Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräshoppor - Gräslök - Gräsmark - Gräsnejlika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Gräslök—Gräsnejlika
392
platser i hålor, vilka de urholka genom att vrida
äggläggningsröret runt i spiral, tills en 5—8 cm
djup håla bildas. I hålen läggas äggen i
regelbundna rader bredvid varandra, 90—120 i varje
håla, vart och ett omhöljt av ett från honan
avsöndrat slem, som snart hårdnar, så att det
får konsistensen av flädermärg. Äggen övervintra
och kunna vid långvariga torrperioder ligga
flera år utan att kläckas el. taga skada.
Ny-kläckta g. likna de fullvuxna men sakna
fullständigt vingar; dessa utvecklas småningom
under de 5—8 hudömsningar, som djuren genomgå.
Redan som ungar vandra många gräshoppsarter
omkring och kunna tillryggalägga sammanlagt
ett par km. När de fått vingar, börja många
arter att företaga de vandringar, som
förskaffat dem namnet vandrings- el.
sträckgräshoppor. Den afrikanska
vandringsgräs-hoppan flyger ända från Sudan till
Medelhavskusten, omkr 2,000 km, och den sydamerikanska
flyger från Bolivia till gränsen av Patagonien,
en lika lång sträcka. G. flyga då ofta på en
höjd av flera
tusen m ö. h. i
ofantliga svärmar. Man
har sett svärmar,
som voro 100 km
långa och 20 km
breda. Den skada
dylika j
ättesvär-mar anställa är
naturligtvis
ofantlig och har t. o. m.
vållat hungersnöd.
Bland de olika
slagen av
vandrings-gräshoppor må
främst nämnas
Pa-chytylus migrato-rius, som kommer
från trakterna av
Svarta havet,
Kaspiska havet och
Aralsjön och
sprider sig till v. Eu-
ropa, stundom med smärre flockar ända till s.
Sverige. I Medelhavsländerna är Caloptenus italicus
inhemsk och sprider sig därifrån ti-11 hela mell.
Europa. I n. ö. och mell. Afrika och s. v. Asien (till
Indien) lever Schistocerca peregrina (”Egyptens
gräshoppor”), som även kan uppträda i s. Europa,
liksom den genom härjningar i Algeriet
beryktade St aurono tus maroccanus. G. har många
fiender bland insekterna, av vilka de viktigaste
äro parasitflugor, samt angripas av flera
parasitsvampar. Bekämpandet av g. är numera
organiserat i stor skala över vidsträckta områden.
De massvis vandrande unga gräshopporna
kunna förgöras antingen genom mekaniska medel
el. genom giftutläggning. På senaste tiden har
utströendet av gifter mot g. skett från
flygmaskin. — I Sverige anträffas omkr. 25 arter,
fördelade på 13 släkten. Bland svenska g.
märkas ett par arter av släktet Acridium samt
trumgräshoppan (P sophus stridulus), som
Vandringsgräshoppa.
Gräshoppssvärm i Kenya, Brittiska Östafrika.
flyger korta sträckor, varvid den visar sina
röda flygvingar och frambringar ett slamrande ljud.
Gräslök, se Löksläktet.
Gräsmark, socken i v. Värmland, Fryksdals
härad; 366,25 km2, 2,536 inv. (1951). Omfattar
på v. sidan av sjön Rottnen (106 m ö. h.) och
Rottnaälven, kring Kymmen och andra sjöar,
bergiga skogstrakter. 1,606 har åker, främst i
älvdalen. Egendomar: Ulvsby, Granbäck och
Gustavsdal (med kvarn, såg och kraftverk)
Några mindre sågverk finnas och i Kymsberg ett
elkraftverk. Stora skogsarealer tillhöra
trävarubolag. Högfors var
förr stångj ärnsbruk.
Kyrkan av sten
byggdes 1723—39.
Pastorat i Karlstads stift.
Fryksdals kontrakt;
bildar
storkommunen Gräsmark.
Gräsnejlika,
Ar-méria elongäta el.
vulgäris (Stätice
ar-mèria), tillhör ett
växtsläkte av fam.
Plumbaginaceae, med
i huvudet samlade
röda blommor och
trådsmala, i rosett
ställda blad. G.
växer i s. och mellersta
Sverige täml. allm.
i små tuvor på
sandiga backar.
Gräsnejlika.
Foto O. Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
