Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenville, 2. William Wyndham - Grenzboten, Die - Grenzmark Posen-Westpreussen - Grenå - Grepen - Gresham, Sir Thomas - Grehsams lag - Gresset, Louis - Gretjaninov, Aleksander Tichonovitj - Gretna Green - Grétry, André Erneste Modeste - Grettissaga - Greuelpropaganda - Greuze, Jean Baptiste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Grenzboten—Greuze
294
dena som lämplig att utföra sin kusin W. Pitt
d. y:s franska politik. G. tog avsked 1801.
Vid Pitts död, 1806, blev G. nominell chef för
koalitionsministären (”alla talangers ministär”),
som genomförde förbudet mot slavhandeln 1807.
Då kungen ville binda ministären att ej lätta
katolikernas ställning, avgick den s. å. — Litt.:
E. D. Adams, ”The influence of G. on Pitt’s
foreign policy” (1904).
Grenzboten, Die [di grä’ntsbåtan], ty.,
Gränsbudbärarna, tysk veckotidskrift, utg. i
Leipzig sedan 1842; 1848 övertogs ledningen av
J. Schmidt och G. Freytag. G. var länge den
moderata liberalismens huvudorgan; den
upphörde 1923.
Grenzmark Posen-Westpreussen
[grä’nts-mark på’zan-vä’stpråisan], 1922—38 provins i
Preussen, bildad av återstoden av de 1919 till
Polen avträdda prov. Posen och Westpreussen;
7,714 km2, 337,578 inv. (1933). Huvudstad var
Schneidemühl. Efter Polens erövring 1939
utvidgades G. till att omfatta en areal av
11,450 km2 och 478,521 inv. Den polska
befolkningen deporterades och ersattes med
tysktalande, däribland många balter. Efter 2:a
världskriget ingår hela området i Polen.
Grenå, stad i Randers amt i Jylland, på
halvön Djursland, vid ån Grenå, 2 km från dess
mynning på östkusten; 8,000 inv. Någon jäm-,
maskin-, textil- och träindustri samt fiske.
Hamnen har regelbunden båtförbindelse med Anholt
och Själland (Hundested). Kyrkan torde vara
från 1300-talet. Staden erhöll sina första kända
privilegier 1440.
Grepen, fyrskeppsstation i öregrundsgrepen,
mellan n. delen av Gräsö och fastlandet.
Gresham [gre’/ani], Sir Thomas, engelsk
köpman (1519—79). G. var under en följd
av år finansexpert hos regeringen och 1552
—74 dess ombud i Antwerpen med uppgift
bl.a. att förmedla statslån. Han lyckades efter
hand överflytta en del av statsskulden på
engelska händer genom att förmå engelska exportörer
att ta skuldbevisen som likvid av holländarna.
G. var initiativtagare till London-börsen.
Greshams lag [gre’/ams], av H. D. MacLeod
införd, på Th. Gresham (se ovan) syftande term
för den även tidigare iakttagna regeln, att ett
sämre mynt tränger ett bättre ur rörelsen, i
det att envar hellre gör sig av med det sämre
än med det bättre.
Gresset [gräsä’], Jean Baptiste Louis,
fransk dramatiker (1709—77). G., urspr.
jesuitnovis, nödgades 1735 lämna orden på grund av
sina okynniga satirer, icke minst riktade mot
bröderna (”Vert-vert, histoire d’un perroquet”,
1734, m. fl.), och kastade sig därefter in i den
parisiska nöjesvirveln. Han vann som
komediförfattare åtm. en stor framgång, med ”Le
mé-chant” (1747). På äldre dagar återvände G. i
kyrkans famn.
Gretjaninov [gritjanjfnaf], Aleksander
Tichonovitj, rysk tonsättare (f. 1864),
lärare i komposition vid statliga inst. för musik och
drama i Moskva intill 1928. G. har skrivit flera
operor och symfonier; mest ansedd som
kompositör av romanser och andliga körverk.
Gretna Green [gre’tna gri’n], by i
Skottland vid engelska gränsen. Olikheten i skotsk
och engelsk äktenskapslagstiftning medförde, att
engelsmännen 1754—1856 kunde i Skottland utan
giftomans samtycke ingå äktenskap, vilka därpå,
såsom utländska, blevo giltiga i England. I
Skottland fordrades nämligen blott, att parterna
inför trovärdigt vittne förklarade sig vilja äkta
varandra. Som ofta anlitad vigselförrättare
nämner traditionen en smed, som var fredsdomare i
G. (”smeden i Gretna Green”).
Grétry [gretri’], André Erneste
Modeste, belgisk kompositör (1742—1813). Han
var född i Liège, studerade i Rom 1759—64,
infördes genom Voltaire och upplysningsfilosoferna
i Paris’ litterära kretsar. Till librettförfattare
fick han Marmontel. Hans egentliga fält blev
den komiska operan, inom vilken han 1768
debuterade med ”Le huron”. Under 1770-talet var
han den främste kompositören för opéra-comique,
och hans verk gåvos över hela Europa. Till
G:s förnämsta verk räknas ”Zémire et Azor”
(1771; ”Zemir och Azor”, Stockholm 1778) och
”Richard, coeur de lion” (1784; ”Konung
Richard Lejonhjerta”, Stockholm 1791). Av andra
i Sverige givna må nämnas ”Les deux avares”
(1778; ”De begge girige”, Stockholm s. å.), ”Le
tableau parlant” (1769; ”Den talande taflan”,
Stockholm 1782) och ”Lucile” (1769; Stockholm
1776). G. drog sig efter 1784 alltmera tillbaka
från all verksamhet för teatern. Han skrev
”Mémoires ou essais sur la musique” (1789; ny
uppl. i 3 bd 1796) och ”Reflexions d’un solitaire”
(utg. i 4 bd, 1919—22). G. stod högt i ära hos
revolutionens män, vilka beställde musikverk av
honom för de nationella festerna; Napoleon gav
honom en betydande pension. G. gav den
komiska operan en fast form och räknas som
reformator av den lätta operan. — Biogr. av M. Brenet
(1884) och H. de Curzon (1920).
Grettissaga, isländsk ättesaga från slutet av
1200-talet, handlar om Grettir Asmundsson, hans
strider och äventyr med människor och troll. G.
är full av övertro och folksägner (senast utg.
av G. Jönsson, 1938).
Greuelpropaganda [gråTal-] (ty., till Greuel,
ohygglighet), skräckpropaganda, tyskt slagord
från i:a världskriget men framför allt spritt
genom nationalsocialismen. Med g. avsågs urspr.
utanför Tyskland spridda berättelser om tyska
soldaters framfart, sedermera för Tyskland
ofördelaktiga skildringar av annat slag.
Greuze [gröz], Jean Baptiste, fransk
målare (1725—1805). Skolad i Paris och i Rom,
blev han huvudsakligen genremålare. Hans
tavlor ha berättande innehåll och moraliserande
syfte; han framställde familj eidyller och
sorgespel, sentimentalt rörande och teatraliskt. Unga
flickor målade han med ganska sökt naivitet
(Bild se nästa sida). Goda porträtt. G. är väl
representerad i Louvren o. a. museer i
Frankrike, Tyskland m. fl. — Monogr. av C. Mauclair
(1905).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
