Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Klimat - Växtvärlden - Djurvärlden - Befolkning och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Grönland
408
Temperaturförhållanden 1931—38. Nederbörd.
Ort [-Febr.-temp. Juli-temp.-] {+Febr.- temp. Juli- temp.+} Abs. lägsta temp. Abs. högsta temp. Ort [-Nederbörd-] {+Neder- börd+} i mm
Ivigtut, 6i°i2’ n.br.... — 4% io?i —20%
Godhavn, 6g°i4’ n.br.... —i2?s 8?s —2Ö?s i6?j
Upernavik, 72°47z n.br.. —ig?s 6?s —34?! 15^9
Angmagssalik, 65°36,’5 n.br. — 7% 7% —25?! 19?»
Scoresby sund, 7O°29’ n.br. —i6u 5%
Bröndlunds fjord, 82°s’ n. —26?» —3% —38° 6°
br. (morgontemp., 1948) (sept.) (febr.) (sept.)
Eismitte (1930) ........ —51?» —13??
re tid. Polarnatten räcker vid Diskobukten 5—7
veckor, Upernavik u V2 veckor, Thule c:a 4 mån.
och vid G:s nordspets c:a 5 mån.
Såväl på inlandsisen som i n. G. ligger
sommarens medeltemp. under o°; på inlandsisen
(We-geners station ”Eismitte”) ha temp. på under
—6o° uppmätts. Vindförhållandena bestämmas av
det höga lufttrycket, som på gr. av de låga temp.
vilar över G:s inre. Egendomliga äro de s. k.
föhnvindarna, torra fallvindar, som kunna höja
temp. med 10—200 under loppet av få tim.
Största delen av nederbörden faller på G. i form
av snö. Nederbörden är störst längst söderut men
avtar starkt mot n. Rikast på nederbörd äro
ef-tersommaren och hösten. Snögränsen ligger i
Sydgrönland på c:a 1,000 m ö. h., i
Nordgrön-land ligger den lika högt, då den låga temp.
uppväger nederbördens ringa omfattning.
Växtvärlden. G. har polar växtlighet. På
skyddade ställen vid s. v. kusten härska buskskogar
av björk (Betula tortuosa), videarter (Salix
glau-ca, S. Myrsinites) och al (Alnus ovata). Salix
glauca blir ännu vid 68° 1,5 m hög men vid 730
blott 0,5 m. På fuktig mark bland videsnåren
förekomma ängar med Angelica, daggkåpa,
maskrosor och ormbunkar (Dryopteris Linneana och
Cystopteris fragilis). På bergssluttningar och
kullar härskar dvärgbusktundran, som har
mindre anspråk på snöskydd. Kråkbär, skvattram,
odon och timjan äro de viktigaste risen. Mossor
och lavar täcka markytan. Ovan
dvärgbusktundran, i vissa fall ända upp till 1,000 m, råder den
äkta, arktiska tundran, vars flora saknar buskar
och bildas blott av örter, lavar och mossor. Ej
ens på glaciärernas yta saknas livet helt. Den
lilla purpurbruna algen, Anabaena
Nordenskioel-dii, skänker sin färg åt islandskapet.
Odlade växter förekomma på G. i mycket
ringa utsträckning. Intet sädesslag går till; i
mindre skala kunna dock rädisor, rovor, spenat,
sallad m. fl. trädgårdsväxter odlas, särskilt i s.
delen. Ekonomiskt är även den vilda
växtligheten av ringa betydelse, om än odon och
kråkbär samlas rätt mycket, liksom rötter o. a.
saftiga växtdelar (bl. a. havsalger) ingå i
grönländarnas föda. Till bränsle tjäna ljung och
ljungtorv samt (lokalt) stenkol.
Djurvärlden. G:s landfauna är artfattig. Utom
införda husdjur leva här endast 7 arter
landdäggdjur, näml, myskoxe, hermelin, halsbandslämmel
och polarvarg, vilkas utbredningsområde sträcker
sig över n. och n. ö. G., fjällräv och polarhare,
som finnas överallt vid kusterna, samt ren,
vil
Ivigtut, 6i°I2’ n.br...... 1,478
Godthåb, 64oio(5 n.br..... 543
Jakobshavn, 69°i3z n.br. .. 230
Umanak, 7o°35z n. br...... 168
Angmagssalik, 65°36,z5 n.br. 765
ken numera i större antal träffas endast i
mellersta v. G. Av havsdäggdjur förekomma
isbjörn och 6 sälarter samt valross, vidare 10
arter tand- och 6 arter bardvalar, bl. a. kaskelot,
näbbval, nar- och grindval, späckhuggare,
tum-lare, blå-, rör-, vik- och grönlandsval samt
nord-kapare. Av G:s 168 fågelarter äro de flesta
sjö- och havsfåglar. 51 arter häcka där, varav
22 stannfåglar; av dessa äro endast 7 arter
landfåglar, näml, fjällripa, snöuggla, jaktfalk,
havsörn, korp, gråsiska och snösparv, de övriga
hu-vudsakl. simfåglar, som nästan alla även tillhöra
Sveriges fauna. Kräl- och groddjur saknas. Av
100 fiskarter leva endast 4, fjällöring, lax,
amerikansk ål och tretaggad spigg, i sött vatten.
Den lägre landfaunan är fattig; av insekter
finnas endast 437 arter, mest tvåvingar och steklar
och endast 4 dagfjärilar, av spindeldjur 124.
Något bättre utvecklad är sötvattensfaunan. ■—
Flera omständigheter antyda, att G:s
landdäggdjur invandrat över isen från arktiska Amerika
i postglacial tid. Den rika havsfaunan
innehåller såväl atlantiska som arktiska och
arktisk-boreala arter. — Grönländarnas enda husdjur
har sedan gammalt varit hunden, men danskarna
ha infört även katt, svin, får, get och fjäderfä.
I det sydligaste kolonidistriktet, särskilt vid
Igaliko, finnas även kor.
Befolkning och sociala förhållanden. 1945
räknade den danska befolkningen 379 personer, häri
icke medräknade kryolitbrottets arbetare, vilkas
antal sommaren 1945 var 104 man, samt de få
fångstmännen på östgrönland och besättningarna
på de meteorologiska stationerna (86 man 1947,
på 18 stationer). Av den danska befolkningen
1938, 397 personer, voro 74 sysselsatta inom
administrationen, 74 inom handeln, m i
kryolit-brottet; 6 danska präster och 9 danska lärare
funnos i Västgrönland. — Den infödda
befolkningen, eskimåerna el. grönländarna, uppgick
1946 till 21,379, fördelade på 195 boplatser, av
vilka 34 hade mindre än 20 personer och 47 hade
20—50 personer. Den övervägande delen av
befolkningen bor på västkusten, östgrönlands
befolkning utgjorde 1946 1,374 personer. 1946
föddes 920 barn. Födelseöverskottet var 24 %o.
Antalet barn i de grönländska skolorna var
1946 3,849, och 116 skollokaler voro i bruk,
d. v. s. på alla platser med mer än 10 skolbarn.
Undervisning meddelas i grönländska, skrivning,
räkning, kristendom, historia, geografi och
naturhistoria samt sång. 3,112 barn ha även fått
undervisning i danska språket. Det finns vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
