- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
519-520

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav V - Gustav VI Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

519

Gustav

520

visiter avlades från en rad olika kungahus och
republiker i Stockholm. Den nordiska
neutrali-tetsförklaringen 1914 är redan omnämnd, men
G. tycks även genom hänvändelser till Italien
och Rumänien ha försökt att uppehålla de
neutrala staternas antal i Europa. Freds vädjanden
stöddes av G., liksom han genom personliga
skrivelser, t. ex. till engelske konungen, försökte
verka för att Sveriges läge icke skulle
försämras.

Hitlers makttillträde medförde en politisk
klimatförsämring även för Sveriges del, men G.
försökte genom personliga artighetsvisiter
avvärja en del av den misstämning, som den
svenska presskritiken framkallade i Berlin.
Konungens person tycks ha gjort intryck på Hitler, som
lade särskild vikt vid de neutralitetsförsäkringar,
som G. framlade, sedan 2:a världskriget utbrutit.
Konungen betonade dock starkt Sveriges fasta
vilja att försvara sig mot varje angrepp. Det
farofyllda läget medförde svenska eftergifter för
tyska krav, och G. bedömde medgivandet av
transiteringen av en tysk division genom Sverige
1941 som oundvikligt och medverkade till
regeringens beslut härom.

Under 2:a världskriget ingrep också konungen
med humanitära åtgärder, och särskild
uppmärksamhet väckte hans vädjan till den ungerske
riksföreståndaren Horthy till förmån för den
judiska befolkningen i Ungern, vilken hotades
med utrotning genom deportationer.

Den popularitet, som G. genom sitt
framträdande under och efter mellankrigsperioden
tillvunnit sig, berodde på hans personlighet och, vad
breda lager av vårt folk beträffar, på hans
idrottsintresse. Framför allt gjorde han sig känd
som tennisspelare. Spelet har vunnit fast fot i
Sverige genom hans föredöme. Som ”Mr G.”
deltog konungen i ett stort antal turneringar,
främst i Särö, Båstad och Borgholm samt i Nizza
under vårvistelser vid Rivieran. Ända upp emot
90-årsåldern uppträdde Mr G. på banorna och
deltog i tävlingar. Bland G:s övriga hobbies kan
nämnas brodering, vilket resulterat i bl. a. ett
antal antependier, skänkta till olika kyrkor.

Vid de många bemärkelsedagar, som konungen
firade, blev han föremål för hjärtliga hyllningar.
Till G:s 70-årsdag 1928 insamlades c:a 4,7 mkr,
vilket belopp bildade Gustav V:s jubileumsfond
för kräftsjukdomarnas bekämpande. Konung
Gustavs 8o-årsfond om 5 mkr ägnades
utforskandet och bekämpandet av de invalidiserande
folksjukdomarna, främst barnförlamningen och de
reumatiska sjukdomarna, och fonden vid G:s
90-årsdag anslogs till anordningar för ungdomens
bästa.

I sitt äktenskap hade G. sönerna Gustaf Adolf
(f. 1882 n/n), Wilhelm (f. 1884 17/s) och Erik
(1889 20/4—1918 2%). G. fick uppleva många
personliga sorger. Drottning Victoria, som
an-tagl. spelat en viss roll även för G:s politiska
ställningstagande, gick bort 1930, sonsonen
Gustaf Adolf omkom vid en flygolycka 1947. —
Litt.: Till jubileerna ha utkommit olika
praktverk, men mera vetenskapliga framställningar


religga endast i specialartiklar el. historiska
översiktsverk. Till G:s 80-årsdag utkom
monumentalverket ”Med folket för fosterlandet” och
E. Lindorms ”G. V. och hans tid” (1 [1919—27],
1938; 2 [1928—38], 1940; 3 [1938—47], 1947). K.
Hildebrand har fullbordat arbetet ”G. som
människa och regent”, 1—2 (1945—48).

6) G. VI Adolf (Oscar Fredrik Wilhelm
Olaf Gustaf Adolf), sedan 29 okt. 1950 Sveriges
konung (f. 1882 W11), äldste son till konung
Gustav V och drottning Viktoria. G. avlade efter
privat undervisning studentexamen 1900,
studerade några terminer i Uppsala och fick samtidigt
militärutbildning, avlade officersexamen 1902,
blev efter genomgången kurs vid Krigshögsk.
1909 kapten (ryttmästare), 1913 major, 1916
överstelöjtnant, 1918 överste, 1923 generalmajor,
1928 generallöjtnant och 1932 general. Under sin
kronprinstid bar han titeln hertig av Skåne. Han
fick då vid flera tillfällen fungera som regent
och vann rik erfarenhet på statslivets olika
områden. Han mottogs också, då han vid faderns,
Gustav V, död 29 okt. 1950 besteg tronen, med
ett djupt känt förtroende från hela folkets sida.
Hans tal vid trontillträdet vittnade om hans
demokratiska och mänskliga inställning till
samhällsproblemen. Med ständigt vaket intresse tar
han del av olika tidsföreteelser och försöker
bilda sig en självständig uppfattning om dem. En
orubblig lojalitet mot konstitutionen är
utmärkande för honom. Hans ansvarskänsla har fått
sitt uttryck i hans valspråk som konung, ”Plikten
framför allt”. Den nordiska gemenskapen ligger
honom varmt om hjärtat, vilket oförtydbart kom
fram i de anföranden han hållit vid officiella
besök i de nordiska huvudstäderna. — Konungen
har mycket starka vetenskapliga och
konstnärliga intressen. Framför allt omhuldar han
arkeologien, och hans omsorger om denna
forskningsgren ha varit av allra största betydelse. I yngre
år arbetade han ofta som fältarkeolog, och
senare har han vid olika tillfällen företagit
utgrävningar, särsk. i Skåne; även den
vetenskapliga bearbetningen och publiceringen av de vid
utgrävningarna vunna resultaten har han skött
mönstergillt. Vidare må nämnas, att det är på
hans initiativ, som de svenska utgrävningarna i
Asine och Dendra 1922—26 med deras
utomordentliga resultat kommo till stånd, och han har
också spelat en mycket stor roll vid tillkomsten
av de svenska arkeologiska instituten i Rom och
Aten. Hans arkeologiska intressen ha också lett
honom in på orientalisk och östasiatisk arkeologi
och konst; då Svenska orientsällskapet bildades
1921, blev han dess ordf., och de östasiatiska
samlingarna i Stockholm ha i honom en
inflytelserik beskyddare. I bildandet av föreningen
Nationalmusei vänner tog han en verksam del.
1945 blev han preses i Vitterhetsakad. och 1940
ordf, i Humanistiska fondens nämnd. G:s
mångskiftande intressen och stora arbetsförmåga ha
också räckt till för så olikartade ting som den
svenska allmogekulturens bevarande och svensk
trädgårdsodling. — G. har hedrats med en
mångfald vetenskapliga utmärkelser såväl i Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free