Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gällivare - Gällivare domsaga - Gällivare-Dundret - Gällivare kyrkostad - Gällivare malmfält el. malmberg - Gällivare revir - Gällivare tingslag - Gällnö port - Gällstad - Gällö - Gälspringor - Gäms - Gänga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Gällivare domsaga—Gänga
584
pell i Malmberget, 1906 ett i Vitträsk, 1942
ett för lappar i Nikkaluokta vid Paittasjärvi
på nordgränsen och 1945 ett i Niilivaara vid
Ängesån; samtliga äro av trä. I Nattavara
och Hakkasbyn finnas gravkapell i anslutning
till begravningsplatser. Pastorat i Luleå stift,
Lappmarkens tredje kontrakt; bildar
storkommunen Gällivare.
Gällivare domsaga i Norrbottens län, under
Hovrätten för Övre Norrland, består av
Gällivare tingslag samt Jukkasjärvi och Karesuando
tingslag. Kansliort är Gällivare
municipalsam-hälle.
Gällivare-Dundret, se Dundret.
Gällivare kyrkostad, municipalsamhälle i
Gällivare kommun (se ovan); 3,25 km2, 3,626 inv.
(1951). G. ligger vid ö. ändan av den lilla
Va-sarasjön (357 m ö. h.) och är knutpunkt på
statsbanan Luleå—Riksgränsen för linjer till
Östersund, Malmberget och Koskullskulle. G. är en
betydande handelsort och förvaltningscentrum
samt har bl. a. tingshus med domarkansli,
härads-skrivare och distriktslantmätare, nomadskola,
lasarett, epidemisjukhus, provinsialläkare och
distriktsveterinär. Bryggeri, mejeri, sågverk och
snickerifabriker. Taxeringsvärde å
fastighetsskat-tepliktig fastighet 9,139,300 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 9,074,000 kr (1950).
Gällivare malmfält el. m a 1 m b e r g, beläget
i Gällivare sn, Norrbottens län, n. om
Malmbergets municipalsamhälle, innesluter Sveriges, näst
Kiirunavaara, största under brytning varande
malmkomplex. Malmen uppträder i leptiter och
gnejser, vilka utgöra starkt omvandlade
motsvarigheter till de porfyrer, som åtfölja malmerna
i det från geologisk synpunkt bättre bevarade
Kirunafältet. De flesta malmkropparna utgöra
delar av det stora malmlagret på Välkomman och
Kungsryggen. Isolerade från detta 6 km långa
lager äro Kaptenslagret och Koskullskulle.
Huvudmassan av malmerna utgöres av svartmalmer.
Blodstensmalm uppträder dels som självständiga
malmer, dels som delar av malmkroppar.
Malmen är som regel mycket rik, i det att halten av
malmmineral uppgår till c:a 90% och
järnhalten till 61—66°/o. Fosforhalten är i allm. 0,8—
0,9 %, i en mindre del av malmen 0,3 °/o.
Svavelhalten är 0,05—o,o9°/o. I Koskullskulle är
fosforhalten endast 0,02—0,03%. Storleken av
malm-mineralkornen är vanl. 1—2 mm. Det viktigaste
gångartsmineralet utgöres av apatit. I medeltal
torde apatiten uppgå till 4,5 %. Stora
variationer uppträda dock. Fattigare på apatit äro
malmerna i Kaptenslagret och Koskullskulle.
Totala malmarean uppgår till 240,000 m2. Hela
malmtillgången i fältet har uppskattats till 400
mill. ton. Hittills ha inom G. brutits över 60
mill. ton järnmalm. Under åren 1936—39 var
malmproduktionen i de gruvor, som tillhöra
Luos-savaara-Kiirunavaara ab., i genomsnitt c :a 2
mill. ton per år, i Koskullskulle c:a 30,000 ton.
— Fyndigheterna voro med säkerhet kända 1704,
då de omnämnas under namnet Illevare; de första
inmutningarna gjordes 1735. Någon mera
betydande malmbrytning kunde ej uppstå förrän i
slutet av 1880-talet, då G. fick
järnvägsförbindelse med Luleå. G. ägdes då av det engelska
bolaget The New Gellivare Co., som emellertid
ansågs ha försummat att försvara sina
inmutningar. Huvudparten av fyndigheterna inmutades
då på nytt av C. O. Bergman, vilken jämte
G. E. Broms 1891 bildade ab. G. Detta bolag,
som 1892 inköpt aktiemajoriteten i
Luossavaara-Kiirunavaara ab., inköptes 1903 av Trafik-ab.
Grängesberg-Oxelösund.
Luossavaara-Kiiruna-vaara ab., som sedan 1907 till hälften äges av
staten, driver numera malmbrytningen vid G.
utom beträffande malmerna vid Koskullskulle, vilka
brytas av Bergverks-ab. Freja. — Litt.: P.
Gei-jer, ”G.” (i ”Sveriges geol. undersökn.”, ser.
Ca, nr 22, 1930).
Gällivare revir, adress Gällivare, tillhör Övre
Norrbottens distrikt och omfattar delar av
Gällivare och Jokkmokks socknar inom Norrbottens
läns lappmark.
Gällivare tingslag omfattar Gällivare sn.
Gällnö port, bekant passage i farleden
Stockholm—Sandhamn vid Gällnö, n. om Vindö.
Gällstad, socken i Älvsborgs län, Kinds härad,
s. s. ö. om Ulricehamn; 71,66 km2, 1,667 inv.
(1951). Är i n. höglänt (intill 353 m) och bergig,
i s. mera jämn och odlad. 1,212 har åker. Inom
socknen ligga industrisamhällena G ä 11 s t a d
(320 inv.), Rånnaväg (310 inv.) och T o r
s-b o (215 inv.) med textil- och trikåfabriker.
Egendomar: Tor sbo och Bystad. Kyrkan av sten
är från 1824; ett kapell i Påbo byggdes 1928.
Ingår i G:s, S. Säms och Grönahögs pastorat
i Göteborgs stift, Kinds kontrakt; tillhör
storkommunen Åsunden.
Gällö samhälle i Revsunds socken, Jämtland.
Gälspringor, se Fiskar, sp. 536.
Gäms, se Gemsen.
Gänga, skruvlinjeformad relief på ytan av en
cylinder el. i ett cylindriskt hål (t. ex. i en
mutter). Man skiljer mellan höger- och vänster-g.; en
högergängad skruv är formad som en korkskruv,
d. v. s. spetsen flyttar sig framåt, då
kringvrid-ning sker medurs (åt höger). Inom tekniken
användas vänster-g. endast sällan och då för
specialändamål, t. ex. vid j ärnvägskoppel. G.
består i regel av en enda skruvspiral; undantagsvis
låter man 2 el. flera spiraler löpa parallellt och
talar då om en g. med 2 el. flera ingångar.
Stigningen hos en g. är det axiella
avståndet mellan två närliggande g.-toppar, tillhörande
samma g. Med diametern hos en skruv,
avses alltid ytterdiam., när intet annat säges. —
En g. karakteriseras utom av diam, och stigning
genom sin profil, som spec. i fråga om
me-tall-g. företer
en mängd
varianter. De
vanligaste profilerna äro
triangel- el. [-skarpgäng-a-]
{+skarpgäng-
a+} n, (användes
bl. a. till bult,
skruv och rör),
Fig. 1. a enkel plattgänga, b
platt-gänga med två ingångar, c
olik-sidig trapetsgänga, d två
samarbetande d:o, e rundgänga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
