Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruppbegrepp - Gruppering - Gruppförsäkring (grupplivförsäkring) - Grupphastighet - Gruppkorsband - Grupp-psykologi - Grupprörelsen el. Oxford-(grupp)rörelsen - Gruppteori - Grus (geologi) - Grus (zoologi) - Grusharpa - Grusien - Grusinska härvägen - Gruskalk - Grusonwerk - Grut, Torben - Gruva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Gruppering—Gruva
362
operationer är så fullständig, att resultatet av två
successivt utförda operationer alltid är
likvärdigt med resultatet av en tredje operation ur
samlingen, säges denna samling utgöra en grupp
(se vidare Gruppteori).
Gruppering, krigsv., innebär, att ett förbands
underavd. ordnas el. äro ordnade inom lämpligt
område och i för verksamheten passande form
(förbandet kan vara manöver- el.
strids-grupperat).
Gruppförsäkring, egentligare
grupplivförsäkring, är en form av kollektiv
livförsäkring, byggd på s. k. naturliga, årl.
stigande riskpremier, med utbetalning av
försäkringssumman vid dödsfall under anställningstiden,
ev. även vid invaliditet. G. tages i regel av en
arbetsgivare för samtliga hos honom anställda
el. en viss grupp bland dessa el. av de anställda
själva. Arbetsgivaren betalar ofta premien el. en
del av den; ofta svara de anställda själva för hela
premien. G. uppkom i U.S.A. 1905 och har där
fått mycket stor omfattning. I Sverige infördes
g. 1948 och meddelas här av 3 bolagsgrupper.
Grupphastighet, fys., den hastighet, varmed
energien hos en våggrupp utbreder sig. Med
våggrupp förstås därvid en följd av vågor, vilkas
frekvenser uppfylla ett visst frekvensområde.
Gruppkorsband, tidigare benämnda
adresslösa försändelser, ett särskilt slag av
masskorsband, vilka icke äro försedda med
mottagarens namn och adress. Utdelning av g. skall
avse vissa fastställda mottagargrupper.
Grupp-psykologi, den del av social- el.
sam-hällspsykologien, som undersöker de själsliga
påverkningar och förändringar, som en individ
undergår genom att tillhöra en viss grupp,
korporation el. sammanslutning. — Litt.: W. Mc
Dougall, ”The group mind” (1921; ”Gruppens
själsliv”, 1925).
Grupprörelsen el. O x f o r d-(g r u p p )r
ö-r el sen (eng. Oxford Group Movement),
väckelserörelse, som leder sitt upphov från de
erfarenheter, vilka gjordes av den amerikanske
luterske prästen Frank Buchman, efter vilken
rörelsen i Amerika kallas buchmanism, under ett
andligt genombrott 1908. Dess grundläggande
princip är hel överlåtelse (surrender) åt Gud.
Den människa, som odelat böjer sin vilja under
Guds vilja, kan vara viss om Andens ledning
(guidance) för sitt liv. Denna ”ledning” bör
inhämtas under avskilda stilla stunder (quiet
times). Särsk. betonas vikten av den s. k.
morgonvakten. Det, som härunder förnimmes som
”ledning”, bör ovillkorligt åtlydas. Samtidigt
betonas med skärpa kampen mot synden på
konkreta punkter i en människas liv. Som hjälp
härtill anbefalles dels öppen bekännelse
(confes-sion) inför en medmänniska, dels gottgörelse
(restitution) av det brutna, så långt ske kan,
dels enkelt personligt vittnesbörd (witness) om
Kristi frälsande makt. För att befordra klarhet
och fasthet i det kristna livet stå rörelsens fyra
”normer”: absolut ärlighet, renhet, osjälviskhet
och kärlek. — Till främjande av kristen
gemenskap på denna grund bildas små ”grupper”,
som samlas på regelbundna tider till öppen
förtrolighet rörande det andliga livets erfarenheter
(sharing). Den första gruppen av detta slag
bildades 1921 i Oxford. I missionerande syfte
anordnas större el. mindre möten (house-parties)
kring rörelsens principer. Sedan 1929 är g. en
verklig världsrörelse. Dess gruppmedl. arbeta
alltid i lag (teams) under gemensamt ansvar och
med personlig påverkan som främsta arbetsmetod.
— Litt.: S. Norborg, ”En märklig
världsväc-kelse” (5:e tillökade uppl. 1935); A. J.
Rus-sell, ”Endast för syndare” (4:e uppl. 1938); R.
Fangen, ”En kristen världsrevolution” (6:e uppl.
s. å.); S. Stolpe, ”Oxfordprofiler” (s. å.); A.
Runestam & S. Mowinckel,
”Oxfordgrupprörel-sen” (2:a uppl. 1940); F. N. D. Buchman,
”Omskapa världen” (1948).
Gruppteori. Föremålet för denna matematiska
teori utgöres icke av de enskilda algebraiska el.
geometriska operationerna utan av de formella
lagar, som hela klasser av dylika operationer äro
underkastade. Teorien bygger på det i alla
matematiska teorier djupt inträngande
gruppbegreppet (se d. o.), som kan uppfattas som en
utveckling av talbegreppet. Galois’ epokgörande
upptäckter inom algebran vila på detsamma. Senare
infördes det i funktionsteorien — vid
behandlingen av automorfa funktioner och lineära
differentialekvationer — och i geometrien. De mera
systematiska undersökningarna äro utförda av C.
Jordan, F. Klein och S. Lie.
Grus, geol., se Jordarter.
Grus, zool., se Tranor.
Grusharpa, se Harpa.
Grüsien, mindre vanligt namn på Georgien.
Grusinska härvägen, väg över Kaukasus från
Ordzj onikidze över Krestovaj apasset (2,379 m ö.
h.) till Tiflis; 213 km lång. Anlädes 1811—64.
Gruskalk, geol., är en kalksten, bestående av
rullade fragment, väsentligen härrörande från
skal av organismer. I Sverige har namnet
närmast använts för den till kritsystemet hörande
g. vid Ignaberga i n. ö. Skåne.
Grusonwerk [grö’zån-], ett efter sin
grund-läggare, tyske industriidkaren H e r m a n n
Gruson (1821—95), uppkallat järnverk vid
Magdeburg med stora stålgjuterier och
verkstäder. Tillhör sedan 1893 Kruppverken.
Grut [grut], Torben Andreas, arkitekt
(1871—1945). Han blev arkitekt i
Byggnadsstyrelsen 1906 och slottsarkitekt 1924. Bland G:s
verk märkes främst det om nationell medeltid
minnande Stadion i Stockholm (1911—12), där
G. kraftfullt använde tegel som
byggnadsmaterial. Själv idrottsman skapade G. en rad
idrottsanläggningar, ss. Stadion i Bukarest samt
tennishallar i Stockholm, Paris och Bremen. Bland
övriga verk må nämnas drottning Viktorias
Sol-liden på Öland i italiensk villastil (1906),
Svenska legationen i Helsingfors i tessinsk anda (1925)
samt bankbyggnader i Linköping och Umeå.
Gruva, arbetsställe, i regel underjordiskt, där
malm- el. mineralfångst sker. Ordet nyttjas även
för att beteckna det genom gruvbrytningen
uppkomna tomrummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
