Makedonien,
alltmer ökats. Den med brödsäd odlade arealen

uppgick 1939 till 17,282 km2 men hade efter 2:a
världskriget sjunkit till c:a 12,000 km2, och
avkastningen hade sjunkit till endast c:a 2/s av den
före kriget. — Utom de för hela Balkanhalvön
gemensamma sädesslagen ha G:s kustområden
sina särskilda kulturväxter: oliver, vin, fikon,
agrumer (citroner, apelsiner o. dyl.), t. o. m.
bananer, och en riklig grönsaksodling. Sedan
urminnes tid har olivträdet varit grekens
nyttigaste träd. Tack vare moderna
pressningsma-skiner och -metoder har den grekiska olivoljan
nått en hög kvalitet. Det mesta förbrukas inom
landet. Av oljan framställes även tvål. Man
beräknar antalet olivträd till omkr. 70 milk, som odlas
över hela landet. De bästa oliverna erhållas på
Peloponnesos (Messenien) och Joniska öarna. G.
är även ett utpräglat v i n 1 a n d. 1939 uppgick
vinodlingens areal till 2,643 km2, varav c:a 60%
användes för tillverkning av viner, 30 % för
produktion av torkade druvor, resten för
dessertdruvor. De förnämsta vindistrikten ligga på Joniska
och Egeiska öarna och Kreta, i v. Peloponnesos
och Ättika. Vissa vinsorter börja så småningom
bli kända, men kommersiellt viktigare är
exporten av torkade druvor, russin, korinter och
sultanrussin. G. hade länge världsmonopol på
produktion av torkade druvor men har under de
senaste årtiondena fått svåra konkurrenter i U.S.A.
(Kalifornien) och Australien. Torkade druvor
in-togo främsta platsen i G:s export ung. till i:a
världskriget men passerades därefter av
tobaken. I mots. till vin- och korintodlingen har
tobaksodlingen sitt centrum i n. G., huvudsaki. i
Makedonien och Trakien. G. producerar mera
och bättre cigarrettobak än något annat
europeiskt land, trots att hektarskördarna äro bland
de lägsta i hela världen. 1939 uppgick G:s
tobaks-areal till 84,128 har och produktionen till 54,956
ton (1949 75,000 har, resp. 46,000 ton).
Tobaks-exporten utgör normalt 2/s av G:s exportvärde.
-— Bland de övriga industriväxterna odlas sedan
något decennium bomull i Ättika, Beotien och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free