Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråmunkeholmen - Gråmållsläktet - Gråmögel - Gråsalva el. kvicksilversalva - Gråsej, Gråsidor - Gråsiska - Gråskala - Gråskärsfjärden - Gråsparv - Gråspett - Grå starr - Gråsten - Gråsten (ort och slott) - Gråsuggor - Gråsäl - Gråtrut - Gråträsk - Gråvacka - Gråverk - Gråvide - Gråvivel - Gråärla - Grädde - Gränby - Gränebo (Nilsson), Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Gråmållsläktet—Gränebo
380
Gårdsmålla.
till början av 1600-talet namn på Riddarholmen
i Stockholm.
Gråmållsläktet, A’triplex, släkte av fam.
mållväxter, skilt från mållsläktet
(Cheno-podium) genom att alla el. en del blommor äro
enkönade och att honblommorna sakna hylle men
äro försedda med två vid
basen sammanvuxna förblad,
som efter blomningen
tillväxa och omsluta frukten. I
Sverige finnas 12 arter,
samtliga ettåriga örter. Vanligast
är g å r d s m å 11 a n, A.
pa-tulum, som har spjutformiga
blad med vigglik bas och är
allmän i nästan hela landet.
Här och där växer massvis
på havsstränder upp till
Bohuslän och Ångermanland
strandmållan, A.
lito-rale, som har smalt
lansett-lika el. jämnbreda blad. Den
ända till meterhöga,
bredbla-diga trädgårdsmål-1 a n, A. hor t ense,. odlas som
prydnadsväxt.
Gråmögel, benämning på
svampar av släktet Botrytis,
tillhörande Fungi imperfecti,
främst kollektivarten B.
cine-rea, som hos en mängd
väx
ter framkallar förruttnelse och grått,
dammande mögelöverdrag.
Gråsalva el. kvicksilversalva,
Un-gue’ntum hydrargyri, är en blandning av
metalliskt kvicksilver, bensoeister och talg. Salvan
är mörkgrå och innehåller omkring 30 %
kvicksilver. G. har använts till ingnidning i huden mot
syfilis samt mot ohyra.
Gråsej, Gråsidor, se Torskfiskar.
Gråsiska, se Sisksläktet.
Gråskala, inom fotografisk mätteknik
förekommande skala av gråtoner från vitt till svart med
trappstegsformigt el. kontinuerligt tilltagande
svärtning. De vanligaste g., gråkilarna,
gjutas i form av neutralgrå gelatinlösningar på
glasskivor och ha stor användning inom
sensitome-trien.
Gråskärsfjärden, fjärd i Stockholms yttre
skärgård, ö. om Runmarö och s. om Sandön.
Gråsparv, se Sparvsläktet.
Gråspett, se Hackspettar.
Grå starr, med., se Starr.
Gråsten, se Gråberg.
Gråsten (ty. Gravenstein), ort och slott i
Abenrå amt, på nordsidan av Flensburger Förde;
tillhörde länge det ahlefeldtska godset Sögård
och kom med detta 1725 till den hertigliga
familjen av Augustenborg; tillhörde senast hertig
Ernst Günther av Scbleswig-Holstein. Slottet,
som brann 1757, återuppbyggdes samt
restaurerades omkr. 1840 och 1936. 1921 kom G. i danska
statens ägo och överlämnades 1936 som
sommarresidens till danska kronprinsparet. —
Graven-steineräpplet härstammar från G.
Gråsuggor.
Gråsuggor äro
kräftdjur,
tillhörande fam.
Oni-scidae av ordn.
Isopoda,
likfotingar. Kroppen är
ovan välvd. G. leva
på, land, där
luften är fuktig. Som
andningsorgan
tjänstgöra de
främre stj ärtfötterna.
De vanligaste
arterna äro
Porcel-lio scaber och
Oniscus asellus. G.
förtära allehanda
växtdelar och
kunna anställa verklig
skada.
Gråsäl, se
Säl-djur.
Gråtrut, se Måssläktet.
Gråträsk, by i Piteå landskommun, vid sjön
Gråträsk nära gränsen mot Lappland. G. var det
första nybygge, som för malmfyndigheternas
skull under Karl IX :s tid anlades i Lappland.
Här uppfördes 1602 Lapplands första
kyrkobyggnad, ett kapell av kanthugget timmer.
Kapellet var förfallet redan på 1700-talet; det
ombyggdes 1934. I G. ha en mängd fornminnen
påträffats; i sjön gjordes 1909 ett större fynd av
trol. lapska offerföremål (nu i Statens hist.
museum).
Gråvacka, en vanl. grå, sedimentär bergart,
som å ena sidan kan övergå i konglomerat, å
den andra genom mellanledet g r åvack eski
f-f e r i vanlig lerskiffer och kan betecknas som
en oren, grov sandsten, i vilken de huvudsaki.
av kvarts, skifferskärvor, småstycken av kvartsit
el. sandsten, diabas etc., ofta även av fältspat
bestående klastiska fragmenten äro mindre väl
avrundade.
Gråverk, pälsverk av de grå till brungrå
vinterskinn, som erhållas från vanliga ekorren, i
synnerhet i Sibirien.
Gråvide, se Salix.
Gråvivel, se Vivlar.
Gråärla, se Ärlesläktet.
Grädde, se Mjölk.
Gränby, samhälle i Vaksala sn i Uppland.
Gränebo (till 1938 Nilsson), Carl
Petrus Valdemar, lantbrukare, kommunalman,
politiker (f. 1881 28/i2). G. var från starten 1915 en
av de ledande i Jordbrukarnas riksförbund och
invaldes som en av partiets 3 repr. i A. K. 1917.
Led. av F. K. sedan 1919 års urtima riksdag,
t. o. m. 1951, anslöt sig G. vid partifusionen 1921
till Bondeförbundet, till vars ledande män han
sedan hört; 1923—51 var han v. ordf, i
partiets riksdagsgrupp. Han tillhör Statsutskottet
sedan 1922, Utrikesnämnden sedan 1924, var led.
av särskilda utskottet (försvarsutskottet) vid
1942 års riksdag och är sedan 1934 ban-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
