Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gränsnytta - Gränsproduktivitet - Gränsridare - Gränström, Peter Olof - Gränstullkammare - Gränstullrätt - Gränstullstation - Gränsvärde - Gräs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Gränsproduktivitet—Gräs
388
jan starkare betonat gränsnytteteoriens
begränsade uppgifter, huvudsaki. till förklaringen av
det ekonomiska livets elementära grundfaktorer,
varvid marginalprincipen och jämviktsläran även
funnits kunna umbära tvivelaktiga psykologiska
element, som ansetts falla utom ekonomiens
fackområde, och utgångspunkten tages direkt i
prisläran med utmönstring av värdeläran. På en
dylik linje ha kända arbeten utförts av G.
Cas-sel, medan gränsnytteteorien haft en skicklig
försvarare i K. Wicksell.
Gränsproduktivitet, nat.ekon., ett begrepp i
den nationalekonomiska teorien för
produktionens och fördelningens grundlagar, sådana dessa
utformats i enlighet med gränsnyttan (se d. o.).
Om man tänker sig de tre produktionsfaktorerna
arbete, jord (naturens förråd och krafter) och
realkapital (redskap m. m.) som tre stora
kvantiteter, var och en bestående av talrika enheter,
attraheras givetvis varje enhet till mera givande
produktion framför mindre givande. Liksom en
arbetare gärna flyttar till en arbetsplats, där
han får mera betalt, söker varje företagare, som
använder jord, utnyttja varje del av sin jord
så, som den bäst kan bidraga att göra driften
lönande; på samma sätt går kapitalet till så
lönande investeringar som möjligt. Vid fri
konkurrens och full rörlighet måste tillströmningen
av produktivkrafter från mindre till mera
lönande produktion höja de knappare
produktionskrafternas värde på ena hållet och sänka det på det
andra, tills jämvikt uppnås, vid vilken varje lika
enhet finner lika lönande användning. — Med
synnerlig klarhet och elegans har läran om g.
utvecklats av K. Wicksell, och trots dess
abstrakta natur, som framträder även i
framställningar av J. B. Clark o. a. gränsnytteteoretiker,
har den otvivelaktigt indirekt med mycken styrka
påverkat uppfattningen om villkoren för
bestående höjningar av reallönen och förbättringar i
arbetarklassens ekonomiska och sociala ställning.
— Litt.: K. Wicksell, ”Teoretisk
nationalekonomi”, i (1928).
Gränsridare, före 1923 befattningshavare vid
gränsbevakningen, ung. motsv. nuv.
gränsuppsy-ningsman.
Gränström, Peter Olof,
statsvetenskaps-man (1877—1927.). Han blev 1910 fil. dr och
docent i statskunskap och statistik s. å., först
vid Lunds univ., sedan vid Göteborgs högskola,
samt 1917 prof, i samma ämnen vid högskolan.
G. specialiserade sig på svensk riksdagsrätt, som
han behandlade i flera monografier, såsom ”Om
formerna för behandling af skiljaktiga beslut”.
1 (gradualavh., 1910), ”Om plenum plenorum”
(1916), ”Adresser och adressdebatter” (1917)
samt uppsatser i Statsvetenskaplig Tidskr. Inom
den allmänna statskunskapen skrev G. bl. a.
”Studier öfver det brittiska rikets
reorganisations-problem” (1917).
Gränstullkammare, tullanstalt med i viss mån
inskränkt befogenhet, finnes endast i Karlstad.
Föreståndaren för g. är gränsbevakningschef för
4æ gränsdistriktet. G. äger befogenhet att
lämna tillstånd till lossning m. m. av gods på
så
dana orter inom dess gränstulldistrikt, som ej
äro tullplatser. I olikhet mot vad förhållandet
är vid annan tullkammare (sådan finnes även i
Karlstad) får gods ej avlämnas vid g. för
tull-klarering.
Gränstullrätt, specialdomstol med uppgift att
upptaga och pröva mål om överträdelser av
tullförfattningarna. G. ha en efter annan bortfallit,
den sista (i Haparanda) 1933.
Gränstullstation, förutvarande benämning på
vissa vid allmänna färdvägar invid rikets
landgräns belägna smärre tullanstalter med
gräns-bevakningstjänstemän som föreståndare. Före
1923 kallades dessa tullanstalter ”gränsstationer”.
1928 inordnades g. under övriga tullstationer.
Gränsvärde. Om en matematisk storhet, som
beror av en variabel parameter, närmar sig ett
bestämt värde, då man låter denna parameter
oavbrutet växa el. närma sig ett angivet tal, kallas
detta värde g. ökar man t. ex. oavbrutet
antalet decimaler i bråket 0,3333..., närmar det sig
värdet Vs. Ett annat ex. utgör en oändlig serie,
vilken under vissa villkor mer och mer närmar
sig ett g., ju fler termer man tar med. På ett
aritmetiskt strängt definierat g. stöder sig hela
den moderna infinitesimalkalkylen. Geometriskt
förtrogna med samma begrepp voro redan gamla
tidens greker.
Gräs, Gramineae, Grämina, fam. bland
mono-kotyledonerna, med bortåt 4,000 arter,
representerad i alla länder. Stammen (strået) är örtartad
(hos Bambuseae trädartad), trind och ledad samt
vanl. ihålig, mera
sällan fylld (t. ex. hos
sockerrör och majs).
Bladen sitta i två rader,
ha oftast smal,
enkel-nervig skiva och öppen
slida; vid övergången
mellan skivan och
slidan finnes ett snärp.
Blommorna äro vanl.
tvåkönade och sitta i
ax, ”småax”, som i sin
tur äro samlade i
vippa el. sammansatta ax.
Småaxet består av 2
oftast tomma fjäll
(skärmfjäll, tomfjäll,
ytteragnar) och ovanför
dessa ett el. flera yttre
blomfjäll. Blomman är
försedd med ett inåtvänt förblad, inre
blomfjäll (de båda blomfjällen kallas inneragnar),
och består dessutom av 2 el. 3 kalkfjäll
(svällkroppar, lodiculae), som anses motsvara
hyllet, vanl. 3, sällan 6 el. 2, ståndare med
lättrörliga knappar och släta pollenkorn.
Fruktämnet är enrummigt, oftast med 2 fjäderlika
märken och ett fröämne. Frukten utgöres av en
hinnfrukt (caryopsis), sällan en typisk nöt el. ett
enfröigt bär (hos Bambuseae). Frövitan är väl
utvecklad, med riklig stärkelse, och växtämnet
ligger vid sidan av denna. Korspollination är
vanlig; flera g. (t. ex. råg) äro självsterila. I
Schematisk bild av gräs.
ns nedre, ös övre
skärmfjäll, yb yttre, ib inre
blomfjäll, k kalkfjäll, st
ståndare, I huvudaxel, Il
sidoaxel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
