Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gränebo (Nilsson), Petrus - Grängesberg - Grängesberg—Oxelösund, Trafik-ab. - Grängesbergsfältet - Gränna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Grängesberg—Gränna
382
ko fullmäktig. G. var
2 :e v. talman i F. K.
1929—39 och 1940—
51 1 :e v. talman där.
Han har bl. a. varit
sekr. i Riksdagens
interparlamentariska
grupp, är led. av
Statens handel
skommission sedan 1945 och
led. av 1949 års
för-svarsberedning. Sedan
ungdomen högt
betrodd i sin hembygd,
blev G. 1939 v. ordf.
och 1943 ordf, i Kalmar läns s. landsting.
Grängesberg. 1) Församling i Grangärde
kommun i s. Dalarne, omfattar G.2) med närmaste
omgivning; 37,53 km2, 6,015 inv. (1951).
2) Gruvsamhälle, huvudsaki. inom G.i), på
gränsen mellan Dalarne och Västmanland samt
vid statsbanan Göteborg—Falun och linjen
Frö-vi—Ludvika; 5,470 inv. tills, m. Björkåsen;
härav bo 350 inom Ljusnarsbergs kommun. G.,
som består av flera, mer el. mindre åtskilda
områden, är Mellansveriges främsta gruvsamhälle
och tillika en betydande handelsort. Här finnas
förutom till gruvverksamheten hörande
anläggningar bl. a. en sprängämnesfabrik, tillhörande
ab. Express-dynamit. G. har provinsialläkare,
apotek, sanatorium och sjukstuga. E. Cassels
do-nationsbyggnad med sin förnäma, kolonnprydda
fasad inrymmer samlingslokaler, teatersalong,
bibi. m. m. för arbetarna.
Grängesberg—Oxelösund, T r a f i k-a b., se
Trafik-ab. Grängesberg—Oxelösund.
Grängesbergsfältet, beläget på ömse sidor om
gränsen mellan Kopparbergs och Örebro län inom
Grangärde och Ljusnarsbergs socknar, innesluter
mellersta Sveriges största samlade malmkroppar.
Berggrunden uppbygges av till leptitformationen
hörande bergarter och malmer samt
genomsättande graniter och grönstenar. Leptiterna äro såväl
röda kalileptiter som gråa el. blekröda
natron-leptiter. Malmerna genomdragas även av talrika,
till leptitformationen hörande gångar av dacitisk
el. andesitisk sammansättning (”leptitgångar”).
Graniterna utgöras huvudsaki. av urgraniter, dels
röda, dels intermediära, ögongranitiska. Yngre
graniter, hörande till Fellingsbroserien, uppträda
i fältets närhet, och granitiska och pegmatitiska
gångar, som tillhöra samma granitgrupp,
genom-sätta fältets berggrund. Grönstensgångar
genom-sätta i stort antal malmerna, leptiterna och
urgraniterna. Leptitformationen med dess malmer
har före de yngre graniternas framträngande
blivit sammanveckad, upprest och förskiffrad, och
kraftiga förskjutningar ha ägt rum efter ett
stort antal glidplan. Genom dessa tektoniska
rörelser ha malmkropparna fått formen av
stock-formiga kroppar, som stupa parallellt med
bergarternas utpräglade stänglighet. — Malmerna äro
koncentrerade inom fältets centrala del i ett 400
m brett och nära 5 km långt stråk, vilket
indelats i ett flertal smärre fält: Lombergs-, V. och
Ö. Ormbergs-, N. och S. Grängesbergs-,
Strandbergs- och Risbergsfälten. Av dessa bruka N.
och S. Grängesbergs- och Strandbergsfälten
sammanfattas som Grängesbergs exportfält. Detta
äger en malmkropp av 1 km längd och en bredd
växlande mellan 20 och 90 m. Malmerna tillhöra
två typer: apatitmalmer av Exportfältstypen och
segmalmer av Lombergstypen. Apatitmalmerna,
dels svartmalmer, dels blodstensmalmer, innehålla
i genomsnitt 1 % fosfor. Lokalt kan fosforhalten
stiga väsentligt högre (upp till 8%).
Segmalmerna utgöra fjälliga, ofta i stor utsträckning
mag-netitförande blodstenar med endast 0,07—0,30 °/o
fosfor. Järnhalten i såväl svartmalm som
blodsten är hög (58—64%). Apatitmalmerna, vilka
utgöra fältets från ekonomisk synpunkt viktigaste
malmer, uppträda inom Exportfältet och
Ris-bergsfältet och ha en sammanlagd malmarea av
c:a 80,000 m2. Segmalmerna ha en malmarea
av endast omkr. 11,000 m2. Totalt ha över 40
mill. ton malm brutits i G. 1939 var
malmproduktionen 1,465,000 ton. Enl. beräkningar finnas ovan
750 m nivå bortåt 200 mill. ton malm kvar att
bryta.
Malmfyndigheterna voro med säkerhet kända
redan på 1500-talet. Brytningen var länge
förlagd till de s. delarna av G., då den höga
fofsfor-halten gjorde malmen från de n. fälten mindre
brukbar. Först då basiska färskningsmetoder
kom-mo till användning, började brytningen av
Exportfältet på allvar, igångsatt av G:s gruvab.
(stiftat 1883). Exportfältet, som 1880 levererade
8,600 ton malm, hade redan 1900 nått
brytnings-siffran 616,000 ton per år. G:s gruvab. äges av
Trafikab. G.—Oxelösund, som förvärvat hela
Exportfältet genom köp 1927 av St.
Kopparbergs bergslags ab. Detta senare bolag äger
fortfarande bl. a. Hammar- och Kärrgruvorna och
Risbergsfältet. Åtskilliga andra bolag äga delar
av G. För samarbete mellan de olika företagen
har bildats den ekonomiska föreningen G:s
gemensamma förvaltning.
Gränna, stad i n. Småland, Jönköpings län,
nära Vätterns ö. strand; 2,79 km2, 1,449 inv.
(1951). G. är en trädgårdsstad i idylliskt läge
vid foten av Grännaberget, på den jämna
slättremsan utmed Vättern; hamnen omkr. 700 m
från staden, 3,5 m djup. De bebyggda kvarteren
ligga symmetriskt på båda sidor om Brahegatan,
den inom G. belägna delen av huvudvägen
mellan Stockholm och s. Sverige. Stadens förnämsta
byggnad är kyrkan, uppförd i barockstil 1889—•
95. I denna ingå delar av tornet och murarna i
den 1889 nedbrunna märkliga medeltidskyrkan. På
torget i stadens mitt står en byst av Per Brahe.
Franckska gården tillhör nu stadens
hembygdsförening och inrymmer bl. a. ett Andréemuseum
med föremål från Andrée-exp. m. m. En byst
av S. A. Andrée avtäcktes 1937. Ett
hembygds-museum har upprättats på Grännaberget.
Slättens ypperliga jordmån och det goda drivläget
intill berget ha uppammat en livlig
trädgårdsskötsel (stora plantskoleanläggningar) och
fruktodling (Grännapäron). Industrien är obetydlig
(tillverkning av belysningsarmatur, möbler och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
