Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldpokalen - Guldprov - Guldpunkt - Guldpurpur - Guldregn - Guldreserv - Guldrupe - Guldsand - Guldslagarhinna - Guldsmeds-ab. i Stockholm - Guldsmedshyttan - Guldsmedshytte ab. - Guldsmedskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guldprov—Guldsmedskonst
469
avgörandet, äga segrarna i dessa rätt till
fortsatt tävlan. Tävlingarna ha huvudsaki. varit
förlagda till Skandinavien. Vinnande nationer ha
varit Norge, Sverige och U.S.A. med Norge
främst. — G. är även namnet på 2) en
slätlöpning, som avhålles i okt. på Ulriksdal, samt
3) ett vandringspris vid Svenska pointerklubbens
fältprov.
Guldprov, metall., kem. För att ungefärligen
bestämma guldhalten av en legering har man
begagnat probersten, en finslipad platta av
tät, svart kiselskiffer (lydit) el. dyl., och p r
o-bemålar av guldlegering med känd guldhalt.
Man drar på proberstenen streck med det
renskrapade föremålet, som skall undersökas, och
sedan med probernålar av olika halt. Metoden
grundar sig på att de streck, som erhållas vid
gnidningen, ha en för varje
legeringssammansättning kännetecknande färg och
upplösningshastig-het i syror. Strecken jämföras med varandra
och behandlas vidare med utspätt kungsvatten,
varvid man sluter sig till den ungefärliga
guldhalten efter streckens försvinnande. På
motsvarande sätt utföres probering av silver. —
Noggrannare bestämmes guldhalten genom k a p
eller i n g el. avdrivning, som användes för
malmer. Ett avvägt prov smältes med bly i en
degel, och blyklumpen, som innehåller allt, som
provet innehållit av såväl guld som silver,
avdrives sedan vid fullt lufttillträde, först i en
skål av lergods, som upptager större delen av
oxiderna, sedan i en liten skål av benaska, där
guld och silver stanna kvar som en liten
metallkula, som sedan analyseras.
Guldpunkt, se Guldmyntfot.
Guldpurpur, se Cassius’ guldpurpur.
Guldregn, se Gullregn.
Guldreserv, se Guldmyntfot.
Guldrupe, socken i Halla ting, Gotlands n.
härad, s. om Roma, intill häradsgränsen; 15,84
km2, 198 inv. (1951). Jämn skogs-, åker- och
myrmark. 466 har åker. Åtskilliga
fornläm-ningar, bl. a. kämpgravar och en bygdeborg.
Kyrkan är från 1200-talet (långhuset slutet av
noo-talet). Ingår i Vänge, Buttle, G., Sjonhems
och Viklau pastorat i Visby stift,
Medelkontraktet; tillhör storkommunen Romakloster.
Guldsand, sand, innehållande guldkorn el.
guldstoft i så stora mängder, att vaskning är
lönande.
Guldslagarhinna, den yttersta, tunna hinnan
på nötkreaturens tarmar, vilken avlossas,
befrias från fett samt torkas. G. nyttjades förr
som mellanlägg vid utslagning av bladguld;
därav namnet.
Guldsmeds-ab. i Stockholm driver silver-,
nysilver-, tenn- och Dronsvarufabrik med gjuteri
och valsverk samt verkstäder för pressning,
ytbehandling o. s. v. med tillverkning av
prydnads-och kuvertartiklar av silver och nysilver samt
dessutom motståndstråd, kontaktmaterial, anoder,
stansverktyg, plaketter och pläterade arbeten.
Aktiekapital 2 mkr. Företaget, som grundades
1867 och fick bolagsform 1874, sysselsätter c:a
350 personer.
470
Guldsmedshyttan, församling, omfattande n. v.
delen av Linde kommun i Västmanland; 156,58
km2, 3,951 inv. (1951). Vid n. v. ändan av sjön
Rossvalen ligger bruks- och gruvsamhället
Guldsmedshyttan, som tills, m. Stripa i n. v. och
Storå i n. ö. vid järnvägen Frövi—Ludvika har
1,700 inv. G. är känt sedan 1400-talet. Redan
då bearbetades silvermalmsfyndigheterna här. En
verklig blomstring hade silverutvinningen i ett
par decennier vid mitten av 1800-talet. Därefter
nedlades silvergruvdriften. Ang. Guldsmedshytte
ab. se d. o. Egendomen Guldsmedshyttan
omfattar med underlydande 1,265 har, därav 156
åker. G:s kyrka av tegel i ”nygotik” byggdes
1892—95.
Guldsmedshytte ab. grundades 1868 och äger
gruvor, anrikningsverk, sintringsverk, masugnar,
gjuteri, mekanisk verkstad,
valssvarvningsverk-stad samt sågverk och elektrisk
vattenkraftstation i Guldsmedshyttan, Örebro län.
Tillverkningen omfattar malm, slig och sinter, tackjärn,
gjut-gods, slitgods, valsverks- och kvarnvalsar, valsar
för gummi- och pappers fabriker, plåtarbeten och
järnkonstruktioner samt sågade trävaror.
Aktiekapital 600,000 kr. Antal industriarb. 500.
Guldsmedskonst i vidsträckt bemärkelse
omfattar konsthantverksmässig och
konstnärlig bearbetning av guld (guld sm i de), silver
(s i 1 v e r s m i d e), platina och dessa metallers
ersättningar samt dessutom ädelstens- och
pärl-infattning (juvelerarkonst). Till de
viktigaste inom g. använda tekniska förfaringssätten
höra gjutning, drivning, pressning, prägling,
ci-selering, gravering och guillochering. Det ädla
materialet sammansättes ibland med elfenben eller
smyckas med filigran, granulering, niello,
tau-schering o. s. v. Oädelt material, ss. koppar,
mässing, nysilver etc., förgylles el. försilvras; i st. f.
ädla stenar och äkta pärlor användas numera ofta
imitationer.
Redan de förhistoriska folken utövade g.
Arbeten i guld och silver ha dock, på grund av
materialets dyrbarhet, ofta smälts ned, varför
jämförelsevis få föremål av ädel metall bevarats till
våra dagar. G. stod mycket högt i Egypten, vilket
bl. a. fynden i Tutanchamons grav visa. Vad
Grekland beträffar, ha fyndens rikedom till
fullo bevisat dess folks tekniska och konstnärliga
skicklighet på detta område alltifrån Tröjas,
Mykenes och Kretas glanstid fram till den
klassiska ”guldåldern”. Huvudsaki. smycken ha
kommit i dagen, men även bägare, vaser o. dyl.
Or-neringen är utförd genom drivning el. ciselering,
men även filigranarbeten förekomma. — Jämte
åtskilliga i Pompeji och Herculaneum funna
skatter intager bland alstren av romersk
konstskicklighet det s.k. Hildesheim fyndet (1868) en
framstående plats. Samtliga dit hörande
föremål, dryckes- och bordskärl från 1 :a och 2:a
årh. e. Kr., äro rikt ornerade med figurer,
backis-ka attribut, lövverk etc.
Efter västromerska rikets fall blev de
östromerska kejsarnas residens, Konstantinopel,
under århundraden ett huvudsäte för konstnärlig
och konstindustriell verksamhet. Stor vikt fäste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
