Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gömbös, Gyula - Gömfröiga växter, angiospermer - Göppingen - Göran (Örjan; helgon) - Göran (församling) - Göran Persson - Göransson, Gustaf - Göransson, 1. Göran Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Gömfröiga växter—Göransson
608
grundade enhetspartiet men bedrev efter 1923
som ledare för det antisemitiska och fascistiskt
orienterade oavhängighetspartiet opposition mot
Bethlen. 1928 inträdde han dock i dennes
regering som understatssekr. för försvaret G. blev
1929 krigsminister och kvarstod på denna post
även i G. Kårolyis ministär. Efter dennes
avgång blev G. själv ministerpresident. Han lät
Ungern jämte Italien
och Österrike i mars
1934 avsluta de s. k.
Romprotokollen. 1933
besökte han Hitler och
Göring samt
demonstrerade därmed och
på andra sätt sin
vänskap för det
nationalsocialistiska Tyskland.
Inrikespolitiskt
bekämpade G. däremot
Ungerns
nationalsocialister och skärpte det
diktatoriska
styrelseskicket. Oppositionen,
bl. a. från Bethlens sida, växte, men G., som
1932 nyorganiserat enhetspartiet, lät 1935
upplösa parlamentet och vann flertalet mandat.
G. avled följ, år, men hans in- och
utrikespolitiska kurs fullföljdes i det stora hela av
efterträdaren Daränyi.
Gömfröiga växter, a n g i o s p e’r m e r,
An-giospe’rmae, Metaspe’rmae, bilda den största av
fanerogamernas båda underavd. De igenkännas
främst därpå, att fruktbladen äro sammanvuxna
med varandra, så att det uppkommer ett slutet
fruktämne, inuti vilket fröämnena äro fästa.
Pollenkornen kunna därför ej komma direkt till
fröämnena utan sända ut slangar, som växa fram
till dessa och in till äggen (se Befruktning, sp.
549). I embryosäcken utbildas endast en
äggcell, och först efter befruktningen utvecklas där
frövita (endosperm). Av varje befruktat ägg
alstras i regel endast ett växtämne. G.
uppdelas i två klasser, monokotyledoner och
dikotyle-doner (jfr Hjärtbladsväxter).
Göppingen [gö’-J, stad i Württemberg, 35
km ö. s. ö. om Stuttgart, vid foten av Alb;
30,000 inv. Betydande industri, bl. a. tillv. av
textilvaror, leksaker och maskiner. N. ö. om
G. ligga ruinerna av Hohenstaufen
Göran (även Örjan), svenska formen av
namnet på helgonet Georg, vilken, frånsett
jungfru Maria och kanske apostlafurstarna,
torde vara den mest firade inom den katolska
kalendern (dag 23 april, i Sverige f. n.
scoutrörelsens stora festdag). I konsten framställd som
dödande en drake och ur dennes våld befriande
en prinsessa, gäller S:t G. även utom den
katolska världen som en symbol för den kristnes
kamp emot det onda, d. v. s. mot synden, och
dessutom som ett uttryck för allmänt mänskliga
dygder: ridderlighet och mod. Georgslegenden
känner dock från början (trol. 300-talet i
östromerska riket) endast hans svåra martyrium.
Först på noo-talet tillskjutes episoden om drak-
Sankt Göran och draken. Skulptur av Bernt Notke.
Storkyrkan, Stockholm.
striden. Helgonet hör till huvudföremålen i den
kristna ikonografien och är särskilt under 1100
—1500-talen skildrat i glänsande konstverk. Mest
bekant i Norden är den för Storkyrkan i
Stockholm skapade och där befintliga staty, som
utfördes i polykrom ek av den i slutet av
1480-och början av 1490-talet i Sveriges huvudstad
bosatte Bernt Notke. — Se J. Roosval, ”Riddar
Sankt G.” (1919) och ”Nya Sankt Görans
studier” (1924).
Göran, församling i Stockholm, utbröts 1925
ur Kungsholms församling.
Göran Persson, se Jöran Persson.
Göransson, Gustaf Julius, industriman (f.
1886 22/«). G. anställdes 1911 vid J. A.
Enhörnings trävaru-ab. i Sundsvall. 1916 blev han
disponent där och 1926 verkst. dir. 1930 blev
han verkst. dir. vid Munksunds ab. och 1936
vid de till det nybildade Svenska cellulosabolaget
anslutna Sundsvalls-företagen. 1947—50 var han
chef för hela cellulosakoncernen. G. har anlitats
i ett stort antal offentliga utredningar rörande
industriella och ekonomiska frågor. Vidare har
han bl. a. varit led. av styrelsen i Sveriges
allmänna exportförening, Sveriges industriförbund,
Pappersmasseförbundet, Svenska
cellulosaföreningen och ab. Svensk sprit.
Göransson. 1) Göran Fredrik G.,
in-dustriidkare (1819—1900), en av den svenska
järnindustriens märkesmän. Han blev i England
1857 bekant med
Henry Bessemer och
förvärvade av denne rätt
att i Sverige utöva
den då nyss
patente-rade bessemerprocessen (se d. o.). Sedan
försök att tillverka
stål enl. denna
metod stött på
oväntade svårigheter, som
visade, att
uppfinningen ännu ej var fullt
utarbetad, tog G. själv
metodens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
