Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grisar, Hartmann - Grisbådarna - Grischun, Il - Grisebach, August - Griseldis - Grisette - Grisi, Giuditta - Gris-Nez - Grisons, Les - Grisslan - Grisslehamn - Grisslibjörn - Grisslor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Grisar—Grisslor
326
Grisar [-zar], Hartman n, tysk teolog,
jesuit (1845—1932). Han blev 1871 prof, i
kyrkohistoria i Innsbruck, från 1902 privatlärd. G., som
1900 väckte uppseende genom att kräva en
strängare källkritisk metod inom den katolska
historieforskningen, slog under Pius X till reträtt. Hans
”Luther” (3 bd, 1911—12) upptar okritiskt en
rad av den traditionella katolska polemikens
beskyllningar mot reformatorn. I ”Die
Religions-wissenschaft der Gegenwart in
Selbstdarstellung-en”, III (1927), ingår en självbiogr. av G.
Grisbådama, grundflak c :a 18 km v. om
Strömstad och till större delen inom svenskt
sjöterritorium. Det utmärkes bl. a. med en lys- och
klockboj, som ersatt ett tidigare fyrskepp. — G.
har varit föremål för en tvist mellan Sverige och
Norge ang. sjögränsen mellan de två länderna,
gällande utom G. även Skötegrundet och holmen
Heja. Här hade sedan länge försiggått ett
betydande hummerfiske, vilket gav anledning till
stridigheter mellan svenska och norska fiskare;
om äganderätten till öarna och grunden härskade
osäkerhet, då den gällande traktaten om
sjögränsen av 1661 var oklar och den därtill bifogade
kartan ofullständig. Gränstvisten blev 1897 akut
och resulterade i en svensk-norsk
överenskommelse om den inre gränslinjen. Betr. G.
uppnåddes intet avgörande, lika litet 1904, då frågan
ånyo togs upp. Unionsupplösningen gjorde ett
avgörande nödvändigt, och 1909 nådde man
enighet: Sverige avstod från sina anspråk på Heja,
eljest hänsköts frågan till skiljedomstol, vars
utslag förelåg i okt. s. å. 1661 års traktat med
tillhörande karta annullerades, då den i sin
ofullständighet icke kunde tjäna som grund för
gränsläggningen, och gränslinjen drogs så, att G.
till-föllo Sverige, Skötegrundet Norge.
Grischun [-Jo’n], 11 G., rätoromanska
namnet på kantonen Graubünden.
Grisebach [gri’zaba^], August Heinrich
Rudolph, tysk botanist (1814—79), prof, i
Göttingen 1847. G. är en av den moderna
växtgeografiens grundare. Hans huvudverk är ”Die
Vegetation der Erde nach ihrer klimatischen
An-ordnung” (1872; 2:auppl. 1884), vari han genom
att skildra klimat, livsformer, formationer och
regioner inom de olika floraområdena gav en
utomordentlig översikt över hela jordens
vegetation. Även som florist och systematiker var G.
flitigt verksam.
Grise’ldis, huvudperson i en vida spridd
medeltida novell av följ, innehåll: markgreve
Walter av Saluzzo gifter sig med en fattig
bondflicka, G. Hon föder honom två barn, en son
och en dotter. För att pröva hennes undergivenhet
låter han taga barnen ifrån henne och förskjuter
henne, enl. vad han uppger, i avsikt att ingå ett
nytt, ståndsmässigt äktenskap. Då G. utan knot
eller klagan fördrager denna behandling, anser
hennes gemål henne nog prövad och insätter
henne åter i hennes rättigheter. — Denna novell
berättas f. ggn av Boccaccio i ”Decameron” och
varieras många gånger i medeltidslitteraturen
samt även senare, bl. a. av Petrarca och Chaucer.
Motivet har även givit upphov till en mängd
folk
böcker (den äldsta svenska tr. 1622) och
folkvisor. Se Sv. folkböcker, utg. av J. Sahlgren, 3,
s. 135 ff.
Grisette [-zä’t], fr., eg. klänning av simpelt
grått tyg; flicka el. kvinna av lägre stånd,
särskilt fattig ung flicka, som är älskarinna åt
någon student, konstnär el. dyl.; ordet var modeord
vid och efter mitten av 1800-talet.
Gri’si, Giuditta, italiensk sångerska (1805
—40) ; uppträdde intill 1834 i Italien och Paris.
— Systern Giulia G. (1811—69), ävenledes
sångerska, uppträdde från 1832 i Paris och
London med utomordentlig framgång; gifte sig 1856
med den berömde tenorsångaren Mario och
företog med honom talrika konsertresor. — V.
Belli-ni skrev för systrarna G. operan ”Montecchi e
Capuletti” (”Romeo och Julia”).
Gris-Nez [gri-ne’], bergudde på franska
kusten (dep. Pas-de-Calais) vid Kanalen. Fyrtorn.
Grisons, L e s G. [le grizå’], franska namnet
på kantonen Graubünden.
Grisslan, fiskläge i Själevads sn i
Ångermanland.
Grisslehamn, fiskläge, lastageplats och badort
i Väddö sn i Uppland, på näset mellan n. Väddö
och Byholma; 300 inv. Ö. hamnen, vid
Älands-hav, är 6,5 m djup, v. hamnen, vid Ornefjärden,
3 m; ångbåtsförbindelse med Stockholm,
överfart till Åland (Eckerö, 53 km). Bussförbindelser
med Norrtälje och Hallstavik. Tullstation, mindre
varv, fiskrökeri och fiskkonservfabrik, ö. om
Väddö kyrka 12 km söderut ligger fiskläget
Gamla Grisslehamn med ett 15-tal
fiskare; det var till 1757 överfartsort till Finland.
Grisslibjörn, se Björnar.
Grisslor, Uria, släkte av ordn. a 1 k f å g 1 a r
(se d. o.). Omfattar 10 arter från Ishavet och
de n. delarna av Atlanten och Stilla havet. G.
äro medelstora, fiskätande fåglar, ha lång,
spetsig näbb, kort, tvär stjärt och korta, spetsiga
vingar. Köttet är ätligt. I Sverige finnas två
arter. Den allmännaste är tobisgrisslan el.
te j sten (Uria grylle). Den finnes runt hela
Skandinaviens kust och häckar vanl. kolonivis i
bergsskrevor o. dyl., där de två äggen läggas
Tobisgrissla (t. v.) och sillgrissla. Ur N. J. Nilsson,
”Från havsbandet till inlandet” och ”Karlsöarna”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
