- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
333-334

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grogalder - Grogg - Groggy - Grolanda - Grolier, Jean - Gromaire, Marcel - Gromyko, Andrej - Grong - Groning, germination - Groningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

333

Grogg—Groningen

334

samma art som eddakvädena, ehuru den bevarats
blott i nyare pappershandskrifter. En son
kommer till sin moder Groas gravhög och väcker
upp henne. Han måste bege sig på en farofull
färd för att fria till mön Menglad, och modern
sjunger på hans begäran nio galdrar till hans
hj älp.

Grogg (eng. gr o g), dryck av visky el. konjak
och kolsyrat vatten.

Groggy [grå’gi]) eng., eg. drucken;
vimmel-kantig. Se Boxning, sp. 668.

Grolanda, socken i Skaraborgs län, Vilske
härad, s. v. om Falköping, kring övre Lidan; 36,44
km2, 523 inv. (1951). Höjer sig från Falbygden
i n. mot skogsbygden i s. 1,332 har åker.
Egendom: Höverö. Kyrkan ombyggdes omkr. 1760.
Obetydliga rester finnas av Skärvums 1757
raserade kyrka i socknens n. del; Skärvums sn
uppgick vid denna tid i G. Ingår i G. och Jäla
pastorat i Skara stift, Falköpings kontrakt;
tillhör storkommunen Vilske.

Grolier [grålje’], Jean, fransk boksamlare
(1479—1565), vid sin död generalskattmästare,
kallad ”den moderna bibliofiliens grundläggare”.
Grundade i sitt palats i Paris ett ryktbart
bibliotek (omkr. 5,000 band). Sina böcker lät han binda
i utsökta kalvskinns- och marokängband, försedda
med inskriptionen ”Jo. Grolierii et amicorum”
(Tillhör J. G. och hans vänner). 1676 såldes G:s
bibliotek. Band därur äro mycket eftersökta av
samlare. —- Se bild 16 å pl. vid Bokbinderi.

Gromaire [gråmä’r], M a r c e 1, fransk
målare och grafiker (f. 1892), har tagit starka intryck
av kubismens ytdekorativa principer men håller
sig i allm. täml. nära det verklighetsbundna
motivet, som endast får en arkitektoniskt-rytmisk
stilisering. G. målar stadsbilder och figurbilder
i mörka färgklanger med brunt och blått som
dominanter. Som lärare har G. haft mycket stor
betydelse, icke minst för svenska konstnärer. Han
är rikt företrädd i svenska privatsamlingar
och i Köpenhamns konstmuseum.

Gromyko [gramy’ka], Andrej, rysk
diplomat (f. 1908), utbildades i ingenjörsvetenskap och
ekonomi, var därefter verksam som akademisk
lärare, övergick 1938 till folkkommissariatet för
utrikes ärenden, blev 1939 ambassadråd och 1943
chargé d’affaires i Washington. Där efterträdde
han i aug. s. å. ambassadör Litvinov och var 1944
chef för den ryska
delegationen vid
Dumbarton Oaks-konfe-rensen. I jan. 1946
blev G.
Sovjetunionens ständige
representant i FN:s
säkerhetsråd; ambassadörposten lämnade han i
maj s. å. I dec. s. å.
utnämndes han till
5 :e v. utrikesminister
men behöll uppdraget
i FN. I juni 1948
återkallades G. till

Marcel Gromaire: Ljus modell mot mörk bakgrund, 1945.

Moskva. I mars 1949 blev han 1 :e v.
utrikesminister. 1952 blev han ambassadör i London.

Grong, järnvägs- och vägknutpunkt i bygden
med samma namn i nedre delen av Namdalen,
Nord-Tröndelag fylke, Norge. Från
Nordlands-banan utgår här en sidobana till Namsos. G.
består huvudsaki. av jordbruks- och skogsbygd.

Groning, germinatiön, växtämnets
utveckling till groddplanta. Rotämnet (lillroten)
utväxer därvid i regel till rot, som tidigt tränger
fram ur fröskalet och utbildar rothår. Därefter
träder hypokotylen, den under hjärtbladen
befintliga stamdelen, i dagen, och hjärtbladen
frigöra sig vanl. mer el. mindre fullständigt från
fröskalet. Slutligen utvecklar sig ur stamknoppen
den ovan hjärtbladen befintliga stamdelen
(epiko ty len). I fråga om hjärtbladen urskiljas
två slags g. Hos barrträden, de flesta
dikotyle-doner och en del monokotyledoner höja sig
hjärtbladen över marken och bli gröna: e p i g e i s k
g. Hos ärter, ek m. fl. samt många
monokotyledoner stanna de däremot, mer el. mindre tätt
omslutna av fröskalet, kvar nere i marken: h y p
o-geisk g. Hos gräsen är hjärtbladet ett
sköld-likt organ (scutellum), som med sin ena sida
ligger intill frövitan och där är försett med
rot-hårsliknande absorptionsceller. — G. inledes
genom upptagande av vatten, som möjliggör den
genom vissa enzym förmedlade lösningen av
upplagsnäringen och under hela tiden är nödvändigt
för transporten av de lösta ämnena. Förutom
vatten behöves fritt syre; andningen är hos groende
frön särdeles livlig. Dessutom krävas för g.
värme och i vissa fall. t. ex. hos mistel, tillgång till
ljus.

Groningen [krä’-]- 1) Nederländernas
nordostligaste provins, med kust mot Nordsjön och Ems’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free