Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvartiklar - Gruvbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Gru vartiklar—Gruvbrytning
364
Gruvartiklar, stundom kallade bergsartiklar,
äldre stadgar om bergshantering i Sverige.
Gruvbrytning, sammanfattande benämning på
den mångfald av arbeten, varigenom malmer och
mineral, som ingå i en fyndighet, vinnas och
bringas i en för direkt användning (t. ex.
stenkol) eller vidare förädling (malmer) lämplig
form. — Vid brant stupande fyndigheter
användes i allm. till att börja med dagbrytning,
men när gruvan blivit så djup, att dess väggar
börja bli osäkra el. att det kostar för mycket att
spränga hängväggen, övergår man till
under-j ordsbrytning. Vid fyndigheter, som äro
horisontella el. flackt stupande och som
utmärkas av relativt mäktiga överlagringar, ävensom
vid brant stupande fyndigheter, som sakna
utgående i dagen, använder man
underjordsbryt-ning el. d j u p b r y t n i n g. Vid mindre, täml.
brant stupande fyndigheter, som brytas med
dagbrytning, sker uppfordringen ej sällan direkt upp
ur gruvöppningen, men i allm. sker
uppfordringen genom ett schakt, såvida ej
terrängförhållandena äro så gynnsamma, att det brutna
berget kan fraktas ut horisontellt i en
dagort. —
Dagbrytning kan ske som
pallbrytning
el. som
kraterbrytning (fig. i).
Med pallar menas
utsprängda,
trapp-formiga avsatser.
Det klassiska ex.
på pallbrytningsgruva är Erzberg i Steiermark,
där brytningen bedrives i ett sextiotal
pallar över varandra. Pallbrytningen i Erzberg
har fått tjäna som förebild bl. a. för
brytningen i Kiruna. Kraterbrytning är en
utformning av pallbrytning, vid vilken man går upp
med stigorter underifrån genom malmen
och genom pallning utvidgar stigorten
trattfor-migt. Metoden har bl.a. använts i Boliden.
Under jordsbrytningens anordning beror på
fyndighetens stupning och mäktighet samt på lokala
förhållanden i övrigt. En faktor av stor vikt
därvidlag är hållfastheten hos hängväggen el.
taket över fyndigheten. Vid fyndigheter med stark
hängvägg el. fast tak användas med fördel
bryt-ningsmetoder med öppna rum. Här och var måste
pelare kvarlämnas till stöd åt taket el.
hängväggen. Vid sådana fyndigheter återigen, där
väggarna el. taket ej äro fasta nog el. där alltför
mycket av värdefulla malmer el. mineral skulle
behöva kvarsättas för deras uppbärande, måste
andra brytningsmetoder tillgripas. Bland metoder
med öppna rum må nämnas pallbrytning och
kraterbrytning under jord, som kan användas
vid mindre fyndigheter, rum- och p e 1 a
r-brytning, som är en variant av pallbrytning
i flacka el. horisontella fyndigheter, och s k i
v-pallbrytning, varvid en huvudetage
uppdelas i underetager el. skivor, vilka brytas
samtidigt medelst pallning. — Vid under jordsmetoder
kunna de utbrutna rummen hindras att rasa igen
antingen enl. ovan med pelare el. också genom
Fig. 2. Takbrytning med igensättning.
fyllning. Av metoder med fyllning har man
länge använt takbrytning med
igensättning (fig. 2) och vid låg hållfasthet hos
malmen dess variant tvärbrytning. Vid den
förra driver man från schaktet horisontella 0
r-t e r med ett vertikalt avstånd av 30—40 m och
mer in i malmen, varigenom den uppdelas i e t
a-g e r. Den utspränges därefter på den första
etagen till orthöj d el. något däröver, och malmen
utfraktas. Därefter inbyggas i fyndigheten
längs-gående bockorter med s. k. tappgluggar för
uttagning av brutet berg. Vidare uppspränges
en s t i g o r t till dagen för nedtappning av
ofyndigt igensättningsberg el. fyllning. Sedan
rummet kring bockorten igensatts, spränger man ned
en horisontell malmskiva av 1—3 m tjocklek ur
taket och fraktar ut den därvid erhållna malmen
genom tappgluggarna. Därefter uppbyggas
vertikala schakt av trä el. dyl., rullschakt,
vilka äro avsedda för malmens nedfrakt till
tappgluggarna och vilka även innehålla stegväg för
personalen. Därefter nedfraktas fyllning på nytt
till ringa höjd under taket, varefter en ny
malmskiva nedspränges och fraktas ut genom
rull-schakten. Så fortsättes växelvis med
igensättning och sprängning, till dess hela etagen är
utbruten, varefter närmast underliggande etage
påbörjas. Boliden är ett ex. på gruva med
takbrytning med igensättning. Tvärbrytning är en
variant av metoden,
varvid arbetsrum-
men förläggas tvärs
över fyndigheten
med mellanliggande
pelare för
undvikande av för stor
spännvidd. En i
Sverige mycket använd
brytningsmetod är
magasinsbryt-
ningen (fig. 3) (ex.: delar av Grängesberg
och Malmberget). Vid magasinsbrytning
undvi-kes gruvans fyllning med ofyndigt berg
därigenom, att man hela tiden låter så mycket
malm k var ligga i rummet, att arbetarna nå
upp för borrning och sprängning i taket.
Sedan etagen är uppsprängd, tömmes magasinet
helt och hållet från lössprängd malm. I detta
fall kan malmen tagas ut direkt i tapp gluggar,
varigenom rullschakt för malmen undgås, medan
stegvägar för personalen på ett el. annat sätt
Fig. 3. Halvbrutet magasin
med en ingång.
Fig. i. Kraterbrytning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
