Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grumme & son - Grums (härad) - Grums (köping) - Grund - Grundackord - Grundavdrag - Grundbas - Grundbelopp - Grundbrott - Grunddamm - Grundfond - Grundform (oböjd form) - Grundfärg - Grundförbättring, melioration - Grundharmoni - Grundhavsbildningar - Grundhyra - Grundkallen - Grundkänning - Grundlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349 Grums—Grundlag 350
parfymer och bläck. G. innehar A. Lenhardtsons
stomatolfabrik och äger aktiemajoriteten i Hylin
& co:s fabriks ab., Stockholm.
Grums, härad i Värmlands län, intill n. v.
Vänern; 470,59 km2, 12,908 inv. (1951). Socknar:
Nor, Segerstad, Borgvik och Ed samt Grums
köping. G. ingår i Mellansysslets domsaga
(tingsställe Karlstad), Karlstads, Mellansysslets och
Södersysslets fögderier samt Nors kontrakt av
Karlstads stift.
Grums, köping i Grums hd i s. Värmland,
mellan Vänern och Värmeln; 156,20 km2, 4,791 inv.
(1952). Näst Finspång är G. Sveriges till
arealen största köping och näst Laxå den glesast
befolkade, med endast 28 inv. per km2. I s.
berör G. Åsfjorden och den därifrån åt v. genom
Slottsbrosundet fortsättande Grumsfjorden.
Största sjön norrut är Lången (52 m ö. h.) i
forts, på en av Värmelns smala vikar. Terrängen
är i allm. starkt bruten, särsk. i n. och v.; längst
i n. v. uppnås 176 m ö. h. Huvudbygden ligger
samlad kring Grumsfjordens n. del och nedåt
Åsfjorden, medan odlingen f. ö. är lokaliserad till
dalstråken. 4,145 har åker. Vi 1948 blev hela
G:s sn köping, varvid det 1939 bildade
munici-palsamhället Grums med 2,447 inv. upphörde. G.
är en betydande handelsort vid statsbanan
Göteborg—Falun; provinsialläkare. I Gruvön vid
Slottsbrosundet äger Billeruds ab. sulfatfabrik,
kraftpappersbruk, papperssäckfabrik, lådfabrik
och sågverk med hyvleri. Egendomar: Lång,
Agnhammar, Karlberg och Hammarsten. Efter
en eldsvåda 1927 blev kyrkan (från 1700-talet)
helt förnyad och återinvigdes 1930. Pastorat i
Karlstads stift, Nors kontrakt. — 1950 utgjorde
taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 5,882,200 kr och å annan fastighet
18,439,100 kr; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten utgjorde för fysiska personer
m. fl. 10,156,590 kr och för svenska ab. m. fl.
4,949,750 kr.
Grund. 1) (Filos.’) Realgrund (principium
es-sendi) säges det vara, genom vilket något är vad
det är. Kunskapsgrunden (principium
cognoscen-di) åter är det, genom vilket något vetes. Ex.:
Elden är realgrund till röken, men för den,
som ser röken och därifrån sluter till eldens
existens, är vetskapen om röken kunskapsgrund
till vetskapen om elden.
2) För sjöfarten farliga upphöjningar av
sjöbottnen. Från en strand el. ett skär utgående g.
kallas landgrundning till skillnad från
fritt liggande g.; utsjögrund kallas g.
utanför kust el. skärgård.
3) Se Grundläggning.
Grundackord, mus., ett ackord i sin
ursprungliga form (utan omvändning). G. äro treklangen
och septimackordet.
Grundavdrag, se Ortsavdrag.
Grundbas, mus., fundamentalbas (se d. o.).
Grundbelopp, det belopp av den statliga
inkomstskatten, som anges i den för denna
fastställda skatteskalan. Riksdagen beslutar årl., hur
många procent av g., som skola uttagas.
Grundbrott, brott (brytning) av havets vågor
på jämförelsevis grunt vatten. G. uppkommer
genom att vågrörelsen sträcker sig ända till
sjöbottnen.
Grunddamm, se Damm, sp. 350.
Grundfond. 1) En av Riksbankens
fonder, utgörande 50 mill. kr. — 2) Det av
aktieägarna i ett bankaktiebolag tillskjutna
aktiekapitalet, vars minimibelopp skall utgöra 1
mill. kr. — 3) Det vid grundandet av en
sparbank satsade kapitalet, som i regel skall
uppgå till minst 10,000 kr. G. kan under vissa
förutsättningar återbetalas till stiftarna.
Grundform (oböjd form), den form av
ett paradigm, som nämnes först vid ”böjning”
(den kortaste el. den, som är uppslagsord i
ordboken), t. ex. nominativ av substantiv.
Grundfärg. 1) Se Färg. — 2) Färg, varmed
ett föremål bestrykes (”grundas”), innan det får
sin slutliga övermålning.
Grundförbättring, melioration, lantbr.,
åtgärder, som varaktigt höja en jords
avkastningsförmåga, ss. dikning, torrläggning och
nyodling. G. stödes av staten dels genom vissa
lagar, dels genom bidrag och lån (SFS 498/34 och
571/37).
Grundharmoni, mus., grundackord (se d. o.).
Grundhavsbildningar, sedimenten i
grundhavs-bältet el. flacksjöområdet (c:a 6% av havets
totala område), beläget mellan strandbältet och
djupkurvan för 200 m, varigenom det ung.
sammanfaller med den s. k. shelfen (den
översvämmade delen av kontinentplattan).
Grundhyra utgör enl. lagen om hyresreglering
det hyresbelopp, som icke utan hyresnämndens
medgivande må överskridas. Som g. anses det
belopp, vartill hyra för lägenheten uppgick Vi
1942. För lägenheter, som då icke voro uthyrda,
fastställer hyresnämnden g. Hyresnämnden kan
ändra g., om lägenheten ombygges el.
förbättras el. om g. finnes vara avsevärt lägre än priset
på jämförliga lägenheter. Utöver g. må dock
uttagas ersättning för stegrade värmekostnader.
Grundkallen, fyrskepp, stationerat c:a 30 km
n. ö. om öregrund samt n. ö. om n. delen av
det vidsträckta, farliga Grundkallegrund.
Grundkänning, se Grundstötning.
Grundlag, den el. de lagar, som innehålla de
grundläggande bestämmelserna om statsmaktens
organisation och utövning. Grundlag kallas även
författning, statsförfattning el.,
vanligast, konstitution. Ur formell
synpunkt kännetecknas grundlagar i de flesta
länder därav, att proceduren vid deras ändrande
är en annan än vid vanlig lagstiftning; de äro
svårare att ändra än vanliga lagar. Sålunda
fordras ofta för grundlagsändring upprepade
beslut av de lagstiftande myndigheterna,
kvalificerad majoritet vid dessa beslut el. frågans
föreläggande för folket vid allmän
folkomröstning.
I Sverige funnos under äldre tider vissa
föreskrifter om rättsförhållandet mellan konung och
folk i landslagens konungabalk. Utom den
konungaed, som enl. landslagens konungabalk skulle
av tillträdande konung avläggas, avfordrades
ho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
