Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guatemala, 1. República de - Ekonomisk geografi - Litt. - Guatemala, 2. Santiago de los Caballeros de - Guava - Guaviare - Guayana, Guiana, Guyana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Guava—Guayana
432
Torghandel i staden Guatemala.
53,660 ton. Bananodlingen, som drives i det
nordamerikanska bolaget United Fruits regi, är
koncentrerad till kustslätterna. United Fruit började
under 2:a världskriget anlägga
kautschukplantager i El Petén och på karibiska kustslätten.
En annan viktig exportprodukt är rörsocker,
varav 1941 20,745 ton produceras. För den
inhemska konsumtionen odlas dessutom majs,
bönor och vete. — Boskapsskötseln
bedri-ves i huvudsak extensivt på högslätterna.
Mejeriprodukter måste i stor utsträckning
importeras. 1947 bestod kreatursstocken av 911,000
nötkreatur, 618,000 får och getter samt 347,000 svin.
— Skogsbruket är näst åkerbruket G:s
viktigaste näringsgren. Det är framför allt de ädla
träslagen, ss. mahogny, som avverkas. Dessutom
får man gummi ur kautschukträdet, Castilloa
elastica, och kinin ur kinabarkträdet. —
Värdefulla mineraltillgångar finnas men äro
föga utnyttjade på gr. av bristfälliga
transportmöjligheter. Någon guldvaskning förekommer
dock i floden Rio Motagua. — Industrien
är obetydlig. I huvudstaden finnas dock några
textilfabriker och industrier, som äro baserade
på jordbruksproduktionen, t. ex.
sockerraffinaderier. — G:s handel är så gott som
uteslutande inriktad på U.S.A. Exporten omfattar främst
kaffe, bananer, balata, hudar, honung och
timmer, importen industriprodukter och flytande
bränsle. — Kommunikationerna äro
synnerligen bristfälliga. Järnvägarnas längd
omfattar 1,160 km, varav 1,050 ägas av ett
nordamerikanskt bolag och resten av staten G.
Järnvägsförbindelser finnas mellan huvudstaden och
hamnstäderna San José vid Stilla havet och Puerto
Barrios vid Karibiska havet. Dessutom finns
sedan 1942 förbindelse med det mexikanska
järnvägsnätet. Landsvägsnätet omfattar 6,950 km
vägar av relativt god kvalitet. Lasttrafik med
flatbottnade båtar utgör ett viktigt led i de ö.
lågländernas kommunikationer. Täta
flygförbin
delser finnas för
passagerar-och godstransporter mellan
G:s huvudstad och
mellan-och nordamerikanska
bebyggelsecentra samt dessutom
med de största städerna i G.
Litt.: C. L. Jones, ”G.,
past and present” (1940).
2) G. (Santiago de
los Caballeros de G.),
huvudstad i G.i), storslaget
belägen på en högslätt i
kordilleran mellan
vulkanerna Agua och Fuego, 1,480
m ö. h.; 294,000 inv. (1950).
Mellanamerikas största stad.
G., som är nyuppfört sedan
jordbävningar 1917—18, har
raka, breda gator, omgivna
av envåningshus, samt är
rikt på grönska. I
stadsbilden framträdande offentliga
byggnader äro
parlaments-huset, presidentens och
ärkebiskopens palats, katedralen, univ. (urspr.
grundat 1678, det nuv. 1918), talrika kyrkor
och sjukhus. Det är centrum för landets industri
(textilfabrikation, bryggerier, tobaksfabriker,
sko- och möbeltillverkning) och för dess
kaffehandel. Det ligger vid den interoceana järnvägen
mellan Puerto Barrios och San José, och dessa
tjänstgöra alltså som dess hamnstäder.
Flygstation. — G. är den 3:e staden med detta namn.
Den första (Ciudad vieja) anlades 1424 vid foten
av vulkanen Agua men förstördes 1541 vid ett
utbrott av vulkanen. Den andra (G. antigua)
anlades 1547 något ö. om den förra men
förstördes genom jordbävningar 1773; den var en
av Amerikas förnämsta städer och är alltjämt
känd för sina många ruiner. 1776 anlades den
nuv. staden (G. nueva) 40 km ö. om den förra.
Guäva, se Guayava.
Guaviare [gæaæia’rä], biflod från vänster till
Orinoco, i Colombia.
Guayana [gcoaja’na], Guiana, Guyana,
en av Sydamerikas naturliga huvuddelar,
omfattar höglandet mellan Atlanten, Orinoco och de
stora lågländerna kring Amasonfloden. Politiskt
är G. fördelat på fem områden: de europeiska
kolonierna Brittiska G., Nederländska G. och
Franska G., ofta sammanfattade som G. i
inskränkt bemärkelse, samt Brasilianska G. och
Venezuelanska G. Se karta vid Brasilien.
G. är ett svagt vågigt platåland; avvattnas
i v. och n. v. av Orinoco med bifloderna
Ven-tuari, Caura och Caroni, i ö. av korta kustfloder
(Essequibo, Corentyn, Maroni, Oyapock), i s. av
floder, tillhörande Amasonflodens system, bl. a.
Rio Branco (biflod till Rio Negro).
Huvudvat-tendelaren markeras av bergskedjor eller spridda
höjdgrupper: Sierra Pacaraima (på gränsen
mellan Venezuela och Brasilien), Acaraibergen och
Tumuc-humacbergen. G:s högsta berg är
Ro-raima (2,620 m ö. h.). I övrigt nå höjderna
blott 800—1,000 m ö. h.; Vilhelminakedj an i
Ne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
