Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyroskop - Gyrostabilisator - Gyroverkan, rotationsverkan, snurrverkan - Gürtner, Frans - Gysinge - Güstrow - Gütersloh - Gyttja - Gyttjebad, gyttjemassagebad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Gyroskop—Gyttjebad
566
Gyroskop [-å’p], en av L.
Foucault (1852) konstruerad
apparat, avsedd att påvisa
jordrotationen. G. bestod (se
fig.) av en kardanskt
upphängd snurra K, vilken
brag-tes i snabb rotation kring en
vågrät axel. Den yttre
ringen R, hängde i en tråd F.
Eftersom inga yttre krafter
verkade på snurran, borde
denna bibehålla sin riktning
i rummet och alltså ständigt
vara riktad mot en och
sam
ma punkt på fixstjärnehimmeln. För en
observatör borde alltså axeln skenbart tyckas
vrida sig i motsatt riktning mot jordrotationen.
Försöket misslyckades emellertid, då det ej var
möjligt att eliminera friktionen och
tyngdpunktsex-centriteten. Jfr Gyrohorisont och Gyrokompass.
Gyrostabilisator, på gyroprincipen baserad
anordning för minskning av rullningen hos
fartyg. G. består av en tung ro tor, vars axel i
medeltal hålles vertikal. Axeln är medelst ett i
fartygsskrovet kraftigt fästat svängstativ
stjälp-bar parallellt med kölplanet, varvid den
växel-riktade stj älpningsrörelsen ombesörj es av en
ser-vomotor, som styres av en hjälpgyro. — G. av
större typ ha byggts av bl. a. Sperry Gyroscope
Co., New York.
Gyroverkan, rotationsverkan,
snurr-verkan, den verkan hos en roterande kropp
med symmetrisk massfördelning, som beror
därpå, att en sådan kropp vid försök att ändra
axelriktningen utför en precessionsrörelse.
Påverkas rotationsaxeln av ett vridande kraftpar,
strävar den att vrida sig vinkelrät mot ett plan
genom kraftparet och rotationsaxeln. Härpå
grundar sig t. ex. gyrostabilisatorn.
Gürtner, Frans, tysk politiker (1881—1941),
justitieminister (tysknationell) i Bayern 1922—
32, riks justitieminister i juni 1932. G. kvarstod
på denna post i Schleichers kabinett och senare
i den nationalsocialistiska regeringen. Han
övertog 1934 även preussiska justitieministeriet och
sedermera likaså övriga delstaters. G. ledde 1934
—36 utarbetandet av de förslag till ny strafflag
och ny straff processordning i nationalsocialistisk
anda, vilka därefter till 1945 tillämpades som
gällande tysk rätt.
Gysinge, f. d. brukssamhälle i österfärnebo
sn i Gästrikland, vid fall i Dalälvens n. gren och
vid statsbanelinjen Sala—Gävle; 390 inv. tills,
m. Mattön. G. har apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär; 1943 öppnades här ett
landstingets vårdhem för sinnessjuka. G., som
delvis bibehållit sin prägel av ålderdomligt
brukssamhälle, har uppvuxit kring ett numera nedlagt
järnbruk från 1668. Familjen Benedicks, som
1820—78 ägde bruket och bl. a. uppförde en
trä-massefabrik, bildade G. bruks ab., vilket 1905
uppgick i St. Kopparbergs bergslags ab. Detta,
som nu driver endast såg och kraftverk vid det
3,4 m höga fallet, äger även Gysinge
herrgård (187 har, därav 112 åker), vars slott
upp
fördes 1832—51 efter ritningar av C. C.
Gjör-well d. y.; det restaurerades 1920 och användes
nu som rekreationshem.
Güstrow [gy’strå], stad i Mecklenburg, vid
Warnows biflod Nebel; 33,000 inv. Slottet,
uppfört 1558—65 av Franciscus Pahr i renässansstil
med rikt växlande stuckdekoration, företer flera
drag av likhet med Uppsala slott. G. var 1555—
1695 residens för hertigarna av Mecklenburg-G.
G. har stålverk, träförädling, konserv- och
kemisk industri.
Gütersloh [gy’tarslå], stad i Westfalen,
Tyskland, 17 km s. v. om Bielefeld; 33,000 inv.
Järnvägsknut med betydande industri.
Gyttja, en lös jordart, med hög halt (5—35 °/o)
av organiska beståndsdelar, ofta av geléartad
konsistens; den avsättes på bottnen av insjöar
eller avstängda havsvikar. De växt- och
djurdelar, som ingå i g., äro oftast mycket fint
fördelade och ha till stor del passerat tarmkanalen
hos en del lägre vattendjur, maskar, insektslarver
och småkräftor. Vid torkning krymper g. högst
betydligt och spricker då ofta i pelarformiga
stycken. — Gyttj eavlagringar från postglacial
tid träffas sällan i ytan utan täckas nästan
alltid av svämlera el. torv. G. utgör oftast det
första organiska sediment, som bildas vid en
sj ös igenväxning; först avsättes
plankton-gytt j a (alggyttja), som i hög grad består av
alger, och sedan detritusgyttj a
(strandgyttja), vari ingår rikligt av från stranden
ut-svämmat material. Därefter vidtager
torvbild-ningen. — En varietet av g. är p a p p e r s g y
11-j a, en alggyttja, som låter dela sig i
pappers-tunna skivor. — G. innehåller ofta kolsyrad kalk
i avsevärd mängd, och dylik kalkgyttj a
bildar övergång till bleke samt kan innehålla
rikligt med skal av sötvattensmollusker och kallas
då snäckgyttja. — Enär g. utgör igenväxta
sjöars bottenlager, medtages den ofta vid
torv-beredning ur fornsjötorvmossar. Den kan
emellertid nedsätta torvens värde. Efter
torrläggning av sjöar kunna g.-lager ofta bilda god
åkerjord. Denna är självdränerande på gr. av g:s
egenskap att vid torkning spricka sönder utan
att sprickorna sedan gå samman.
Gyttjebad, gyttj emassagebad, en för
Sverige egendomlig badform, vars uppkomst ej
är känd. G. praktiserades först vid Loka brunn,
varifrån det utbrett sig i landet. Vid
havskur-orterna infördes en modifikation av Lokabadet,
i det att ingnidningen (med varm i st. f. kall
gyttja) följdes av ett varmt saltbad. Badets
verkningar anses bero på den grundliga friktionen
med dess kraftiga hudretning, de termiska
ingreppen vid duschen, varmbadet m. m.
G. annorstädes än i Norden äro grundade på en
annan princip: genom att omge kroppen med en
dålig värmeledare, ss. gyttja, sand o. dyl., kan
man i hög grad förstärka badens termiska
verkan. G. kallas i Tyskland Schlammbäder och
Moorbäder. Vid de förra omges kroppen av det
uppvärmda slammet, så t. ex. vid baden i Abano
och i Acqui. Moorbaden ges på annat sätt.
Gyttjan (mooren) upptages vanl. från torvmossarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
