Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grosz, George (Georg Gross) - Grosz, groszy - Grote, George - Grotefend, 1. Georg Friedrich - Grotefend, 2. Hermann - Grotenfelt, ätt - Grotenfelt, Arvi - Grotesk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Grosz—Grotesk
340
George Grosz: Familjebild. Teckning 1919.
litarism, junkermentalitet och fariséanda. 1923
blev hans album ”Ecce Homo”, där han bl. a.
framställt Kristus på korset med armékängor och
gasmask, beslagtaget av myndigheterna. I serien
”Spiesser-Spiegel” brännmärkte G. den
dumdry-ga kälkborgerligheten. Sedan det nazistiska
Tyskland stämplat hans produktion som entartete
Kunst, lämnade G. fäderneslandet och blev den
ledande möderne målaren i U.S.A. Hans senare
måleri: landskap, figurer och stilleben, är
elegant men täml. känslolöst. — Litt.: I. Hofbauer,
”G. G.” (1949).
Grosz [grå/], groszy, polskt skiljemynt,
V100 zloty. Några g.-mynt finnas f. n. icke.
Grote [gråut], George, engelsk historiker
(1794—1871). Han inträdde 1810 i faderns
bankiraffär men bedrev samtidigt omfattande studier
i språk, filosofi och historia. G. var 1833—41 led.
av underhuset och slöt sig till de s. k. filosofiska
radikalerna. 1843 upphörde han med affärerna
och ägnade sig uteslutande åt historisk forskning.
Hans huvudarbete är en klassisk skildring av
Greklands öden t. o. m. Alexander den stores
död, ”A history of Greece” (12 bd, 1846—56; 5:e
uppl., 10 bd, 1883—88). G. skrev ytterligare bl. a.
”Plato and the other companions of Socrates”
(3 bd, 1865) samt en ofullb. monogr. över
Ari-stoteles. Han inlade stor förtjänst om
London-universitetets första organisation och utveckling.
— G:s maka utgav 1873 ”The personal life of
George G.”.
Grotefend [grå’tafänt]. 1) Georg
Friedrich G., tysk filolog (1775—1853),
gymnasie-rektor i Hamburg. G. utgav flera värdefulla
skrifter i latinsk filologi, bl. a. om umbriska och
oskiska språkrester. Mest frejdat blev G:s namn
genom hans snillrika tydning av kilskriften, först
framlagd 1802 inför Göttinger Gesellschaft der
Wissenschaften, en bragd, vilken med rätta
betecknats som en av den humanistiska forskningens
största triumfer.
2) H e r m a n n G., den förg :s sonson,
historiker (1845—1931), 1887—1921 arkivchef i
Schwerin. G:s arbeten inom den historiska
kronologien äro oumbärliga hjälpmedel för
historie-forskaren: ”Zeitrechnung des deutschen
Mittel-alters und der Neuzeit” (2 bd, 1891—98), ”Ta-
schenbuch der Zeitrechnung des deutschen
Mit-telalters und der Neuzeit” (1898, 6:e uppl. 1928)
och ”Chronologie des deutschen Mittelalters und
der Neuzeit” (1906, 2:a uppl. 1912).
Grotenfelt, svensk-finländsk adlig ätt,
härstammar från överstelöjtnanten Nils Groth
(1631—1703), som 1677 adlades med namnet G.
Ätten immatrikulerades 1818 på Finlands
riddarhus. — Litt.: N. K. Grotenfelt, ”Ätten G.” (2
bd, 1917—40).
Arvi G., filosof (1863—1941), fil. dr 1888,
doc. i psykologi 1889, prof, i teoretisk filosofi
1905, allt vid Helsingfors’ univ. G., som bedrivit
studier bl. a. för W. Wundt och R. Eucken och
behandlat psykofysiska problem i samband med
Weber-Fechnerska lagen, ägnade sig sedermera
företrädesvis åt djupgående historiefilosofisk och
värdefilosofisk forskning (”Die Wertschätzung
in der Geschichte”, 1903; ”Geschichtliche
Wert-mass-stäbe in der Geschichtsphilosophie bei
Historikern und im Volksbewusstsein”, 1905). 1906
—20 var han medutgivare av tidskr. Psyke.
Grote’sk (it. grottesco), subst. och adj., grovt
komiskt, ibland fantastiskt förvridet. 1) I konsten
kännetecknas grotesk el.
groteskornament i k av fantastiskt sammansatta, olikartade
motiv, ss. blomrankor, djur- och
människoliknan-de figurer, ansiktsmasker, arkitekturdetaljer,
kandelabrar, vaser m. m. G., målad el. skulpterad i
stuck förekommer i romerska antika villor,
termer och katakomber (it. grotta, grotta,
underjordiskt rum). Under renässansen återupptogs g. för
dekorativa ändamål, men växt- och djurmotiven
fingo en mera naturalistisk utformning. Mest be-
Grotesker av Rafael i Vatikanens loggior.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
