Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guatemala, 1. República de - Befolkning - Historia - Författning och förvaltning - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Guatemala
430
Dessa senare äro de ledande inom G:s industri
och handel. Det officiella språket är spanska.
Glesast befolkade äro de stora urskogsområdena i
n. (El Petén o,4 inv. per km2) och kustslätterna.
G:s befolkning är huvudsaki. koncentrerad till
de centrala delarna, där s. v.-sluttningarnas mot
Stilla havet översta del ha den största
befolkningstätheten (prov. Guatemala 130 inv. per km2,
Sacatepéquez 180). För hela G. är
befolkningstätheten 34 per km2. Huvudstaden Guatemala har
294,000 inv. (1950). Av övriga större städer
hade s. å. Quezaltenango 36,000, Cobån 29,000 och
Zacapa 24,000 inv.
Historia. Då ”De förenade staternas i
Centralamerika republik” (se Mellanamerika) 1839
upplöstes, stod kraftmätningen mellan ett liberalt
parti med försänkningar inom borgarklassen,
som önskade återupprätta förbundsrepubliken, och
ett separatistiskt, konservativt klerikalt, de s. k.
servila. De senare med anhängare bland
godsägarna och den fanatiskt katolska
indianbefolkningen blevo småningom herrar över situationen,
sedan deras ledare general R. Carrera (1814
—65) i en drabbning vid staden Guatemala
slagit de liberala under honduranen F. Morazån
1840. Med ett avbrott 1848—51 styrde Carrera
nu G. till sin död. Åsikterna om denne politiskt
begåvade, icke läskunnige peon, son till en
indian och en negress, äro delade; hans
militärdiktatur med dess ursinniga terror var ett
mörkvälde, men näringarna förkovrades, och Carrera
intog en dominerande ställning i Mellanamerika.
Några år efter hans död inträdde en kraftig
antiklerikal reaktion under ledning av J. R. B a
r-rios (diktator 1873—85), som exproprierade
kyrkogodsen, förjagade jesuiterna och 1879 gav
landet en ”liberal” författning. Till en början
på fredlig väg men sedan med vapen sökte
Bar-rios återställa den centralamerikanska federationen
men stötte på bestämt motstånd från övriga
parter och stupade under ett krigståg mot Salvador.
Sedan hans systerson, diktatorn J. M. R e i n a
B a r r i o s (1892—98), mördats, blev M. E s t r
a-da Cabrera president och behöll makten till
1920. Stödd på militär och polis utövade han ett
hårt regemente och nedslog skoningslöst varje
försök till opposition men upprätthöll samtidigt
en framför allt av de utländska plantageägarna
och affärsmännen välsedd god ordning. 1917
avbröt G. de diplomatiska förbindelserna med
Tyskland och förklarade 1918 krig; hans
hänsynslösa militärdiktatur väckte emellertid allt
starkare opposition, och han tvangs april 1920 att
avgå.
1931 valdes J. U b i c o till president och lät
sig sedan i strid mot författningen omväljas, tills
han 1944 störtades. Han sanerade
statsfinanserna, införde i förvaltningen en dittills okänd
ordning, effektivitet och ärlighet och ivrade för
högre hygien. Jämte övriga mellanamerikanska
stater förklarade G. axelmakterna krig
omedelbart efter anfallet på Pearl Harbor 1941. —
1944 valdes J. J. Arévalo till president. Han
visade stort intresse för åvägabringandet av en
ny centralamerikansk politisk enhet, ett ämne,
som alltsedan splittringen 1839 varit föremål för
en rad traktater mellan berörda parter. Under
senare år har G. allt oftare framfört sina krav mot
Storbritannien om bättre rätt till Brittiska
Hon-duras (Belize). 1948 stängdes gränserna dit.
1950 valdes till president översten J. A. G u
z-man (f. 1913).
Författning och förvaltning. Nu gällande
författning trädde i funktion 15/s 1945. Den
lagstiftande makten tillhör en nationalförsamling el.
kongress på en kammare, bestående av
representanter, som 1 på 50,000 inv. väljas genom
direkta val för 4 år; hälften av kongressen
omvälj es vartannat år. Omval får äga rum först
efter ytterligare 4 år. Rösträttsåldern är 18 år
för både män och kvinnor, men för kvinnor
fordras därjämte, att de kunna läsa och skriva.
Presidenten väljes för 6 år och får icke
omväljas förrän efter ytterligare 12 år. —
Centralförvaltningen är under presidentens ledning
fördelad på 9 departement. Borgmästare och råd
i kommunerna utses numera direkt av folket.
Vapen och flagga. Vapen: En pappersrulle
med inskriften: Libertad 15 de septembre 1821,
bakom vilken två gevär med bajonetter och två
värjor äro korsade. Ovan rullen sittande t. h.
framför en av bajonetterna en kvesal. Det hela
omgives av två lagergrenar. — Flagga:
Handelsflaggan en rektangulär duk, delad i 3
vertikala fält: blå, vit, blå; örlogsflaggan har
mittfältet belagt med vapnet.
Mått och vikt. Metersystemet är infört, men
fortfarande användas äldre spanska mått och vikter.
Mynt. Genom lagar 1924 och 1925 infördes
guldmyntfot med 1 quetzal = 1 $, indelad i 100
centavos, som enhet.
Ekonomisk geografi. Jordbruket är G:s
viktigaste näringsgren. Jorden är över hela
landet mycket bördig, spec. i vulkanernas närhet.
Kaffe, G:s viktigaste åker bruksprodukt, odlades
under kolonialtiden och till helt nyligen endast
inom dessa områden, men odlingen därav har
brett ut sig åt ö., och kaffeplantager finnas nu
i stort sett över hela centralplatån. 1943
fun-nos 10,841 kaffeplantager, vilka upptogo Vs av
G:s odlade areal, och deras produkter svarade
för 70 % av landets export. 1945 exporterades
Blommande kaffebuske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
