Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gynocardia - Gynodieci, Gynomoneci - Gynostegium el. gynostemium, könspelare - Günther (greve) - Günther, släkt - Günther, 1. Claës - Günther, 2. Ernst - Günther, 3. Christian - Günther, Agnes - Günther, Hans - Gyóni, Achim Géza - Gyp - Gypaëtus - Gypogeranidae, Gypogeranus - Gyps - Gypsophila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Gynocardia—Gypsophila
562
Gynoca’rdia, växtsläkte av fam.
Flacourtia-ceae, med arten G. odorata, ett i Ostindien
inhemskt träd med stora, välluktande blommor
och kapselfrukt med tjockt, vedartat skal. Den
ur fröna pressade oljan kallas falsk
chaulmoogra-olja, till skillnad från den värdefulla äkta
chaul-moograoljan, som erhålles från Hydnocarpus
(se d. o.).
Gynodieci, Gynomoneci, se Könsfördelning.
Gynostegium el. gynostémium, k ö n
s-pelare, en genom ståndarnas sammanväxning
med pistillen uppkommen pelarformig bildning i
blomman hos t. ex. asklepiadacéer.
Günther, greve av Schwarzburg, tysk
mot-konung (1304—49). Han valdes 30 jan. 1349
av wittelsbachska partiet till konung i opposition
mot luxemburgaren Karl IV men avstod maj
s. å. för 20,000 mark silver från kronan och
dog kort därefter.
Günther, från n. Tyskland härstammande släkt,
av vilken tvenne bröder 1720 erhöllo svenskt
adelskap.
1) Claes Efraim G., jurist, politiker (1799—
1861), fil. mag. i Uppsala 1824, protokollsekr.
1840, revisionssekr. 1842. G. inträdde april 1848
som konsultativt statsråd i den efter
marsorolig-heterna s. å. bildade ”liberala” ministären.
Sedan dennas förslag till en ny
representationsord-ning fallit vid riksdagen 1850, avgick G. efter
riksdagens slut (1851) och blev led. av Högsta
domstolen (justitieråd 1851—56 och 1858—61).
1856—58 var G. justitiestatsminister.
2) Ernst Axel G., den föreg:s son, diplomat
(1850—1927), sekr. i Kommerskollegium 1891,
kommerseråd och byråchef där 1897—1904,
över-dir. och chef för Patent- och
registreringsverket 1904—05, envoyé i Kristiania 1905—08, i
Köpenhamn 1908—18. Han utgav två
memoarverk från diplomatåren i Kristiania och
Köpenhamn (båda 1923).
3) Christian Ernst G., den föreg:s son,
diplomat (f. 1886 V12). G. blev efter studier vid
Lunds univ. fil. kand. 1909, jur. kand. 1916,
notarie i
Lantbrukssty-relsen 1918, t. f. 1 :e
kanslisekr. i
Handels-dep. och chef för dess
traktatbyrå 1922,
överflyttade 1925 till
Ut-rikesdep., där han
gjorde en snabb
karriär, blev 1928 chef
för handelsavd. och
1930 utrikesråd, var
1930—34 envoyé i
Buenos Aires,
Santiago de Chile,
Montevi-deo och Asunciön,
1934—37 kabinetts-
sekr. i Utrikesdep. och 1937—39 envoyé i Oslo. I
dec. 1939 kallades G. från ministerposten i Oslo för
att som utrikesminister i P. A. Hanssons
nationella samlingsregering leda Sveriges
utrikespolitik; på denna post kvarstod han ända till
samlingsregeringens avgång i juli 1945. Under de
utomordentligt svåra förhållandena i samband
med 2:a världskriget hade G. att utforma och
genomföra samlingsregeringens freds- och
neutralitetspolitik. Att G. därunder tillrådde och att
regeringen också under omständigheternas tryck
gjorde avvikelser från den strikta neutraliteten,
är säkert, men även att regeringen i sin politik
och G. i sitt utformande av denna uppnådde sina
två huvudsyften att hålla Sverige utanför
kriget samt att under krigsåren tillgodose
folkförsörjningens, näringslivets och upprustningens
krav. 1946—50 var G. svenskt sändebud i Rom.
Han har utg. novellsaml. ”Djäfvulens bländverk”
(1911) och ”Vineta” (1916), ”Dikter” (1913) och
”Tal i en tung tid” (1945). Hans drama
”Äventyrens värld” uppfördes på Dramatiska teatern
1924.
Günther, Agnes, f. Breuning, tysk
författarinna (1865—1911). Hennes
religionspsykologiska roman ”Die Heilige und ihr Narr” (2 bd,
1913—14; sv. övers. 1917) vann en enastående
spridning. 1913 utkom ”Von der Hexe, die eine
Heilige war” (sv. övers. 1924).
Günther, Hans, tysk antropolog (f. 1891),
prof, i socialantropologi i Jena 1930, chef för Inst.
für Rassenkunde, Völkerbiologie etc. i Berlin
1935. G. har i en mångfald, huvudsaki.
populärvetenskapliga skrifter, av vilka särsk.
”Rassenkunde des deutschen Volkes” (1922) vann en
oerhörd spridning, utvecklat de i nazismens
rasteorier utmynnande spekulationerna om den
germanska rasens överlägsenhet.
Gyoni fdjä’ni], Achim Géza, ungersk
lyriker (1884—1917). Under i:a världskriget
utvecklades han till en stor skald, då han i den
kringrända fästningen Przemysl skrev sina
tändande och tröstande sånger. Från Przemysl kom
G. som krigsfånge till Sibirien och skickade
därifrån i hemlighet till Ungern sina dikter, som
andades en bruten själs längtan till den ungerska
jorden. Han dog i Krasnojarsk. G:s dikter
under fångenskapen utgå vos 1919 i ’ "
Leffler, ”Ungersk lyrik i svensk
översättning” (1922).
Gyp [$ip], pseud. för
författarinnan S. Martel de Janville.
Gypae’tus se Skäggam.
Gypogeränidae, GypogeTanus,
se Sekreterarfåglar.
Gyps, se Gamfåglar.
Gypso’phila [-f-], släkte bland
nej likväxterna med omkr.
50 arter, de flesta i ö.
Medelhavsområdet. De äro örter el.
halvbuskar med rödaktiga el. vita,
i spetsen vanl. urnupna kronblad.
I Sverige finnas 2 arter, den
ettåriga G. muralis, g r u s n e j 1
i-k a, och den fleråriga G.
fastigia-ta, s å p ö r t. De växa sällsynt
på sand el. grus i s. och mellersta
Sverige. Några odlas, t. ex. den
ettåriga G. elegans och den
fler-åriga G. paniculata, gipsbio
m-m o r.
Gypsophila
elegans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
