- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
495-496

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnebo (Mölndal) - Gunnera - Gunnerus, Johan Ernst - Gunnilbo - Gunnlaug Ormstunga - Gunnlod - Gunrum - Guntersegel - Guntur - Guppy - Gupta - Gurgelvatten - Gurion, David - Gurjev - Gurk - Gurka - Gurkha - Gurkmeja - Gurkmejpapper - Gurko, 1. Iosif Vladimirovitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

495

Gunnera—Gurko

496

utfört dekorationer. 1949 förvärvades G. av
Mölndals stad.

Gu’nnera, växtsläkte av fam.
Halorrhagida-ceae, med omkr. 30 arter, de flesta i s.
Sydamerika och på Nya Zeeland, ofta jättestora örter
med jordstam och i rosett ställda, hjärtlika,
rynkiga el. sträva blad. G. chilensis (G. scabra)
odlas som prydnadsväxt.

Gunnèrus, Johan Ernst, norsk biskop
och vetenskapsman (1718—73). Han blev 1758
biskop i Trondheim. Där utvecklade sig
genom hans tillskyndan inom kort ett rikt
vetenskapligt liv, bl. a. inom det av G. 1760 grundade
Videnskabernes selskab. G. vann nu ett berömt
namn som naturforskare. Han skrev ”Flora
nor-vegica” (2 bd, 1766—72) samt beskrev en mängd
havsdjur, främst fiskar och koralldjur. Jfr
minnesskrift 1918.

Gunnilbo, socken i n. v. delen av
Västmanlands län, Skinnskattebergs härad; 205,86 km2,
785 inv. (1951). Genomflytes från sjöar i n. av
Kedjebohammarsån till Lång- och Lillsvan, som
begränsa s. G. mot v. 1,096 har åker. Vid
egendomen Färna ligger samhället Färnabruk.
Kyrkan av sten byggdes 1829—35. Pastorat i
Västerås stift, Köpings kontrakt; tillhör storkommunen
Skinnskatteberg.

Gunnlaug Ormstunga (isl. Gunnlaugr
Ormstunga), isländsk skald (omkr. 983—1008). G.
var dristig och hetlevrad samt en skicklig,
satiriskt lagd skald (därav tillnamnet). När G.
vid 18 års ålder reste utomlands, blev Helga den
fagra på Borg hans löfteskvinna, d. v. s. hon
skulle vänta på honom i tre år men efter den
tiden vara fri från alla avtal med honom. G.
besökte på sin färd Sverige och gästade Olof
Skötkonung, hos vilken han sammanträffade med
sin rival, den isländske skalden Hrafn. Först
efter fyra års förlopp (1005) fick G. tillfälle att
återvända till Island. Kort förut hade Helga
mot sin vilja blivit gift med Hrafn. G. utmanade
1006 Hrafn till holmgång, men striden blev
oavgjord. Denna holmgång var den sista på Island,
och dylik tvekamp blev från den dagen genom
lag förbjuden. Kämparna reste då till Norge,
där G. besegrade rivalen men själv blev så svårt
sårad, att han kort därefter avled. — G:s biogr.
är känd genom den mästerliga Gunnlaugssagan,
senast utgiven av S. Nordal och G. Jonsson
i ”Islenzk fornrit”, 3 (1938; sv. övers, av J.
Mj öberg, 1930).

Gunnlod (isl. Gunnloö), nord, myt., dotter
till j ätten S u 11 u n g, vaktade skaldemj ödet,
som förvarades i tre kärl. Oden beslöt att sätta
sig i besittning av den ädla drycken, lyckades
med list komma in till G., vann hennes kärlek
och vilade hos henne tre nätter. Oden drack ur
allt mjödet, förvandlade sig sedan till en örn
och flög hem till Asgård. Suttung påtog sig
örnhamn och satte efter honom. Då asarna sågo,
att Oden var förföljd, satte de ut ett kar på
gården, i vilket Oden utsprutade skaldemj ödet.
En ringa del av drycken lämnade Oden från sig
på annat sätt, och då denna föll på marken,
kunde vem som ville taga därav. Myten påstår, att

denna del tillfallit odugliga skalder. G. är
poetiskt behandlad av bl. a. Stagnelius (i ”Gunlög”).

Gunrum (eng. gunroom), eg. kanonrum;
officersmäss på sv. örlogsfartyg.

Guntersegel, trekantigt segel, litsat till
mast-och vantstånd samt hissat till toppen.

Guntur, stad i prov. Madras, Indiska unionen,
närmast v. om Kistnas delta och 40 km från
kusten; 84,000 inv. Staden grundades på
1700-talet och har tobaks- och bomullsfabriker,
olje-och riskvarnar.

Guppy, populär akvariefisk bland
tandkar-parna.

Gupta, indisk härskarätt under 300- och
400-talen.

Gurgelvatten, en lösning el. blandning av
antiseptiska, sammandragande el. lindrigt retande
ämnen med vatten el. något aromatiskt te, vilken
blandning nyttjas till desinficiering av svalget,
bl. a. vid halsfluss och inflammation i mandlarna
och gomseglet. Till gurgling begagnas bl. a.
svag koksaltlösning, vätesuperoxid (3 °/o lösning
spädes 1—2 ggr), svag alunlösning el. dyl. Flera
preparat för gurgling föras i handeln.

Gurion, David, se Ben-Gurion.

Gurjev [go’rjif], stad i sovjetrepubliken
Ka-zakstan, i Uralflodens delta; 24,000 inv. Hamn,
fiske; oljeeldning till Aktjubinsk och Orsk.

Gurk [gork], ort i Kärnten i Österrike, vid
Dra vas biflod G. (120 km lång), 25 km n. om
Klagenfurt; c :a 750 inv. G. är bekant för sin
romanska dom med intressant krypta.

Gurka, Cu’cumis sativus, ettårig ört med
handflikiga blad och stora, gula blommor.
Frukterna, som äro långsträckta, ofta nästan
cylindriska och vanl. vårtiga el. knottriga, användas
i omoget tillstånd, på olika sätt beredda, som
sallad. I Sverige odlas gurkor på fritt land, i
drivbänk och i drivhus.

Gurkha [gö’-], ett bergsfolk av mongoloidiskt
ursprung men med hinduisk kultur, vilket sedan
1768 utgör den härskande rasen i Nepal. I
besittning av en utomordentlig krigisk duglighet
ha de utgjort den angloindiska arméns bästa
kri-garmaterial.

Gurkme’ja, bot., se Curcuma.

Gurkmejpapper, med drogen gurkmeja (se
Curcuma) gulfärgat filtrerpapper. Med borsyra
ger g. vid torkning en orangeröd färg, varför
den kan användas för att påvisa borsyra.

Gurko [go’rka]. 1) losif Vladimir
o-vitj G., rysk general (1828—1901). Han blev
1876 generallöjtnant och fick under rysk-turkiska
kriget juli 1877 befäl över ryska arméns
avantgarde. G. övergick Balkan genom Hainköipasset
och anföll turkiska besättningen i Sipkapasset i
ryggen; denna drog sig då undan och lämnade
stora vägen öppen. Senare inneslöt han Osman
pascha i Plevna. Sedan Plevna fallit (10 dec.),
fortsattes framryckningen genom passet vid
Araba-Konak, så att G. i början av jan. 1878 stod s.
om Balkan och kunde inrycka i Sofia. 1879—80
var G. t. f. generalguvernör i Petersburg, sedan i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free