- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
557-558

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastik - Gymnastikdirektör - Gymnastikfolkhögskola - Gymnastikfrämjandet, Riksförbundet för gymnastikens främjande - Gymnastikförbund - Gymnastikinstitut - Gymnastikkonsulent - Gymnastiklärare - Gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund - Gymnastik- och idrottsskolan (GIS) - Gymnastikredskap - Gymnastiska centralinstitutet (GCI)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gymnastikdirektör—Gymnastiska centralinstitutet

557

samlade arbeten, bd 3, 1866), ”Reglemente för
g.” (1836, 2 uppl. 1853); Hj. Ling, ”Förkortad
öfversikt af allmän rörelselära” (1880); J. H.
Pestalozzi, ”Über Körperbildung” (i
Wochen-schrift für Menschenbildung, 1807); H.
Roth-stein, ”Die G. nach dem System des
Gymnasiar-chen P. H. Ling”, l—5 (1848—59); J. Lindhard,
”Guts Muths—Nach tegall—Ling. Nogle
sam-menlignende betragtninger” (i ”Akademisk G.”,
1917—19), ”Den almindelige (fysiologiske)
gymnastikteori” (2:a uppl., 3 Bd, 1918—21), ”Den
specielle gymnastikteori” (3æ uppl. 1926—27),
”Gymnastikteori i omrids” (1929); Elli
Björk-stén, ”Kvinnogymnastik”, 1—2 (2 uppl. 1926—
32); Elin Falk, ”G. med lek och idrott” (1927);
J. G. Thulin, ”Lärobok i g.”, d. I—V (1919—43;
därav ”Gymnastikatlas”, 5:e uppl. 1948,
”Små-barnsgymnastik” och ”Gymnastikhandbok”, 5:e
uppl. 1949), ”Lekar” (5:e uppl. 1949); C. A.
Westerblad, ’Ling: Tidshistoriska
undersökningar”, d. I—IV (1913—1946), ”Hj. Ling: Hans
levnad och hans betydelse” (1939); G. Frostell,
”Metodiska kroppsövningar. Principiella
synpunkter” (1933); O. Holmberg, ”Den svenska g:s
utveckling. Per Henrik Ling och hans verk”
(1939) samt Signe Prytz, ”P. H. Ling og hans
gymnastikpædagogiske indsats” (1941).

Gymnastikdirektör benämnes den, som enl.
1887 års stadga utexaminerats från 3:e årskursen
vid Gymnastiska centralinst. el. som kvinnlig
gymnast avlagt examen vid detta inst. Samma
rättighet tillkom dem, som utgått från Sydsvenska
gymnastikinst. el. Arvedsons gymnastikinst.
t. o. m. 1934. Efter d. å. erhåller endast den,
som avlagt gymnastikdirektörsexamen vid
Gymnastiska centralinst. titeln g.

Gymnastikfolkhögskola, kombination av
folkhögskola och utbildningsanstalt för ledare i
frivillig gymnastik, som först tillämpades av
dansken Niels Bukh i Ollerup, sedermera på
Snog-höj (likaledes i Danmark, dock uteslutande för
kvinnor) samt fr. o. m. 1937 på Lillsved (på
Värmdön).

Gymnastikfrämjandet, Riksförbundet
för gymnastikens främjande, en
sammanslutning, bildad 1933 med uppgift att driva
propaganda för samt ekonomiskt stödja den
frivilliga gymnastiken i Sverige.

Gymnastikförbund. 1) Fédération
Internationale de gymnastique (FIG),
Internationella gymnastikförbundet, stiftat 1881,
urspr. under namn av Fédération européenne de
gymnastique. Det anordnar tävlingar vid
Olympiska spelen samt övriga internationella
tävlingar i gymnastik.

2) Fédération Internationale de
gymnastique Ling (FIGL), Internat.
gymnastikförbundet Ling, bildat 1923 på svenskt
initiativ, till 1930 under namn av Fédération de
gymnastique éducative. Dess ändamål är att
sammanföra förbund m. fl., som arbeta med
ungdomens fysiska fostran på grundval av Lings
principer. Det utger sedan 1930 Bulletin de la
FIGL, vars titel 1948 ändrats till F. I. G.
L.-Bullelin.

558

3) Nordens gymnastikförbund, en
sammanslutning av ledande nordiska
gymnastikorganisationer, bildad 1919 på svenskt initiativ.
1932—51 utgav förbundet tidskr. Fysisk fostran
och vetenskapen.

4) Nordiskt förbund för
kvinnogymnastik, bildat 1922 på finländskt initiativ
med ändamål att främja en rationell kvinno- och
barngymnastik. Dess organ är sedan 1927
Nordisk Kvinnogymnastik.

5) Svenska gymnastikförbundet,
se d. o.

Gymnastikinstitut, utbildningsanstalt för
lärare och lärarinnor i frisk- och sjukgymnastik. Se
Gymnastiska centralinstitutet, Arvedsons
gymnastiska institut och Sydsvenska
gymnastikinstitutet.

Gymnastikkonsulent, befattning i
Skolöverstyrelsen, som tillkom 1932, då de sedan 1915 för
folkskolan anställda
gymnastikinspektörerna (ett 20-tal) ersattes med en manlig (i:e)
och en kvinnlig (2:e) g.

Gymnastiklärare, se Gymnastiska
centralinstitutet.

Gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund, se Riksidrottsförbundet.

Gymnastik- och idrottsskolan (GIS),
förlagd till Krigsskolan, Stockholm, och underställd
dess chef, tillkom jämlikt 1942 års
försvarsbeslut. Dessförinnan hade den varit provisoriskt
organiserad från 1936. G:s uppgift är att utbilda
officerare och underofficerare ur samtliga
försvarsgrenar till militära gymnastik- och
idrottsledare, vissa underofficerare därjämte till
fäktin-struktörer.

Gymnastikredskap. Man brukar indela de
moderna g. i fasta, flyttbara och mindre redskap
för lek m. m. a) Fasta g.: Bomsystem
(bommen göres nu ganska kort, 4,0—4,5 m, och
har vanl. motvikter i båda ändar), ribbstol,
väggstege, stundom benämnd a v m a t a
r-stege (för nedgång från båglinans övre del),
lod stege (även vågstege finnes stundom),
repstege (ofta benämnd lejdare),
lodlina (även som avmatarlina för nedgång
från båglina) samt b å g 1 i n a (ofta benämnd
slaglina). — b) Flyttbara el. rörliga
g.: Fristående bom system (stagade i
sidled), bänk, häst, plint, hoppställ med
h o p p 1 i n a och ribba, korgbollställ
(numera vanl. fastsatt i väggen och försett med
stoppbräda), matta (längre för handvolter o. d.,
kortare vid svårare hopp), b om sa del samt
satsbräda (även kallad trampolin el.
svikt-bräda). — c) Mindre redskap för lek
m. m.: Bollar av olika slag och storlek,
bollträn, hopprep, lekband, ringar av trä
el. rep, stafetter, målkäppar,
brännplattor samt måttband och tidtagarur.
— På senaste tiden ha tyska turnredskap börjat
införas i svenska gymnastiksalar. De bestå av
räck, barr, romerska ringar och b
y-gelhäst (häst med höga sadelbågar).

Gymnastiska centralinstitutet (GCI),
undervisningsanstalt i Stockholm för utbildning av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free