Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gula febern - Gula floden - Gula fläcken - Gula havet - Gula kroppar - Gula pressen - Gula regementet - Gulasch - Gulating - Gulatingslagen - Gulbarga - Gulbranson, Ellen - Gulbranssen, Trygve - Gulbransson, Olaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Gula floden—Gulbransson
458
i myggkroppen, innan stick av samma mygga kan
inympa smittan på en frisk människa. Sjukdomen
utbryter hos den stuckne i allm. efter 2—5 dagar.
Det slutgiltiga beviset för överföring genom
myggan lämnades 1901 av de amerikanska
forskarna Reed, Carrol, Agramonte och
L a z e a r, som anordnade fullt övertygande
försök.
Gulafeberpatienter böra vårdas i särskilda
sjukhus, de 3—4 första dagarna av sjukdomen
under myggnät, då smittospridning hindras och
vården av den sjuke blir ofarlig.
Sverige är genom sitt tempererade klimat
skyddat för invasion av Aedes-mygg som fordra en
medeltemperatur av +200. — Med kännedom om
gulafebersmittans överföringssätt har man med
framgångsrikt resultat vidtagit kraftiga
åtgärder för att skydda sig. Åtgärderna mot g. gå ut
på — utom ovannämnda isolering under
myggnät de 3—4 första dagarna av sjukdomen och
profylaktiska vaccinationer — utrotande av mygg
genom insektdödande medel (ss. DDT), genom
dränering el. begjutning med fotogen av
vattensamlingar, inplantning i dessa av mygglarvätande
fiskar, husens förseende med myggnät, rökning
med svavel av underjordiska kanaler, i vilka
mygg ofta förekomma i stora massor.
Sjukdomen har nu nästan helt försvunnit i sina gamla
härdar.
Gula floden, se Huang-ho.
Gula fläcken (lat. ma’cula lu’tea), anat.
Centralgropen i ögonbottnen kallades förr stundom
g. Benämningen är såtillvida oriktig, som
centralgropen i det levande ögat ej är gul; först efter
döden uppträder en gul missfärgning.
Gula havet, kin. Huang-hai, n. delen av
östkinesiska havet. Från G. gå mot n.
Koreabuk-ten mellan Korea och Liao-tung-halvön, mot n. v.
Chi-liviken med Liao-tungviken mellan
Liao-tunghalvön och egentliga Kina. Chi-liviken
för-bindes genom Chi-lisundet med G.
Gula kroppar, anat., se Graafska folliklarna.
Gula pressen (eng. the yellow press), förr ofta
använt vedernamn på sensationstidningar, särskilt
i U. S. A., ej sällan även på chauvinistiska
tidningar. Namnet uppges härröra från the yellow
kid, ”gula lindebarnet”, ett imaginärt väsen, i
vars mun en del betraktelser lades först i New
York World (1896), sedan i New York Journal,
vilka båda sensationslystna tidningar av New
York Sun därför plägade kallas ”the yellow”.
Gula regementet uppsattes omkr. 1618 och
kallades först Hovregementet. Namnet G.
förekommer trol. f. ggn 1625. Reg:tet fick sitt
namn av färgen på uniformens
beläggningssnö-ren och de av viss personal burna gula rockarna.
Reg:tet deltog i polska kriget 1621—29 samt vid
Lützen 1632, varvid G. på slagfältet bildade
huvuddelen av en brigad, Gula brigaden,
jämlikt Gustav II Adolfs batalj indelning. G:s
gardeskompani avgick efter slaget vid Lützen till
Wolgast med konungens lik, utbröts därefter ur
reg:tet och ingick bland gardestrupperna vid
deras reorganisation (se Svea livgarde). Efter
slaget vid Nördlingen (1634) övergick G. i fransk
tjänst. — Litt.: C. Bennedich, ”Ur det gamla
gardets öden” (1926).
Gulasch [gö’laj], ty. (av ung. gulyåshüs), ett
slags starkt kryddad ragu; nyttjades mycket till
utspisning åt centralmakternas trupper i I :a
världskriget. Leverantörer, som gjorde grov vinst
på g., kallades ”gulaschbaroner” (förk. till
”gulasch” [sv. utt. gula’/], krigsjobbare, vräkig
uppkomling).
Gulating var tinget i en av de fyra
tings-föreningar, som under medeltiden funnos i
Norge. Dess namn sammanhänger med Gulenfjord,
vid vilken det hölls, tills det på 1200-talet
flyttades till Bergen. Jfr Gulatingslagen.
Gulatingslagen, den lag, som före Magnus
Lagabötes landslag gällde i gulatingets (se d. o.)
domsaga. Av g. finnes, utom smärre
membranfragment, blott en enda handskrift, den s. k.
Codex Ranzovianus från mitten av 1200-talet. Den
bevarade lagtexten är en trol. på 1160-talet gjord
bearbetning av en äldre avfattning. I g. ingå
många rättsregler av mycket ålderdomlig
karaktär.
Gulbärga, stad i Hyderabad, Indiska unionen,
175 km v. om staden Hyderabad vid järnvägen
till Bombay; 53,000 inv. Kvarnar,
bomullsspinnerier och -väverier. Om stadens storhetstid på
1300—1400-talen erinra många förfallna
monumentalbyggnader.
Gulbranson, Ellen Maria Elisabeth, f.
Nordgren, svensk-norsk operasångerska (1863—1947),
elev av Marchesi. Hon debuterade vid Kungl.
teatern i Stockholm 1889 som Amneris i ”Aida”,
sjöng sedan i Köpenhamn, Oslo och 1896 i
Bayreuth, där hon åtnjöt Cosima Wagners
handledning. Där uppbar hon sedan intill 191/4 de
främsta Wagnerrollerna, sjöng även med stor
framgång i Wien och var engagerad vid hovoperan
i Berlin 1900—01. G. var med sina präktiga
röstresurser och genom sin stora mimiska
uttrycksförmåga en betydande kraft för Wagners
musikdramer. — 1890 g. m. norske översten H.
P. F. Gulbranson.
Gulbranssen, Trygve, norsk författare (f.
1894). G. ägnade sig efter genomgången
hant-verksutbildning åt tobakshandlaryrket. G. har
gjort en stor insats i norskt sportliv, bl. a. som
sportjournalist. Sedan 1940 lever han som
lantbrukare. Som förf, har G. runt om i Europa
väckt stor beundran och häftig kritik med en
romantisk bondeskildring i 3 dir: ”Og bakom
synger skogene” (1933; sv. övers. 1934), ”Det
blåser fra Dauingfjell” (1934: sv. övers. 1935)
och ”Ingen vei går utenom” (1935; sv. övers.
”Men rakt igenom går vår väg”, s. å.).
Gulbransson, Olaf, norsk tecknare (f. 1873).
Han har studerat i Oslo och gjorde sig tidigt
känd som karikatyrtecknare i tidningar och
tidskrifter, ss. Simplicissimus och norska
publikationer. Han har sin styrka i den groteska
karikatyren men har även utfört förträffliga
karak-tärsporträtt utan all karikatyr. G. blev 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
