Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gylle (Malmöhus län) - Gylle (Dalarne) - Gyllebo - Gyllembourg (Gyllembourg-Ehrensvärd), Thomasine - Gyllen - Gyllenberg, 1. Ossian - Gyllenberg, 2. Walter - Gyllenborg, ätt - Gyllenborg, 1. Jakob - Gyllenborg, 2. Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Gylle—Gyllenborg
540
endast tornet, medan nuv. skepp och kor byggts
i början av 1600-talet. Ingår i Hammarlövs, V.
Vemmerlövs, G. och Kyrkoköpinge pastorat i
Lunds stift, Skytts kontrakt; tillhör
storkommunen Gislöv.
Gylle, samhälle i Stora Tuna kommun i
Da-larne. -
Gyllebo, förr gods i ö. Vemmerlövs socken,
Kristianstads län, 10 km n. v. om Simrishamn,
på en holme i Gyllebosjön. Nära huvudbyggnaden
ruiner av G. slott, uppfört 1538—44 och på sin
tid ett av Skånes förnämsta; nedbrann på
1700-talet. G. kom som bornholmskt vederlagsgods
under svenska kronan och blev enskild egendom
1670. 1914 inköptes skogsmarken till kronopark,
och 1927 såldes godset i övrigt till
Andelsföreningen Eget hem, som styckade det.
Huvudbyggnaden byggdes 1813—18; den begagnas nu
som hem för kroniskt sjuka, tillhörigt länets
landsting.
Gyllembourg [gy’lambör] (G.-E h r e
n-svärd), Thomasine Christine, f. Buntzen,
dansk författarinna (1773—1856). Hon gifte sig
1790 med förf. P. A. Heiberg; det olyckliga
äktenskapet upplöstes efter hans landsförvisning
1799, och hon ingick 1801 äktenskap med frih. C.
F. Ehrensvärd, som då bar namnet Gyllembourg.
I sin son Johan Ludvig Heibergs tidning
Kjöben-havns Flyvende Post började hon 1827 anonymt
offentliggöra berättelser, vilka sedan utgåvos i
bokform i flera samlingar (en i sv. övers. 1835—
37), den fullständigaste med titeln ”Samlede
skrifter af forfatteren til En hverdagshistorie” (12
bd, 1849—51; flera uppl.). En klok, mild
kvin-nonatur med rik erfarenhet av livet, skildrade hon
humant och älskvärt individer och familjeliv i
sin samtids Köpenhamn, med rika iakttagelser och
god blick för karaktärer.
Gyllen (ty. Gulden). 1) Mynt, urspr. av
guld, sedermera även av silver. Se Gulden, Mynt
och Ungersk gyllen. — 2) (Bot.) se Erysimum,
Sommargyllensläktet och Äpple.
Gyllenberg. 1) Emil Axel Os si an G.,
landskapsmålare (1884—1943), ägnade sig åt
målar-studier i Köpenhamn, särsk. för Johan Rohde vid
Kunstnernes studieskole 1908—09 samt en kortare
tid i Paris. G. gjorde 1913 sin konstnärligt
märkligaste insats i skånemåleriet med några ljus
fyllda, monumentalt uppfattade landskapstolkningar.
G:s senare produktion, bestående huvudsaki. av
skånska landskapsbilder jämte ett mindre antal
stilleben, präglas av en rätt nyktert analyserande,
något färgkylig naturalism.
2) Knut Anton Walter G., den föreg:s
bror, astronom (1886—1952), doc. 1915,
observatör vid Lunds observatorium 1921, prof:s titel
1932. G. sysslade dels med teoretiska
undersökningar inom stellarstatistiken, framför allt
behandlande stjärnornas rörelse i synlinjens
riktning, dels med observationer, huvudsaki. utförda
med meridiancirkeln vid Lunds observatorium.
Med denna bestämde G. ånyo orterna för de
stjärnor inom den s. k. Lundazonen, som
tidigare observerats av Dunér och Engström, först
och främst för bestämning av dessa stjärnors
egenrörelse.
Gyllenborg, grevlig ätt, härstammande från
borgmästaren Johan Wolimhaus (d. 1620) i
Kö-nigsee, Thüringen, vars son Simon Wolimhaus
(1601—58) blev apotekare, inkallades till Sverige
1624 och 1626—58 innehade Uppsalas första
apotek. Av hans söner blev G.i) adlad 1680,
friherre 1689 och greve 1695 samt Anders
Wolimhaus (1649—1725) stamfar för grevliga ätten
Leijonstedt. Ätten G. utslocknade 1863.
1) Jakob G., greve, ämbetsman (1648—1701).
Han började sin bana i Kammarrevisionen och
blev vid 1680 års riksdag led. av
reduktions-kommissionen och 1681 av
likvidationskommissio-nen. S. å. gjordes han med vidsträckt
fullmakt till aktor i stora kommissionen, där
han snart blev den ledande själen. 1685 blev G.
kammarråd och dir. i
likvidationskommissio-nen. Sedan reduktionskommissionen och
Reduktionskollegium med 1687 års utgång
upplösts, fullbordade han verket som dir. för K.m:ts
deputerade till reduktionsverkets avslutande. 1689
blev G. landshövding i Stockholms och Uppsala
län, var 1693 lantmarskalk och utnämndes 1695
till kungl. råd. G. var en utmärkt ämbetsman,
grundlig, kunskapsrik och outtröttligt arbetsam,
och tillika ivrig anhängare av enväldet. Under
förmyndarräfsten och reduktionen drev han långt
gående fordringar, och utan tvivel förskriver sig
en icke ringa del av de hårdaste besluten från
G:s inflytande. G. efterlämnade åtskilliga
poetiska tillfällighetsstycken.
2) Carl G., den föreg:s son, greve, statsman
(1679—1746). Han tjänstgjorde i kansliet 1699—
1701 och därefter vid armén i
östersjöprovinserna samt avsändes 1703 till London som
kom-missionssekr. vid svenska beskickningen, där han
1710 avancerade till
resident och 1715 till
minister. Hans
äktenskap med en förmögen
engelsk dam, Sara
Wright, som var ivrig
anhängare av huset
Stuart, indrog honom
i de politiska
partistriderna. När därför
efter Georg I:s
tronbe-stigning ett spänt
förhållande uppstod
mellan svenska och
engelska hoven och Karl
XII:s rådgivare Görtz
inlät sig i stämplingar med jakobiterna, fann han
i G. en nitisk medhjälpare. I jan. 1717 lät
engelska regeringen arrestera G. och lägga beslag
på hans papper. Efter några månaders arrest
lösgavs G. och återkom till Sverige i aug. s. å.
Efter hemkomsten blev han jan. 1718 statssekr.
vid Handelsexpeditionen och sändes strax
därefter till Åland för att jämte Görtz underhandla
med tsar Peters sändebud om fred. I febr. 1719
avsändes G. för andra gången, nu tills, m.
Lil-lienstedt, till Åland för att förnya
underhand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
