Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gåsskötsel - Gåsö - Gåsögon - Gåsört - Gåta - Gå under jorden - Gåva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Gåsö—Gåva
578
3—4, högst 5, honor. Under parningstiden måste
gåsen ha tillgång till en vattenbassäng, som dock
ej behöver vara större än i—1,5 m i fyrkant och
med ett djup av omkr. 50 cm. Äggläggningen
börjar vanl. i slutet av febr. el. början av mars.
Kläckningstiden är 27—30 dagar; från andra
dagen ges åt gåsungarna lämpligen s. k.
kycklingtorrfoder tills, m. finhackat gräs,
maskrosblad el. nässlor. Efter 3—4 dagar böra de
komma ut i det fria och behöva då endast ett
obetydligt tillskott morgon och afton av kraftfoder.
Första veckorna böra gåsungarna noga skyddas
mot fukt och köld.
Som förberedande gödning lämpar sig särskilt
bete på stubbåkrar, och vid den egentliga
gödningen, som beräknas till 1—2 mån., ger man
dessutom ett mjukfoder av havremjöl och kokta
kålrötter samt havre. Avelsstam, som behålles
över vintern, får dels säd, dels mjukfoder av
blandsädesgröpe och kokt potatis, uppblandat med
skållad höhackelse. Utfodringen sker 2 ggr
dagligen; omkr. 1 hg säd och 3 händer mjukfoder
beräknas per djur; då äggläggningen börjar,
ökas utfodringen till 1 V2 gång den ovan nämnda.
Gåsö, fiskläge och badort strax utanför
Lysekil.
Gåsögon. 1) (Boktr.)
Yrkesbenämning på
anfö-rings- el. citationstecken
av typen ». — 2) (Text.)
Kyprad vävnad av olika
material med snedrutor i
jämlöpande rader.
Gåsört, se Potentilla.
Gåta, omskrivande
beteckning för ett icke nämnt
föremål, vilket åhöraren el.
läsaren skall gissa. Man
skiljer mellan olika
arter av g.: sakgåtor,
lärogåtor, r ä k n e
gåtor, kuggfrågor samt
bokstavsgåtor, där
man av oordnade
bokstäver skall sammansätta ett
el. flera av framställaren bestämda ord, c h
a-rader (stavelsegåtor), korsords- och
steg-ordsgåtor samt rebusar (bildgåtor). G.
tjänade i Orienten fordom ofta som uttryck
för en högre kunskaps hemligheter. Hos
he-bréerna spelade den en stor roll både vid
allvarliga och glada tillfällen samt omtalas i G.
T. Hos grekerna slöt sig gåtan i äldsta tider
till orakelspråken och var då avfattad i metrisk
form. Skalderna blandade gärna gåtlika uttryck
i sina dikter. Romarna funno föga smak i
dylika tankeövningar, som däremot voro mycket
vanliga hos de germanska folken. Eddasångerna
äro fulla av dylika g., t. ex. ”Vaftrudnismal”. En
ytterligare utbildning fick g. under 1700- och
1800-talen, då man genom en skön poetisk form
sökte giva den ett större behag. — Litt.: H.
Olsson, ”Folkgåtor från Bohuslän” (1945),
”Finlands svenska folkdiktning, 4. Gåtor” (1949); F.
Ström, ”Svenska folkgåtor” (2 :a uppl. 1939).
NF IX — 19
Duktyg i gåsögon
dräll.
Gå under jorden, om förhållanden i under
2:a världskriget ockuperade länder: dölja sig,
hålla sig undan i sitt eget land för att icke falla
i ockupationsmaktens våld.
Gåva, jur., frivilligt och medvetet
vederlags-fritt avlåtande av förmögenhetsobjekt. Vanl.
tänkes som föremål för g. viss lös sak (el.
penningsumma) el. fastighet, men även en fordran el.
annan rättighet kan givas, liksom även g. kan utgöras
av vederlagsfri utfästelse att framdeles betala visst
belopp, efterskänkande av en bestående fordran,
gratis upplåtelse av nyttjanderätt o. s. v. G. av
lös sak utan alltför högt värde brukar kallas
skänk el. present, g. av mera betydande värde
(till allmännyttigt el. annat ideellt ändamål)
donation. Utfästelse av g. är i princip ogiltig. Enl.
lag 27/3 1936 ang. vissa utfästelser om g. finnas
emellertid viktiga undantag från denna
huvudregel. Avser utfästelsen g. av penningar, lösören,
fordringar samt aktier och vissa andra
värdehandlingar, som utgöra löpande papper el.
presenta-tionspapper, är utfästelsen bindande 1) om den
gjorts i skuldebrev el. annan urkund, som
överlämnats till gåvotagaren, el. 2) ifall
omständigheterna vid dess tillkomst visa, att den var
avsedd att komma till allmänhetens kännedom.
Utfästelsen gäller emellertid icke i förhållande till
givarens borgenärer, varav bl. a. följer, att
gåvotagaren icke får någon utdelning i givarens
konkurs. Är utfästelsen sådan, att den icke skall
kunna göras gällande i givarens livstid, är den
ogiltig, såvida den icke skulle fylla fordringarna
för att vara ett testamente. Gåvoutfästelsen kan
bli helt el. delvis ogiltig, om den inkräktar på
vad som lagligen tillkommer efterlevande make
el. arvingar. I vissa fall kan g. återkallas el.
jämkas. G. av penningar, lösören och löpande
papper fullbordas genom att föremålet
överlämnas i mottagarens besittning. G. av penningar
kan även fullbordas genom insättning i bank
under mottagarens namn, försåvitt icke
givaren förbehåller sig att själv få förfoga över
medlen. Vid g. av fast egendom fordras, att
gåvobrev upprättats och tillställts mottagaren.
G. mellan makar kräver äktenskapsförord,
såframt ej fråga är om sedvanliga skänker
(julklappar el. dyl.) utan otillbörligt högt värde.
Förmyndare får i regel ej giva av sin myndlings
egendom annat än dylika skänker. Bland de
rättsliga verkningarna av g. må nämnas, att givaren
är fri från ansvar för fel el. brist i det givna;
ävensom från hemulsansvar; att gåvotagaren har
att betala viss gåvoskatt; att mottagaren av g.
av fast egendom kan förpliktas att bidraga till
givarens underhåll och i fall han visat grov
otacksamhet, att återlämna g.; att g., som till
syftet varit att likställa med testamente (t. ex.
givits på dödsbädden), skall vid beräkning av
givarens bröstarvingars laglott sammanräknas
med hans kvarlåtenskap och ådrager i vissa fall
gåvotagaren skyldighet att bidraga till givarens
barns underhåll; att givarens borgenärer kunna,
vid konkurs viss kort tid efter g., påyrka dess
återgång; samt att vid g. mellan makar givarens
borgenärer ha ett enl. särskilda regler bestämt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
