Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Geologi - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Grönland
406
Glaciärtunga inom Scoresby Sund-området.
av året; s. om 75° är östra kusten vanl.
tillgänglig under eftersommaren ned till 700, där en
mycket svårtillgänglig sträcka vidtager. Vid
sydvästra G. brukar finnas öppet vatten även på
vintern. Här finnes mera is på försommaren, då
”storisen” från inre polarbassängen kommer dit.
V. kusten upp till omkr. 740 är i normala fall
ej svårtillgänglig under sommaren. I n. v. i de
smala Kennedy Channel och Robeson Channel
mellan Kane Basin och polarhavet håller den
hårda strömmen ofta öppet nästan hela vintern.
Geologi. Mest utbredda äro de urbergsarter,
huvudsaki. gnejser, som förekomma längs bägge
kusterna t. o. m. upp mot den nordligaste delen
(i Danmarksf jorden). Jämte olika gnejser
uppträda även granit, glimmerskiffer,
hornblände-skiffer, talkskiffer (täljsten) m. fl. Vid
Juliane-håb finnes en betydande sandstensavlagring, som
erbjuder en viss likhet med dalasandstenen i
Sverige. Annars förekomma sedimentära
bergarter på bägge kusterna, huvudsaki. n. om 700.
Kambriska och ordoviciska lager framträda n.
om Kap York på v. kusten och fortsätta till
Kane Basin. Ordovicium samt mellersta och övre
silur äro representerade även längre norrut,
särskilt kring 82° samt på ö. kusten mellan 72P
och 74° i Kung Oskars fjord och Frans Josefs
fjord. De siluriska lagren äro i motsats till de
kambriska merendels särdeles rika på fossil. Uppe
i nordligaste G. har påträffats silur, överlagrad
av äldre, fossilfria avlagringar. Starka
veck-ningar förekomma också, och liknande
förhållanden återfinnas vid Kennedy Channel och
Robe
son Channel. Devoniska avlagringar finnas i
Nordvästgrönland samt vid Kung Oskars fjord
och Frans Josefs fjord. Karbonsystemet är
representerat endast långt norrut. Trias
representeras mellan 710 och 72 V20 på ö. kusten av
lim-niska avlagringar. I Scoresbyfjorden anstå lager
med en ganska rik rätisk flora. Längre norrut
(upp till omkr. 770) uppträda mellersta och
översta jura. Kritsystemet är representerat på
bägge kusterna, rikligast på den västra från
Disko upp till Upernavik. Vidsträcktaste utbredning
ha de yngre lagren, i vilka utom en hel del
kryptogamer även finnas talrika dikotyledonträd, ss.
poppel, ek, fikon, valnöt, lager, magnolia,
brödfruktträd m. fl. — Tertiär sys temet är i v. G.
representerat inom ung. samma område som
kritan men går något längre i n. I ö. finnes tertiär
inom ett stort område på bägge sidor om
Scoresbyf jorden. Marina avlagringar anstå blott vid
Kap Dalton; de övriga äro sötvattensbildningar
med en rik flora, som anger ett klimat ung. som
Medelhavstrakternas i nutiden. Kol, delvis i
brytvärd mängd, förekommer både i krita och i
tertiär. — Av eruptiva bergarter uppträda diabas
och porfyr på många ställen. Särskilt må
nämnas nefelinsyeniten i Julianehåbs distrikt, vilken
brutit igenom både sandstenen och den
överlagrande diabasen. Den är, särskilt vid Narsarssuk,
rik på sällsynta mineral. Basalt förekommer i
stor utsträckning; den ligger i väldiga bäddar,
som ange upprepade eruptioner under tertiär
(åtm. delvis eocen) tid. Den grönländska basalten
är egendomlig genom förekomsten på en del
ställen av nativt järn i stor mängd. Järnmeteoriter
ha även hittats.
Viktigast av värdefulla mineral förekomster på
G. är kryoliten vid Ivigtut i Sydgrönland,
vilken brytes sedan 1850-talet. Kopparmalm och
grafit ha brutits på ett par ställen i
Sydgrönland. Kol har av gammalt flerstädes brutits till
husbehov, särskilt i basaltområdet i v. Varma
källor, därav en med över 6o° temp., finnas på
åtskilliga ställen.
Efter den varma tertiärperioden kom istiden,
då G. höljdes av inlandsisen. Den sträckte sig
under istidens maximum även över större
delen av det nuv. isfria ytterlandet. Blott de högsta
bergen, särskilt i Sydgrönland, visa genom sina
djärva alpina former, att de aldrig avslipats av
isen. Under den efter istiden följande
klimatförbättringen drog sig isen tillbaka till det nuv.
läget. — Efter istiden har G., såsom talrika nu
blottade marina bildningar (strandlinjer, terrasser,
ler- och grusavlagringar m. m.) visa, undergått
en sänkning, senare åter en höjning, som varit
minst i s. men norrut ganska betydande (150 m
redan vid Svartenhuk). Numera sänker sig landet
åter. Den relativa sänkningen är vid Godhavn 1
cm per år.
Klimat. Då io°-isotermen för juli går s. om
Kap Farvel, får hela G. ett utpräglat polarklimat
men likväl med täml. stor skillnad på s. och n.
delen, vilket bl. a. beror på att så stor del av G.
ligger n. om polcirkeln och därför får
midnattssol och vintermörker (polarnatt) kortare el. läng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
