Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldkalven - Guldkantade - Guldkis - Guldklausul - Guldklorid, Guldklorvätesyra - Guldkroken - Guldkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Guldkantade—Guldkusten
466
övergivit sitt folk. De framburo offer åt
kalven, men då Mose kom ned från berget, lät
han förstöra den. När Israel efter Salomos död
delades i två riken, uppreste Jerobeam I två
guldkalvar, och dessa dyrkades såsom bilder av
Israels gud. — 1 modern mening är ”dansen
kring g.” ett uttryck för diktan och traktan
efter penningar.
Guldkantade (eng. gilt-edged), urspr.
benämning för engelska statspapper på grund av dessas
gyllene inramning. Med g. förstås nu offentliga
lån, vilka erbjuda höggradig säkerhet för
penningplacering. I Sverige torde till g. i första
hand räknas alla statens el. av staten direkt
understödda företags obligationer och aktier samt
skattkammarväxlar och statsgaranterade
förbindelser, men under senare år har en viss
benägenhet framträtt att dit även räkna värdepapper,
lagligen godkända för placering av
förmyndar-medel.
Guldkis, guldhaltig svavelkis, en av de
viktigaste guldförande malmerna.
Guldklausul benämnes en föreskrift i
ekonomiska avtal, att betalning skall ske i guld el.
visst penningvärde i guld. Syftet med en sådan
är att hindra förluster för borgenären genom ev.
valutadeprecieriag.
Guldklorid, Guldklorvätesyra, se Guld.
Guldkroken, den bördiga slättbygden utmed
Vätterns v. strand, kring staden Hjo.
Guldkusten (eng. Gold Coast), brittisk
kronkoloni vid Guineabukten i Västafrika (se karta
vid Franska Västafrika); 237,864 km2, 4,111,680
inv. (1948). G. indelas i Gold Coast C o 1
o-ny (själva kustlandet; 60,800 km2, 2,2 mill. inv.),
protektoraten A s h a n t i och
Nordterritorierna samt förvaltarskapsområdet T o g o.
Huvudstad Accra. — Kusten är jämn, flack och
sandig. Längre in höjer sig landet i tvära
terrasser till en jämn, vidsträckt platå, avvattnad av
Volta och dess käll floder. Klimatet är tropiskt.
Årsmedeltemp. är vid kusten 26—27° och i G:s
inre delar något högre. Medan
temp.-variationerna vid kusten äro små mellan årets kallaste
och varmaste mån., tillta de däremot mot landets
inre. Nederbördsmängden varierar i olika delar
av G. Axim vid kusten i s. v. har en årlig
ne-derbördsmängd av 2,000 mm, medan Kwitta i
s. ö. blott får 500 mm och G:s n. delar mindre
än 1,000 mm. Regnperioden varar från mars
t. o. m. nov. med avbrott för en kortare
torrperiod i aug. Vid monsunväxlingarna uppträda
häftiga oväder. Under vintern uppträder då och
då, särsk. i de n. delarna, en torr, kall,
dammförande nordöstlig vind från det inre av Sudan,
den s. k. harmattan. Den härskande
vegetations-formationen är savannen; sammanhängande
urskogar finnas i v. G., galleri skogar längs
floderna. Befolkningen tillhör sudannegrerna (fanti,
accra, ashantier, mossi m. fl.); i n.
förekomma hausa. Européerna uppgingo 1948 till c:a
6.000. De viktigaste städerna äro Accra (136,000
inv., 1948), Kumasi (78,000) och
Sekondi-Tako-radi (45,000). Jordbruket är huvudnäring. Det
Liten kakaofarm i Guldkusten med skörden utlagd till
torkning.
bedrives huvudsaki. som inf ödingsj ordbruk i
landets inre delar och som plantagebruk vid
kusten. G:s viktigaste åkerbruksprodukt är sedan
gammalt kakao. Odlingen därav omhänderhas
till största delen av negrerna, och bruksformen
är småbruk. Exporten av kakao uppgick 1949
till 264,000 ton. Andra jordbruksprodukter av
betydelse äro bomull, som odlas i koloniens n.
delar, hirs, majs, jordnötter samt som
plantagebruk i s. bananer och kautschuk. Boskapsskötsel
bedrives huvudsaki. i n. samt på savannerna i
s. Skogsbruket lämnar en mängd värdefulla
produkter, ss. kautschuk, palmolja, kolanötter och
mahogny. Bergsbruket har av gammalt varit av
mycket stor betydelse för G:s ekonomi.
Koloniens betydelse som guldland är åtskilligt äldre
än den europeiska kolonisationen.
Guldutvinningen intar fortfarande en central plats i G:s
ekonomi. Den försiggår dels som vaskning i
floderna i s. och dels som gruvbrytning i Ashanti.
1949 var guld den näst viktigaste
exportprodukten; dess exportvärde var 6,4 mill. £. Förutom
guld finnas andra värdefulla mineraltillgångar,
t. ex. mangan, högklassig bauxit samt
diamanter. — Industrien är obetydligt utvecklad.
Någon textilindustri och raffinering av en del
av jordbrukets produkter förekomma dock. —
Kommunikationerna äro relativt goda. Flodernas
nedre lopp äro i allm. segelbara, och de stora
strandlagunerna äro utmärkta
kommunikationsleder. Järnvägsnätet har en längd av 860 km
(1950) och omfattar en huvudlinje från Takoradi
över Kumasi till Accra samt ett nät av bibanor.
Landsvägsnätet har en längd av 14,743 km,
varav 4,286 äro användbara året om.
Flygförbindelser upprätthållas med Europa och afrikanska
kolonialområden av brittiska, franska och
nordamerikanska flygbolag. De viktigaste export- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
