Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gummiindustri - Nuvarande fabrikationsteknik - Gummifabriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Gummiindustri
488
lades betingelserna för
varmvulkanise-ring (i formverktyg), likaså rörande
hårdgummi (ebonit). — Engelsmannen A. Parker
uppfann vid ung. samma tid (1846) k a 11 v u 1 k
a-n i s e r in g e n s princip. Han fann, att
tunnval-sad kautschuk, som behandlades med en
blandning av kolsvavla och svavelklorur, snabbt
vul-kaniserades. Parkers patent överläts på firman
Macintosh & Co.
Nuvarande fabrikationsteknik. Med undantag
för sådana produkter, som direkt framställas av
rågummi (t. ex. rågummisulor), vulkaniseras
praktiskt taget alla gummivaror. Produkten
förlorar härvid sina termoplastiska egenskaper men
vinner i styrka och elasticitet; den blir dessutom
olöslig i eljest vanliga lösningsmedel. I praktiken
fordras, för att vulkanisering skall äga rum med
önskad hastighet, att förutom själva svavlet
vissa tillsatsämnen användas. De viktigaste av dessa
kallas acceleratorer och synas närmast
ha katalytisk verkan. Den mest brukliga
accele-ratorn är merkaptobensotiazol (”captax”), urspr.
lanserat av den tyska firman A. F. Bayer (1914)
och 1920 renframställt vid
Goodyear-laboratori-erna; man använder en halt av c:a 1%, räknat
på rågummit. Är acceleratorn utpräglat aktiv,
blir produkten ”självvulkaniserande”, d. v. s.
vulkaniseringen fullbordas utan värme på ett el.
annat dygn. — Svavelmängden varierar från 1
till 4% för mjukgummi, upp till c:a 45% för
ebonit. Verkan av acceleratorn ökas och
produkten vinner i slitstyrka genom tillsats av s. k.
aktivatorer, av vilka de viktigaste bestå
av oljesyror och zinkoxid (1%, resp. 5%).
Nämnda ämnen kunna åtminstone delvis ersätta
svavel vid vulkaniseringen. — Bland övriga
tillsatsmedel, vilka användas i små mängder, må
nämnas antioxidationsmedel, som skola motverka
gummits åldrande genom oxidation. Härtill
användes bl. a. fenyl-beta-naftylamin. — Förutom
genom själva vulkaniseringen kunna gummits
egenskaper modifieras inom vida gränser genom
allehanda fyllmedel, såväl organiska som
oorganiska. — Till kautschuk räknar man även vissa
syntetiska produkter med gummiliknande
egenskaper. Bland dessa märkas, utom vulkani serbart
syntetiskt gummi, även en del termoplaster, t. ex.
polyvinylestrar. Bland de oorganiska fyllmedlen
för naturligt och syntetiskt gummi märkas
framför allt lampsot samt zinkoxid,
magnesiumkarbo-nat och kaolin.
Gummiskrot av icke alltför hårdvulkaniserat
naturgummi kan regenereras genom upphettning
tills, m. mjukningsmedel el. i alkali.
Färdiga gummiprodukter innehålla från c :a
1 till 80% tillsats- och fyllmedel; tillsatsen
är i regel minst vid gummiföremål,
tillverkade direkt av latex, och störst för sådana,
som framställas av masticerade
gummiblandningar; en mellanställning inta produkter,
framställda av kautschuklösning.
Masti-cerad kautschuk utvalsas efter
blandningsförfa-randet i kalandrar och uppskäres härefter i
remsor el. plattor, som sedan kunna formas och
vulkaniseras i uppvärmda stål- el. gjut järnsverktyg.
Alternativt sprutas blandningen till rör el.
profiler, som vulkaniseras i hett vatten el. i en
bädd av t. ex. talk med användande av ånga el.
varmluft. — Kautschuklösning användes för
im-pregnering av väv och anbringas på denna
antingen enkelsidigt i bestrykningsmaskiner el.
genom enkel- el. dubbelsidig invalsning, s. k.
friktioner ing. Vulkaniseringen sker vanl. först i ett
senare fabrikationstempo, vid framställning av
impregnerade vävnader i hetluft el. enl. metoden
för kallvulkanisering, vid tillverkning av
remmar o. s. v. i värme och under presstryck, sedan
artikeln byggts upp av erforderligt antal skikt.
Fabrikation av åtskilliga slags gummiprodukter
kan även ske direkt från latex utan omvägen
över koagulering och masticering o. s. v.
Av all producerad naturkautschuk gå c :a %
till framställning av bilgummi. Utom rågummi,
svavel och olika slags tillsatser enl. föregående
åtgår vid denna fabrikation s. k. cordväv (”väv”,
antingen bestående enbart av varp el. med glest
och tunt inslag). Ett modernt personbildäck
håller i genomsnitt för 40,000 å 50,000 km körning.
Genom variation av tillsatsämnenas art,
kemisk förbehandling av gummilösning el. latex
men framför allt genom tillkomsten av ett stort
antal typer av syntetiskt gummi är det numera
möjligt att framställa gummivaror med nya
kvalitetsegenskaper. Här må nämnas olj ebeständiga
membran och slangar, vartill perbunan och
ämnen, tillhörande polyvinylestrarnas grupp, synas
lämpa sig särsk. väl, kiselgummi, som har
förmåga att motstå höga temp., klorkautschuk, som
har en anmärkningsvärt god beständighet mot
vatten, syror och alkalier och som fått
användning bl. a. som bindemedel i färger, t. ex. för
utomhusmålning. Adderas saltsyra till
råkautschuk, erhåller man ett luktfritt, icke
hygrosko-piskt material, vilket kan utvalsas till tunna
folier och fått stor användning som vattentätt
förpackningsmaterial (”pliofilm”).
Gummifabriker. I Sverige finnas ett 20-tal
gummivarufabriker, sysselsättande c:a 7,000
personer och med ett årligt tillverkningsvärde av
c:a 140 mkr. Sverige är självförsörjande betr,
vissa kvaliteter av polyvinylklorid (”pevikon”),
som tillverkas av Stockholms superfosfatfabriks
ab. vid Ljungaverk. — Av bildäcksfabriker
finnas i Sverige 5 st: Goodyear gummifabriks ab.,
med fabrik i Norrköping, Skandinaviska gummi
ab., Viskafors, Svenska gummifabriks ab.,
Gisla-ved (tillhörande Kooperativa förbundet),
Trelleborgs gummifabriks ab., Trelleborg, varjämte
Nordiska gummifabriks ab. Överman,
Sundbyberg, tillverkar vissa typer av solida ringar.
— Bland de större utländska koncernerna för
tillverkning bl. a. av bilgummi märkas främst
Goodyear Tire & Rubber Co. (kontrollerar
Kel-ly-Springfield Tire Co.), B. F. Goodrich Co.,
United States Rubber Co. (kontrollerar Fisk
Tire Co.), Firestone Tire and Rubber Co.,
samtliga med huvudfabriker i U.S.A. Vidare märkas
Dunlop Rubber Co. Ltd i England, Michelin &
co. jämte S/A Englebert i Frankrike samt Soc.
Ital. Pirelli i Italien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
