Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundlag - Grundläggning - Grundlön - Grundomsättning, basalomsättning, basalmetabolism, standardomsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Grundläggning—Grundomsättning
352
nom snart även en vidlyftigare
konungaförsäkran. Genom den arvförening, som 13 jan. 1544
ingicks, blev Sverige förvandlat till ett arvrike
för Gustav I och hans söner efter bestämd
arvsordning; den stadfästes och bekräftades av
riksdagen. En särskilt ”fundamental” karaktär
tillkom också Uppsala mötes beslut (20 mars 1593).
Ett första försök att något mera fullständigt
reglera statsstyrelsen genom särskild lag skedde
i och med antagandet av regeringsformen 29 juli
1634. I additamentet till 1634 års regeringsform
(3 nov. 1660) blev denna fundamentallag — det
då använda utrycket — med vissa jämkningar
bekräftad. Vid beslutet om införande av
envälde 1680 förklarades emellertid konungen
obunden av dessa bestämmelser. Efter enväldets
avskaffande antogo ständerna regeringsformen 21
febr. 1719, vilken såväl ständerna som K.m:t
förbundo sig att efterleva. 1 regeringsformen
för-behöllo sig emellertid ständerna uttryckligen att
kunna ensidigt uttyda och förbättra den på
allmän riksdag, vilken bestämmelse också infördes
i den omarbetade regeringsformen av 2 maj 1720.
Dittills gällande bestämmelser om riksständerna,
riksdagsordningen 1617 och riddarhusordningen
1626, ersattes av riksdagsordningen 17 okt. 1723.
Senare under frihetstiden genomfördes särskilda
bestämmelser ang. grundlagsändring. Om
formerna härför stadgades i särskilda regler 1766,
som gingo ut på att intet förslag till g:s
förbättring finge antagas förrän riksdagen efter den,
vid vilken det väckts. Vid samma riksdag gavs
åt kungl. förordningen ang. skriv- och
tryckfrihet av 2 dec. 1766 g:s helgd. I regeringsformen
av 21 aug. 1772 blev emellertid, med frångående
av det 1766 bestämda förfarandet vid
grundlagsändringar, blott föreskrivet, att dessa, i likhet
med andra lagändringar, betingades av konungens
och ständernas gemensamma samtycke.
Sedermera tillkom en ny kompletterande g.,
Förenings-och säkerhetsakten 21 febr, och 3 april 1789.
I nu gällande regeringsform av 6 juni 1809
fastslås, att den skall gälla såsom rikets främsta
g.; såsom grundlagar äro därjämte, enligt R. F.
§ 85, att anse riksdagsordningen,
successionsord-ningen och tryckfrihetsförordningen. De g., som
nu gälla, äro utom regeringsformen av 1809
riksdagsordningen av 1866, successionsordningen av
1810 samt tryckfrihetsförordningen av 1949.
Ändring el. upphävande av g. kräver konungens
och båda kamrarnas samstämmiga beslut vid två
lagtima riksdagar, varvid nyval till A. K. skall
ha föregått den senare riksdagen.
Grundläggning för ett byggnadsverk har till
ändamål att överföra belastningarna från
byggnaden till de bärande jordlagren el. berggrunden
på sådant sätt, att för byggnadens bestånd
menliga sättningar och sprickbildningar icke
uppträda. Då undergrunden är fast, d. v. s. består
av berg, kalksten, sandsten, hård pinnmo el. dyl.,
resp, om dyl. fast grund ligger på ringa djup,
är uppgiften okomplicerad. Om schaktning måste
ske, bör grunden nedföras till frostfritt djup (i
Sverige 0,7—2,3 m alltefter latituden). Ligger
platsen under vatten el. på vattensjuk mark, in-
Fig. 1. Grundläggning med
utbredda plattor under mur.
Fig. 2. Grundläggning med
armerad platta under hel
byggnad.
spontas schakten
med trä- el.
järn-spont, varpå man
alltefter
omständigheterna läns-pumpar el.
temporärt sänker
grundvattenspegeln medelst på lämpliga
platser upptagna
brunnar. Som
förberedelse till g.,
spec. där
grundför
hållandena kunna ge anledning till osäkerhet, sker
provpålning, provborrning, uttagning och
undersökning av provkroppar o. s. v. Kan fast botten ej
nås medelst enkla el. skarvade pålar (trä- el.
betongpålar, simplexpålar, mantlar, kassuner el. dyl.),
tillgripes ofta friktionspålning, d. v. s.
en pålning, som endast uppbäres genom
friktionen mellan pålens cylinderyta och omgivande lera.
Träpålar få med hänsyn till förruttningsfaran
ej nå upp över grundvattennivån; de skarvas
därför ofta med betongpålar. Pålning användes även
som förstärkning till g. på
fundamentplat-ta, en metod, som understundom användes vid
husbyggnad på lerbotten. Härvid söker man
förstärka grunden i plattans hörn, så att det
färdiga byggnadsverket hoptryckes vid tendens till
sättning.
Funda-mentplattor vill
man om möj ligt
förlägga på så
stort djup, att den
färdiga byggnaden
i det närmaste
flyter (likt ett fartyg)
i den plastiska
undergrunden. Liknande gäller även
för g. på sand- el.
grusbotten. En
tyngre byggnad
bör därför ges en
djupare grund än en lättare. — Vid g. av
bropelare el. andra byggnadsverk, där nämnda
flyt-princip ej kan realiseras, nödgas man ibland för
att komma ned till fast botten tillgripa p n e
u-matisk grundläggning, varvid
under-vattensarbeten på intill 35 m djup kunna
företagas i tryckkammare (ex. S :t Eriksbron i
Stockholm). — De belastningar, som man i allm. kan
tillåta vid olika slags undergrunder, äro för
Fig. 3. Pålning under
grundvattenytan som stöd för
murfot. L.V.F., lägsta vattenyta.
fast berg-
grund .... 50—90 kp/cm2
kalk- och
sandsten .. 10—50 ,,
grus ....... 4 —10 kp/cm3
torr sand .. 1 — 3 ,,
fast lera .. 1 — 4 ,,
våt lera .. 0,1— 1 ,,
— Litt.: H. Kreuger & G. De Geer, ”G. till
hus och byggnader” (i ”De tekniska
vetenskaperna”, 1928). Jfr Geoteknik.
Grundlön, se Lön.
Grundomsättning, basalomsättning,
basalmetabolism,
standardomsättning, fysiol., den värmeproduktion
(energiomsättning), som en människa visar 12 tim efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
