Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gävle - Historia - Gävleborgs län - Gävleborgs läns folkhögskola - Gävlebukten - Gävle-Dala distrikt - Gävle-Dala järnvägar - Gävle—Ockelbo järnväg - Gävlesandsten - Gävleån - Gävträl - Gö- - Gödecek, Peter Augsut - Gödel, Vilhelm - Gödelöv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Gävleborgs län—Gödelöv
602
Dess strängaste bestämmelser upphävdes 1673,
men först långt fram på 1700-talet började för
G. en ny blomstringsperiod, varunder handel,
sjöfart och skeppsbyggeri nådde en stark utveckling.
G. anslöt sig jämte hela Gästrikland
oförbehållsamt till Gustav Vasa i dennes befrielsekamp.
1719 och 1721 räddades det med knapp nöd från
att skövlas av ryssarna. — Litt.: B. Wendel,
”Beskrivning över Gefle med omnejd” (1940);
N. S. Norling m. fl., ”Ur G. stads historia”
(1946).
Gävleborgs län omfattar landskapen
Gästrikland och Hälsingland (utom Ytterhogdals och
Ängersjö socknar) samt Hamra förs. (Orsa
finnmark) av Dalarne; 18,181,16 km2, 284,993 inv.
(1951). Residensstad: Gävle. Judiciellt
indelas länet i 6 domsagor, vardera utgörande 1
tingslag: Gästriklands v., Gästriklands ö., S. ö.
Hälsinglands, Bollnäs, V. Hälsinglands samt N.
Hälsinglands domsaga, lydande under Svea
hovrätt. Av städerna ha Gävle och Söderhamn egen
jurisdiktion. Administrativt delas länet i
8 fögderier: Gävle, Sandvikens, Storviks,
Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls n. och s. samt
Ljusdals fögderi, bildande 23 landsfiskalsdistrikt.
G. har 35 landskommuner, 2 köpingar (Storvik
och Ljusdal), 1 municipalsamhälle (Arbrå) samt
5 städer (Gävle, Sandviken, Bollnäs, Söderhamn
och Hudiksvall). I kyrkligt avseende
tillhör länet Uppsala ärkestift och är uppdelat på
7 kontrakt, Gästriklands ö., Gästriklands v., Ala,
Voxnans, Ljusnans, Sundhede samt Nordanstigs
kontrakt, med tillsammans 59 församlingar,
fördelade på 44 pastorat. — Länet utgör 1
landstingsområde, i vilket ej Gävle ingår. Vid val till
riksdagen utgör det 1 valkrets, som f. n. har 9
representanter i A. K. och 6 i F. K. Länet utgör
Gävleborgs inskrivningsområde (nr 14) inom 2:a
militärområdet. — G. har 28
provinsialläkardistrikt (jämte 1 extra), 11 veterinärdistrikt och 17
apotek (jämte 3 filialapotek). Länet tillhör
Härnösands landsarkivdistrikt, Gästriklands, Grönsinka,
Hamra och V. Hälsinglands revir i Gävle-Dala
skogsdistrikt samt ingår i Nedre n. lotsdistriktet;
det är indelat i 8 lantmäteridistrikt. —
Folkskole-seminarium, högre tekniskt lärov. och högre
han-delsinst. finnas i Gävle, central verkstadsskola i
Söderhamn, högre allm. läroverk i Gävle och
Hudiksvall, samrealskolor med kommunala
gymnasier i Söderhamn, Bollnäs och Sandviken,
samrealskolor i Ljusdal, Storvik och Hofors,
kommunal mellanskola i Edsbyn, kommunala
flickskolor i Gävle, Hudiksvall och Söderhamn,
folkhögskolor i Bollnäs, Forssa och Storvik
(Västerberg) samt lantmannaskola i Arbrå (Nytorp).
G. bildar 3 folkskoleinspektionsområden.
G. bildades 1762 genom utbrytning av
Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen ur dåv.
Väs-ternorrlands län. 1810 avskiljdes Härjedalen.
Gävleborgs läns folkhögskola, Bollnäs,
grundades 1886. Ur en jordbruksbetonad 2:a årskurs
framväxte en lantmannaskola, som 1905 började
sin verksamhet och som 1923 kompletterades med
en skogsskola. Dessa båda skolor fingo 1928 egen
rektor och flyttades 1946 till egna lokaler i
Ny
torp, Arbrå. Från starten hade G. både
manliga och kvinnliga kurser, men 1928 upphörde de
manliga kurserna, och skolan tar numera endast
emot kvinnliga elever. — Litt.: B. G. Jonzon,
”G. i Bollnäs 1886—1936” (1936).
Gävlebukten, bukt av Bottniska viken utanför
Gävle.
Gävle-Dala distrikt, adress Falun, del av
Domänverkets lokalförvaltning med
överjägmästa-re som chef, omfattar större delen av
Kopparbergs och Gävleborgs län samt delar av
Jämtlands och Uppsala län.
Gävle-Dala järnvägar, längd 293 km, spårvidd
1,435 m, är ett av landets äldsta järnvägsföretag
av allmän betydelse, delen Gävle—Falun, 91 km,
öppnades för trafik redan 1859. Av övriga delar
färdigställdes Falun—Rättvik, 50 km, 1890 och
Rättvik—Mora, 39 km, 1891 (Falun—Rättvik—
Mora järnväg), Mora—Älvdalen, 41 km, 1896—
1900 (Mora—Älvdalens järnväg),
Falun—Björ-bo, 70 km, 1904—05 (Falun—Västerdalarnas
järnväg). G. ägdes av Gävle-Dala järnvägs-ab. och
samförvaltades med Bergslagernas m. fl.
järnvägar i Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—
Gävle. Staten förvärvade 1947 aktiemajoriteten i
det ägande bolaget, och G. införlivades 1948 i
statsbanenätet. Sträckan Gävle—Falun
elektrifierades 1943.
Gävle—Ockelbo järnväg, längd 37 km,
spårvidd 1,435 m, öppnades för allmän trafik 1884.
G. förstatligades 1938 men hade redan
dessförinnan sedan 1933 trafikerats av Statens
järnvägar. Banan elektrifierades 1942.
Gävlesandsten, geol., en vid Gävle och s. s. v.
därom anstående jotnisk sandsten, väsentligen
utbildad som röd kvartssandsten, delvis gulrandig
samt med konglomeratbankar.
Gävleån, se Gavleån.
Gävträl, se Träldom.
Gö-, se även Goe-.
Gödecke [jö’-], Peter August,
författare (1840—90), fil. dr i Uppsala 1872, var 1869—
76 folkhögskoleföreståndare först för Herrestads
(senare Lunnevads) folkhögskola, därpå i Vrana,
1876—1879 huvudred, av Aftonbladet och blev
1880 rektor vid folkskollärarseminariet i Växjö.
G. inlade stor förtjänst om folkbildningen. Han
utgav en god övers, av Eddan (1877).
Gödel [jö’-] Vilhelm, biblioteksman (1864
—1941), fil. dr i Uppsala 1897
(”Fornnorsk-is-ländsk litteratur i Sverige”, 1), amanuens vid
Riksdagsbibl. 1902, bibliotekarie och chef 1907—
31, från 1922 med titeln överbibliotekarie. Bland
G:s skrifter märkas kataloger över fornisländska
och fornnorska handskrifter i Uppsala
univ.-bibl. (1892) och Kungl. bibi. (1897—1900), ett
tillägg till katalogen över Riksdagsbibl. (1912),
”Sveriges medeltidslitteratur” (1916), ”1 Kungl.
slottets bibi.-flygel” (1927) samt
”Riksantikvarieämbetet” (1930).
Gödelöv, socken i Malmöhus län, Torna
härad, på Romeleåsens s. v. sluttning; 18,19 km2,
310 inv. (1951). Begränsas i s. v. av Höjeån,
når i Romeleklint i n. ö. 175 m ö. h. 922 har
åker. Största delen av socknen lyder under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
