Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guajacum - Guajakharts - Guajakol - Guajakved - Gualeguaychú - Gualöv - Guam - Guanaco - Guanahani - Guanajuato - Guancher - Guanidin - Guanin - Guano - Guantánamo - Guaporé, Rio el. Itenez - Guarana - Guaraní
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423 Guajakharts-
i glesa, toppställda, flocklika samlingar. Mest
bekant är G. officinale, guaj akträdet, som växer i
Florida, på Antillerna och i n. Sydamerika. Dess
tunga och hårda, brungröna kärnved, g u a j a
k-ved el. pockenholts, nyttjas av
möbelsnickare och svarvare (särskilt till kägelklot) samt
är rik (25%) på guajakharts (se d. o.).
Guajäkharts, Resvna Guajäci, vinnes ur
gua-jakved (se Guajacum) genom torrdestillering el.
spånors utkokande i saltvatten. Det utrunna,
stelnade hartset kommer mest från Jamaica och är
rödbrunt el. grönsvart med svag, vanilj artad lukt
och skarp smak. Det består till största delen av
olika hartssyror. En spritlösning av g. blåfärgas
av oxidationsmedel ävensom diastas och vissa
andra enzym. Blandas en spritlösning av hartset
med rå terpentinolja och tillföres något
material, som innehåller blod eller blodfärgämne
(he-moglobin), inträder blåfärgning, i det att
blodfärgämnet överför syre, som finnes i den råa
terpentinoljan, till g., varvid guaj akonsyran
överföres i s. k. g u a j a k b 1 å 11. Denna reaktion
tjänar att påvisa blod el. blodfärgämne, t. ex. i
urin. G. verkar något urin- och svettdrivande, i
större doser exciterande.
Guajakol [-å’l], CeHi. OCH3. OH,
monome-tyletern till pyrokatekin. G. framställes ur
bok-tjära eller syntetiskt och utgör färglösa, i 80 dir
vatten lösliga kristaller. Användes tidigare vid
tuberkulos.
Guajäkved, se Guajacum och Guajakharts.
Gualeguaychü, stad i prov. Entre Rios i
Argentina, vid Rio G. nära dess mynning i Rio
Uruguay, 170 km n. om Buenos Aires; 83,000
inv. G. har flodhamn, köttfryserier och kvarnar.
Gualöv, socken i Kristianstads län, Villands
härad, mellan Ivösjön och Hanöbukten; 14,60
km2, 800 inv. (1951); odlad delvis
barrskogsplan-terad sandslätt. 603 har åker. Egendom: Sjögård.
Kyrkan av gråsten är från slutet av 11 oo-talet;
märkliga medeltidsmålningar och helgonreliker
funna 1952. Ingår i Trolle-Lj ungby och G:s
pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt; tillhör
storkommunen I veto f ta.
Guam [g<oam], den sydligaste, största och
folkrikaste ön av Marianerna i Stilla havet; 534
km2, 60,000 inv., därav 1,400 vita, ön består av
en vattenfattig platå av korallkalk, över vilken
reser sig i s. en rad små vulkaner till 400 m
ö. h. Här omges. G av ett korallrev, men säker
hamn saknas. Klimatet är tropiskt, tyfoner
vanliga. Befolkningen består av en blandras av den
ursprungliga (chamorros) och vita el. gula.
Åkerbruk är huvudnäring, och här odlas ris, majs,
jams, taro, batater, bananer, kokospalmer.
Viktigaste exportvaror äro kopra och kokosnötter.
— ön upptäcktes av Magalhäes 1521 och var
spansk besittning från 1668 till 1898, då den
avträddes till U.S.A., för vilka den var av stor
strategisk betydelse på förbindelselinjen mellan
Hawaii och Filippinerna samt som utpost mot
Japan. U.S.A. har visat stort intresse för öns
förkovran samt anlagt flottstation (Apra) och
flygbas, till vilkas kraftiga utbyggande planer
uppgjorts vid 2:a världskrigets utbrott. 1941—44
Guarani 424
var G. i japanskt våld. G. har stor radiostation
och är en viktig knutpunkt i Stilla havets
kabelnät. Huvudstad är Agana (10,000 inv.) med två
gamla spanska fort.
Guanäco, se Kameldjuren.
Guanahani [g<oanaa’ni], en av Bahamaöarna,
se Columbus, Chr., sp. 9.
Guanajuato [gæana^coa’tå], stat i det inre
Mexico; 30,572 km2, 1,046,000 inv. G. har en
medelhöjd av 1,600—2,300 m ö. h. I n. delen
bergskedjorna Sierra Gorda och Sierra de Guanajuato;
i s. bördiga slätter. G. vattnas av Rio Grande
de Lerma. I de varma dalgångarna odlas
sockerrör, högre upp på sluttningarna majs, vete m. m.
På slätterna i s. boskapsskötsel. Rikt utvecklad
industri. Huvudnäring är bergsbruk; silver, guld,
tenn, bly, kvicksilver och koppar brytas. Silver
har brutits under fyra årh. — Huvudstaden, G.,
ligger 2,045 m ö. h., mitt i silverdistriktet;
24,000 inv. G. grundlädes 1554, blev stad 1741
och hade en tid över 100,00 inv.
Guancher [gæa’ntjar], se Kanarieöarna.
/NH2
Guanidin, C=NH, en kristallinisk, färglös
\nh2
massa med starkt basiska egenskaper, vilken
erhål-les genom upphettning av rodanammonium.
Fysiologiskt viktiga derivat av g. äro a r g i n i n
och k r e a t i n.
Guanin, se Purinbaser.
Guäno, fosfat- och kvävehaltiga gödselmedel,
bestående av fågelträck och fiskrester, avlagrade
på regnfattiga häckplatser för sjöfåglar, i
synnerhet vid Sydamerikas västkust (Chilesalpeter).
Värdefullast och mest känd var den först
upptäckta Peruguanon från de utanför Perus
kust liggande Chinchasöarna. De flesta senare
påträffade guanolagren äro genom urlakning av de
kvävehaltiga salterna kvävefattiga, medan
fosforsyrahalten uppgår till över 30 °/o. För att göra
fosforsyra lättlöslig och tillika kunna blanda g.
till en likformig vara behandlar man råguanon
med svavelsyra, varigenom
guanosuperfos-f a t el. upplöst g. erhålles. Om
fiskguano se Fiskmj öl.
Guantånamo [g<oanta’namå], stad på s. ö.
Cuba, innanför Guantånamoviken på sydkusten;
92,000 inv. Guantånamoviken arrenderades 1903
av U. S. A. som flottbas.
Guaporé [gæapårä’], Rio el. Itenez, flod
i Sydamerika, från Campos dos Parecis i v.
Brasilien; under större delen av sitt lopp gränsflod
mellan Brasilien och Bolivia. Förenar sig med
Rio Mamoré till Madeira. Störst bland G:s
bifloder är Rio Itonama, från vänster. Längd omkr.
1,700 km; segelbar till staden Matto Grosso, 1,100
km.
Guarana [gæarana’, sv. utt. vanl. guarä’na],
chokladliknande fast massa, uppkommen genom
knådning av krossade frön av Paullinia cupana.
Har sedan urminnes tid av indianer i Brasilien
använts till en livande och närande dryck,
jämförlig med choklad och kaffe.
Guarani [gcoarani’], ett stort indianfolk, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
