- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
597-598

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gästrikland - Litt. - Gästriklands folkhögskola - Gästriklands revir - Gästriklands västra domsaga - Gästriklands västra domsagas tingslag - Gästriklands västra kontrakt - Gästriklands östra domsaga - Gästriklands östra domsagas tingslag - Gästriklands östra kontrakt - Gästrin, Jan - Gäumann, Ernst - Gäutajaure, Gäutan - Gävle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

597 Gästriklands

”Från G.”, 1938 och 1944); kyrkorna beskrivas
i ”Sveriges kyrkor. G.”, 1—2 (1932—36) och
”G:s kyrkor”, 1 (1945). Ett synnerligen rikt
material innehålla ”Meddelanden af G:s
forn-minnesfören.” (1889—1918) med dess forts.
”Meddelanden av G:s kulturhistoriska fören.”
(1919—29) och ”Från G.” (1930 ff.). Vidare
märkes ”Från Gästrikebygder. G:s folkhögsk:s
årsbok” (1920—34).

Gästriklands folkhögskola, Västerberg,
Storvik, grundad 1910, äges av Gävleborgs läns
landsting.

Gästriklands revir, adress Gävle, tillhör
Gävle-Dala distrikt och omfattar inom
Gävleborgs län delar av Gästriklands V. och ö.
tingslag, Ala tingslag och del av Bollnäs tingslag
samt av Uppsala län örbyhus härad och del av
Olands härad.

Gästriklands västra domsaga under Svea
hovrätt omfattar Gästriklands västra domsagas
tingslag.

Gästriklands västra domsagas tingslag i
Gävleborgs län, omfattar kommunerna Ockelbo,
Järbo, Ovansjö, Hofors, Torsåker och Storviks
köping; 1,948,20 km2, 34,356 inv. (1951)- G.
utgör en domsaga med tingsställe och kansli i
Storvik, tillhör Storviks och Sandvikens
fögderier samt Gästriklands v. kontrakt av Uppsala
ärkestift.

Gästriklands västra kontrakt i Uppsala
ärkestift omfattar följ. 6 pastorat: Ockelbo och
Åmot; österfärnebo; Torsåker; Hofors;
Ovansjö samt Järbo.

Gästriklands östra domsaga under Svea
hovrätt omfattar Gästriklands västra domsagas
tingslag.

Gästriklands östra domsagas tingslag i
Gävleborgs län omfattar kommunerna
österfärnebo, Hedesunda, Ärsunda, Valbo, Hille och
Ham-rånge samt Sandvikens stad; 2,147,55 km2, 47,997
inv. (1951). G. utgör en domsaga med
tingsställe och kansli i Gävle, tillhör Gävle och
Sandvikens fögderier samt Gästriklands ö. och v.
kontrakt av Uppsala ärkestift.

Gästriklands östra kontrakt i Uppsala
ärkestift omfattar följ. 8 pastorat: Gävle Heliga
Trefaldighets förs.; Gävle Staffans förs.;
Valbo; Hille; Hedesunda; Årsunda; Sandviken samt
Hamrånge.

Gästrin, Jan Emanuel, skolman, psykolog
(f. 1896 30/i2), fil. dr 1936, doc. i Åbo 1938, i
Helsingfors 1941, sedan 1946 rektor vid
Erica-stiftelsens läkepedagogiska seminarium i
Stockholm. G. har bedrivit omfattande psykologiska
studier och bl. a. utg. ”De växandes religiösa
liv” (1936), ”Det intelligenta lärandets problem”
(1940), ”Inlärningsprocessens psykologi” (1944;
ny uppl. 1949).

Gäumann [gåi’-], Ernst Albert,
schweizisk botanist (f. 1893), prof, vid tekniska högsk.
i Zürich 1927. Han är en av vår tids ledande
mykologer och fytopatologer och har vid sina
forskningar anknutit till art- och
immunitets-problem samt lantbruksfrågor.

Gäutajaure, Gäutan, sjö, genomfluten av

folkhögskola—Gävle 598

Umeälv, Lycksele lappmark, s. ö. om Tärna
kyrka; 31,6 km2; 439 m ö. h. I trakten av G.
utbredde sig vid istidens slut en issjö,
Gäuta-issjön, som vid tiden för sin största
utbredning hade en areal av 550—600 km2.

Gävle, stad i Gästrikland, säte för
länsstyrelsen i Gävleborgs län; 70,11 km2, 47,548
inv. (1952). Staden ligger på båda stränderna
av den från Storsjön kommande Gavleån vid
dess utlopp i Gävlebukten. Staden n. om ån, som
nu inrymmer huvuddelen av city området, blev
nästan helt ödelagd av brand 1869 och
uppbyggdes enl. rutnätsstadsplan med breda gator och
esplanader. Cityområdet utbreder sig från
Centralstationen och Centralplan i ö. längs främst
Drottninggatan och Nygatan (V. infartsvägen)
över Rådhustorget och Nytorget (Salutorget)
nästan ända fram till Heliga
Trefaldighetskyr-kan, vilken räddades vid branden och till sina
äldsta delar torde härröra från medeltiden men
starkt om- och tillbyggts under 1600-talet och
först 1781 fick sitt torn. Inom det n.
cityområdet ligga det i tessinsk stil uppförda rådhuset,
färdigt 1790 (restaurerat 1874), och
Stadshuset, båda vid Rådhustorget, G.-Dala
hypoteks-förening, Riksbanken och stadens samtliga 9
andra bankinst. Vid Rådhustorgets fortsättning
norrut, Rådhusesplanaden, äro G. teater och
högre allm. lärov. belägna, och i denna stadsdel,
som nu sträcker sig upp till Falubanlinjen och
SJ :s bangårds- och verkstadsområden, äro
också G. borgareskola och högre handelsinst. samt
kommunala flickskolan belägna. I
Rådhusesplanaden uppsattes 1939 en byst av Fabian
Månsson, utförd av G. Almgren. Denna n.
centrala stadsdel begränsas i v. av Stadsträdgården,
Boulognerskogen, Gamla begravningsplatsen och
Centrallasarettet, medan den i ö. begränsas av
Holmkanalen och de utanför denna belägna
Al-derholmens industri- och magasinkvarter samt
godsbangårdar invid de gamla
huvudhamnanläggningarna i Gavleån, Nyhamnen,
Holmkanalen och de omedelbart n. om Alderholmen
belägna N. Hamnpiren och N. Kanalen. Detta
område inrymmer åtskilliga av de mera
grossistbe-tonade halvstora industrierna samt de stora
si-porex- och galvaniserings fabrikerna. Från N.
Hamnpiren leder en 2 km lång järnvägsbank
ytterligare österut till Yttre hamnen, den 1898
—1905 utförda och senare flera gånger
utvidgade massgodshamnen på den gamla
Fredriks-skansholmen, vilken visserligen blott har knappt
1 km kaj längd av gävlehamnarnas totala 11,55
km men har 8,3—7,1 m djup mot innerhamnarnas
5,5—3,3 m. Staden s. om ån har i n. delarna
med sitt oregelbundna gatunät bevarat åtskilligt
av sin gamla prägel och inrymmer bl. a. det vid
ån belägna, efter 1727 års brand på 1750-talet
helt nyuppförda slottet, nu länsresidens, och
längre österut vid ån det förnämliga, 1940 invigda
G. museum (arkitekt S. H. Wranér, bekostat
av John och Antonie Rettigs museifond),
innehållande rika saml. Stadsdelens citypräglade
huvudgata, Kungsgatan, förmedlar via
Kungs-bron huvudtrafiken över ån, även om ytterligare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free