Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guadalquivir - Guadalupe, Sierra de - Guadalupe Hidalgo - Guadarrama, Sierra de - Guadeloupe - Guadeloupemedlen - Guadet, Élie - Guadiana - Guadiana menor - Guaira, La - Guajacum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Guadalupe—Guajacum
42-2
nor. G. utfaller med bred mynning i Cådizbukten
av Atlanten vid Sanlücar de Barrameda. G.
mottager en mängd bifloder, de flesta från Sierra
Nevada och Sierra Morena; störst är Genil, För
5 m djupgående båtar är G. segelbar till Sevilla.
G. är 580 km lång och har 56,600 km2
flodområde.
Guadalupe, Sierra de [siä’ra Öä [-gæaÖalo’-pä],-] {+gæaÖalo’-
pä],+} bergskedja i v. Spanien, mellan Tajo och
Guadiana, fortsättes i ö. av Montes de Toledo.
G. når i Carboneras 1,443 m. ö.
Guadalupe Hidalgo [gæaÖalo’pä iÖa’lgå], n.
ö. del av staden Mexico.
Guadarrama, Sierra de [siä’ra Öä [-gæaÖa-ra’ma],-] {+gæaÖa-
ra’ma],+} bergskedja i mellersta Spanien, mellan
Duero och Tajo, i n. ö.—s. v. riktning, på
gränsen mellan prov. Madrid och Segovia. Når i
Pico de Penalara 2,406 m ö. h. Är nov.—mars
snöbetäckt.
Guadeloupe [ga>adlo’p]. 1) Fransk besittning
bland Leeward Islands av Små Antillerna,
sedan 1946 med ställning som departement. G.
omfattar följ. öar:
Areal km2 Inv.-antal
1946
Guadeloupe ...................... 1,510 226,957
La Désirade Petite-Terre ________ 31 1,581
lies des Saintes ................... 14 2,358
Marie-Galante ..................... 150 29,349
Saint Barthélemy ................... 25 2,231
Saint Martin (n. delen) ............ 52 6,786
Summa 1,782 269,262
De smärre öarna tillhöra liksom
Grande-Ter-re (se G. 2) Antillernas veckade kärnzon, utom
lies des Saintes, som tillhöra den vulkaniska
in-nerzonen och utgöra resterna av två genom
explosion förstörda vulkaner. Främsta
exportprodukter äro socker (c:a 36,000 ton 1946, dubbla
kvantiteten före 2:a världskriget), bananer (48,000
ton), rom (202,000 hl), kaffe och kakao. C:a
700 km landsvägar finnas men inga järnvägar.
Huvudstad är Basse-Terre på G. 2).
2) ö, tillhörande G. 1), med sina 1,510 km2
och 226,957 inv. (1946, mest negrer och mulatter)
näst Trinidad den största bland Små Antillerna.
G. består eg. av 2 öar, B a s s e-T e r r e (944
km2) i s. v. och Grand e-T e r r e (566 km2) i
n. ö., skilda åt genom det 11 km långa och 35
—140 m breda sundet Rivière Salée. Basse-Terre
är den högsta delen. I s. höjer sig högsta toppen,
La Grande Soufrière (1,484 m), en vulkan, som
haft utbrott under 1600-talet och f. n. befinner
sig på solfatarastadiet. Medeltemp. är c :a 26°
med en svag årlig variation på mindre än 40.
På Grande-Terre är årsmedelnederbörden mindre
än 1,800 mm. På Basse-Terres v. (lä-) sida är den
knappast högre, men på dess för passaden utsatta
ö. sluttningar överstiger den 3 m. På
Grande-Terres jämförelsevis torra kalkstensyta härska
trädlösa savanner, omväxlande med gles buskskog
och längs kusten mangrove. I bergen på 500—
1,000 m höjd finnas ännu stora arealer tropisk
regnskog, öns förnämsta produkter äro socker,
bananer, rom, kaffe och kakao. G:s huvudstad är
Basse-Terre (14,000 inv.), största stad
Pointe-å-Pitre på Grande-Terre. — Med hänsyn till
fåg
lar, kräldjur, insekter och spindeldjur är
faunan täml. rik; särsk. märkes bland ormarna den
mycket giftiga lansormen. — G. upptäcktes 1493
av Columbus, besattes 1635 av fransmän och var
under många år ett stridsäpple mellan fransmän
och engelsmän, vilka senare innehaft ön
upprepade gånger (1759—63, 1794, 1810—13). 1813—
14 tillhörde G. Sverige. Sedan 1816 har ön
oavbrutet tillhört Frankrike.
Guadeloupemedlen [gcoadlo’p-1 kallas den
engelska lösensumman för den av Sverige till
Frankrike 1814 återställda ön Guadeloupe (se d.
o.), vilken av Storbritannien genom traktat av 3
mars 1813 avträtts till konungen av Sverige och
hans efterträdare på svenska tronen enl. 1810 års
successionsordning. Enl. traktat 13 aug. 1814
utbetalade Storbritannien som skadestånd 24 mill.
frcs. Karl XIII och kronprins Karl Johan erbjödo
1815 riksdagen att med denna summa betala
Sveriges statsskuld, på villkor att riksdagen för att
täcka kronprinsens förluster (genom Sveriges
hållning mot Napoleon) ansloge ett årligt belopp
av 200,000 rdr bko (300,000 kr.) som fonderad
ränta (Guadeloupefonden) att för
framtiden utgå till konungen av Sverige och hans
efterträdare på svenska tronen enl.
successionsord-ningen 1810. Förslaget bifölls, och i enlighet
därmed utgår årl. till konungen ett anslag av 300,000
kr.
Guadet [gtoadä’], Marguerite É 1 i e, fransk
revolutionsman (1758—94). Han var advokat i
Bordeaux, blev 1791 medl. av lagstiftande
församlingen, där han blev en av girondisternas
ledare. Efter deras fall fredlös, flydde G. till sin
hemtrakt men greps och avrättades.
Guadiana [gæaÖia’na] (av arab, wadi och
lat. a’nas), ”ankfloden”, en av Pyreneiska
halvöns största floder. Upprinner i ö. La Mancha
med källflöden Zåncara el. Gigüela, som
mottager vatten från G. Alto. Denna flod kommer
från 17 små sjöar (Lagunas de Ruidera) i det
öde Campo de Monteil, försvinner i marken och
upprinner 26 km v. därom ånyo ur flera små
källsjöar (Ojos del G., ”G:s ögon”) som G.
Bajo, vilken förenar sig med Zåncara. Denna
antager nära Ciudad Real namnet G., har v.
huvudriktning, inträder nedanför Badajoz i
Portugal, vänder sig där mot s., bildar delvis gräns
mellan rikena och utfaller med ett brett estuarium,
av sandbankar delat i två flodrännor, i
Cådizbukten av Atlanten. G. bildar flerstädes forsar
och fall. Bifloderna äro obetydliga. G. är 820
km lång, flodområdet c:a 67,000 km2. Segelbar
från Mértola (65 km) för mindre fartyg.
Guadiana menor [g(oaÖia’na mänå’r], biflod
till Guadalquivir.
Guaira, L a [g<oäi’ra], Venezuelas mest
betydande hamnstad, Caråcas’ hamn, vid Karibiska
havet; 10,000 inv. Järnväg till Caråcas och
Puerto Cabello. öppen redd, skyddad av en
våg-brytare.
Guajacum, växtsläkte av fam. Zygophyllaceae,
med 4 arter i tropiska och subtropiska Amerika
n. om ekvatorn, träd el. buskar med läderartade,
parbladiga blad utan uddblad. Blommorna sitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
