Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullberg - Gullberg (härad) - Gullberg, Elsa - Gullberg, Hjalmar - Gullberg och Boberg - Gullbergs revir - Gullbergs vass - Gullberna - Gullborste - Gullbransson, Abela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Gullberg—Gullbransson
476
nuv. staden Göteborg. Redan omkr. 1303
anla-des av konung Birger Magnusson en skans på
detta ställe. Då danskarna 1455 erövrat det
närbelägna fästet Älvsborg, uppfördes på
Gullber-get ett nytt fäste, vilket 1469 intogs av
danskarna. Under Gustav Vasas frihetskrig befästes
G. 1522 men brändes redan följ, år av
danskarna. Fästet återuppfördes senare och förstärktes
under Erik XIV och Johan III. 1612 föll
fästet i danskarnas händer och raserades. Det
återlämnades till Sverige 1619, då Älvsborgs lösen
var betald. — 1686 fastställdes en av E.
Dahl-bergh uppgjord plan för G., och 1694 var det nya
fästet i lörsvarsskick samt fick namnet
Västgöta Lejon, sedermera förkortat till Göta
Lej o n; det kallas nu ofta S k a n s en
Lejonet. Det hölls i försvarstillstånd till 1822,
då det bestämdes, att fästet skulle bibehållas
endast som förrådshus.
Gullberg, härad i Östergötlands län, kring
Motala ström, v. och n. om sjön Roxen; 279,32
km2, 6,528 inv. (1951). Socknar: Vreta kloster,
Stjärnorp, Ljung, Flistad och Björkeberg. G.
ingår i Linköpings domsaga (tingsställe
Linköping), Linköpings fögderi samt Gullbergs och
Bobergs kontrakt av Linköpings stift.
Gullberg, Elsa, f. Svensson,
textilkonstnä-rinna (f. 1886 14/s), har genomgått Högre
konstindustriella skolan och grundade 1927 egen
firma för textilier och heminredning i Stockholm.
G. har varit en ivrig teknisk experimentator på
såväl lyxvarans som den enkla bruksartikelns
område. Bland G:s viktigare arbeten märkas
ledningen av tillverkningen av textilierna för
Stockholms konserthus (huvudsaki. ritade av E.
Forseth) och gobelängerna för Linköpings
domkyrka. G. erhöll medaljen Litteris et artibus 1924.
Gullberg, Hjalmar Robert, författare (f.
1898 30/s). G. blev fil. lic. i
litteraturhistoria i Lund 1927 och hedersdr där 1944.
G., som är litterär
rådgivare vid
Dramatiska teatern sedan
1934 och var
teaterchef vid Radiotj änst
1936—50, blev led. av
Samfundet De nio
1937 och invaldes
1940 i Svenska akad.
(efter Selma
Lagerlöf; G:s inträdestal
över henne utg. s. å.,
2:a uppl. 1941). Han
var 1940—44 led. av
Teaterrådet och blev
1941 ordf, i Sveriges
dramatikerförb. — G. debuterade med
dikt-saml. ”1 en främmande stad” (1927), vars
titel uttrycker det främlingskap i omvärlden, som
är en utgångspunkt för och en grundton i G:s
lyrik. Därnäst följde ”Sonat” (1929). G:s
genombrott hos kritik och publik blev ”Andliga
övningar” (1932, 4:e uppl. 1945); urkristen
mystik och modern skepsis stå här sida vid sida.
”Kärlek i tjugonde seklet” (1933, 6:e uppl. 1945)
innehåller en rad dikter, där ”den nya
sakligheten” i synen på det sexuella bryter sig mot
erotisk mystik. Ett lekfullt mellanspel var
”Ensamstående bildad herre” (1935, 3:e uppl. 1943). I
saml. ”Att övervinna världen” (1937, 6:e uppl.
1946) fortsattes den spiritualistiska linjen i G:s
lyrik. Den tidshistoriska situationen bidrog att
ge saml. dess mörka grundton. Mest direkt
tids-engagerad är G. i ”Fem kornbröd och två fiskar”
(1942, 7;e uppl. 1944), som rymmer
antinazis-tisk tidsdikt, apokalyptiska undergångsvisioner,
religiös lyrik av nyplatonsk färgning och
romantisk näktergalsmusik. Diktsviten ”Paradismyt”
(1948) visar en formell nyorientering i
anslutning till såväl gamla orientaliska som
modernistiska mönster. 1952 utkom G:s senaste
diktsaml., ”Dödsmask och lustgård”. — G.
är en finkänslig och träffsäker verskonstnär;
han behärskar såväl den fulla lyriska
stämningen som ironien och sarkasmen samt ger
ett kultiverat uttryck åt modern livsstämning
i dess blandning av värme och desillusion.
— G. har gjort en viktig insats även som
översättare, bl. a. av grekisk dramatik:
Aristo-fanes’ ”Fåglarna” (1928) och ”Lysistrate” (1932),
båda tills, m. I. Harrie, Euripides’
”Hip-polytos” (1930), ”Medea” (1931) och ”Alkestis”
(i933) samt Sofokles’ ”Antigone” (1935). Under
senare år har G. främst tolkat romansk
diktning, bl. a. Molière, Calderön, Garcia Lorca och
Gabriela Mistral. En rad lyriska tolkningar äro
samlade i ”Sången om en son” (1944, 2:a uppl.
1945). G., som utg. Ola Hanssons ”Efterlämnade
skrifter” (5 bd, 1928—31) och ett urval ur
dennes poesi med inledning, ”Valda dikter” (1943),
har även redigerat Karin Boyes postuma saml.
”De sju dödssynderna” (1941). Ett urval ur G:s
produktion, ”100 dikter”, utkom 1939 (10 :e uppl.
1947); ”Samlade dikter” i 4 bd 1948. — Litt.:
L. Göthberg, ”Hj. G. och hans värld” (1943);
E. Hj. Linder, ”Hj. G.” (1946).
Gullberg och Boberg, kontrakt i Linköpings
stift. Omfattar 7 pastorat: Vreta kloster och
Stjärnorp; Västerlösa och Björkeberg; Ljung
och Flistad; Fornåsa, Lönsås, Skeppsås och
Äl-vestad; Klockrike och Brunneby; Kristberg;
Normlösa, Herrberga, Vallerstad och Järstad.
Gullbergs revir, adress Borensberg, tillhör ö.
distriktet och omfattar Gullbergs och Vifolka
härader samt delar av Göstrings, Finspånga läns.
Bobergs och Valkebo härader i Östergötlands län.
Gullbergs vass, stadsdel i Göteborg.
Gullbema, järnvägsknut i Blekinge, se
Karlskrona.
Gullborste, A’ster lino’syris (Lino’sy ris
vulgäris), en 2—3 dm hög, flerårig korgblommig ört
med smala blad och korgar i kvast. Skiljer sig
från flertalet av släktet Aster (se d. o.) genom
frånvaron av kantblommor.
Gullbransson, A b e 1 a Maria, f. Berglund,
religiös författarinna (1775—1822). Hon utövade
på 1810-talet genom sina av herrnhutismen och
hoofianismen påverkade sånger och andliga brev
ett betydande inflytande i v. Sverige. Än mera
känd blev hon genom sina postumt utgivna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
