Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gulsparvsläktet el. busksparvsläktet - Gulspetssjuka - Gulsporre - Gulsuga - Gulträ - Gulvial - Gulärla - Gumaelius, släkt - Gumaelius, 1. Gustaf Wilhelm - Gumaelius, 2. Sofia Lovisa - Gumælius, S., ab. - Gumbinnen, Gusev - Gumlösa - Gumma, gummisvulst, syfilom - Gummerus, 1. Jaakko - Gummerus, 2. Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Gulspetssjuka—Gummerus
484
E. schoeniclus, är på ryggsidan svart- och
brun-spräcklig, undertill vit med bruna fläckar på
sidorna. Huvudet är hos hannen svart med vit
nackring. Den anträffas i videbuskar och vass
över hela landet. Videsparven, E. rustica,
är ovan röd- el. gråbrun, undertill vit med
rödbruna fläckar. Numera rätt allmän på
norrländska myrar, tillhör den eg. en östligare fauna
liksom den i Sverige blott några gånger funna
dvärgsparven, E. pusilla, som ovan är
brun-och svartspräcklig, under vit med svarta fläckar.
Gulspetssjuka, sjukdom hos havre och korn.
Toppbladen gulna från spetsarna, som bli slappa
och rulla ihop sig. G. uppträder särskilt på
mark, som vunnits genom sjösänkning
(närings-och kopparfattig mark). Den kan motverkas
genom att lera el. sand tillföres.
Gulsporre, se Linaria.
Gulsuga, se Plister.
Gulträ, se Chlorophora.
Gulvial, se Vial.
Gulärla, se Ärlesläktet.
Gumäèlius, svensk släkt, urspr. från gården
Gummarp (i Torskinge socken, Jönköpings län),
efter vilken namnet på 1600-talet upptogs av
kyrkoherden Jonas G. (d. 1680).
1) Gustaf Wilhelm G., författare (1789
—1877). fil. mag. i Uppsala 1815, doc. där i
grekiska 1818, e. o. adjunkt där i filosofi 1825
och lektor i Strängnäs 1828. Prästvigd 1832,
blev han s. å. kyrkoherde i Viby och Tångeråsa,
fick 1853 transport till Örebro. Han fick teol.
doktorsvärdighet 1844 och blev kontraktsprost
1853. —• G. tillhörde den nyromantiska kretsen
i Uppsala. Han redigerade Svea 1818—23. Med
”Thord Bonde”, I (1828), förlagd till Albrekts
av Mecklenburg tid, införde G. den historiska
romanen i Walter Scotts stil i Sverige. Som
led. av prästeståndet bevistade G. riksdagarna
1840—66, som led. av A. K. riksdagarna 1867
—69. Han tillhörde de moderata reformvännerna
och var särskilt verksam för främjandet av
konsten och vetenskapen samt skolväsendet. — Biogr.
av E. Lewenhaupt (1907).
2) Sofia Lovisa G., af färskvinna (1840
—1915), se Gumælius, S., ab.
Gumælius, S., ab., Stockholm, Sveriges numera
äldsta annonsbyrå, grundad 1877 av Sofia
Gumælius under namnet Nya annonsbyrån. Sofia
Gumælius upparbetade sitt företag från en
anspråkslös början till en ledande ställning inom
branschen. Företagets namn ändrades 1881 till
S. Gumælius annonsbyrå och fick sitt nuv. namn
1908 i samband med bolagsbildning; det
sam-manslogs 1918 med pappers och maskinfirman
Gumælius & co., grundad 1883; maskinfirman
konstituerades åter som särskilt bolag 1933 under
namnet Gumælius maskinaffär ab. 1927
förvärvades fastigheten Fredsgatan 10, där de båda
företagen äro inrymda. Sedan 1933 utgör
aktiekapitalet för annonsbyrån 1,2 mkr; sammanlagda
antalet anställda vid Stockholms-kontoret och
filialerna i Göteborg och Malmö utgör c:a 200
personer. — I Oslo etablerade G. på sin tid ett
dotterföretag, som numera är självständigt. —
Gumlösa kyrka. SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
Litt.: W. v. Sydow, ”S. Gumælius’ annonsbyrå
1877—1927” (1927)-
Gumbi’nnen [gom-], Gusev, stad i ö.
Ost-preussen, Sovjetunionen, vid järnvägen Kaunas—
Kaliningrad; 25,000 inv. G. blev stad 1722.
Kvarnar, tillverkning av möbler och
jordbruksmaskiner.
Gumlösa, socken i Kristianstads län, V.
Göinge härad, ö. om Hässleholm; 25,42 km2,
432 inv. (1951). Begränsas och skäres i n. av
Almaån; intill ån slätt, f. ö. skogskullar. 1,047
har åker. Egendomar: Sinclairsholm och Råröd
(under Vanås). Kyrkan har rakslutet kor och
kvadratiskt torn. Den är Nordens äldsta, fast
da-terbara tegelbyggnad. Den har rundbågiga
kryssvalv och sirliga dekorativa detaljer, invigdes 1192
och har återställts efter brand 1904. Ingår i
Sörby och G. pastorat i Lunds stift, V. Göinge
kontrakt; tillhör storkommunen Vinslöv. — Litt.:
C. O. Arcadius, ”G. kyrka” (1891) och C.
Call-mer, ”G. kyrkas invigningsår” (1941).
Gumma, gummisvulst, syfilöm,
med., en av syfilis förorsakad svulst, som räknas
till granulationssvulsterna. Jfr Syfilis.
Gummerus. 1) Jaakko G., finländsk
kyrko-historiker (1870—1933), prof, i kyrkohistoria i
Helsingfors 1900—20, biskop i Borgå stift 1920,
i Tammerfors 1923; teol. hedersdr i Lund s. å.;
verksam inom de kyrkliga enhetssträvandena.
Bland G:s skrifter märkas ”Beiträge zur
Ge-schichte des Buss- und Beichtwesens in der
schwe-dischen Kirche des Mittelalters” (1900), ”Die
homöusianische Partei bis zum Tode des
Konstantins” (s. å.), ”Vår kyrkas uppgifter i
närvarande tid” (1918), ”Lärobok i kyrkohistoria”
(jämte V. Rosenqvist, 1907, flera uppl.) m. fl.
läroböcker i kyrkohistoria.
2) Herman Gregorius G., finländsk filolog,
historiker och politiker (1877—1948), doc. vid
Helsingfors univ. i romersk filologi 1911 och i
antikens historia 1926 samt prof, i allmän historia
där 1933—47. G. tog livlig del i motståndet mot
förryskningspolitiken. Under 1 :a världskriget
var han en av de ledande och sammanhållande
krafterna i den s. k. Stockholmsdelegationen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
