Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göransson, 1. Göran Fredrik - Göransson, 2. Henrik - Göransson, 3. Sigrid - Göransson, 4. Fredrik - Göransson, 5. Kjerstin Göransson-Ljungman - Göransson, Hanser Lina - Göransson, Hardy - Göransson, Johan - Göransson, Åke - Gördel - Gördelbåge - Gördelfästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
G öransson—G ördelf ästnin g
610
om hand och lyckades efter många experiment
1858 framställa de första dugliga bessemergöten.
För bessemerprocessens införande i stor skala
bildades 1862 Högbo stål- och järnverks ab. med
G. som disponent, och för samma ändamål
anla-des Sandvikens masugn och bessemerverk. Sedan
Högbobolaget 1866 gått i konkurs lyckades G.
1868 rekonstruera verksamheten genom bildande
av Sandvikens jernverks ab., vilket företag under
G:s ledning utvecklade sig till ett av Sveriges
förnämsta kvalitetsjärnverk. G. blev 1900 fil.
hedersdr vid Uppsala univ.
2) Anders Henrik G., den föreg:s son,
in-dustriidkare (1843—1910). Han stod först vid
faderns sida som
af-färsledare av
Sandvikens jernverks ab. och
blev efter dennes död
hela företagets chef.
Som skapare av
dettas exportorganisation
efter då nya linjer
(direktare
förbindelser med
konsumenterna i utlandet) blev
han en föregångsman
i fråga om svenska
industriprodukters
införande på
världsmarknaden. Sitt
in
tresse för de anställda visade han genom att
skapa välfärdsinrättningar av olika slag.
3) Sigrid Maria G., den föreg:s dotter (f.
1872 23/2), socialt verksam på skilda områden,
inspektris för Sandvikens järnverks sociala
inrättningar 1907—37, suppleant i Svenska kyrkans
diakonistyrelse 1930—47, led. av dess sociala
utskott 1919—35, av Ärkestiftets stiftsråd 1922—
42, medl. av Socialstyrelsens sociala råd för
arbetarskydd och arbetsfrågor 1926—37.
4) Karl Anders Fredrik G., den föreg:s
bror, industriman (f. 1879 12/e). Efter studier
i bl. a. U.S.A. samt praktisk tjänstgöring i
Tyskland och England anställdes G. vid
Sandvikens järnverk 1901, där han 1920—48
var verkst. dir., därefter ordf, i styrelsen.
Företaget har under G:s ledning
framgångsrikt hävdat sin ställning som ett av
landets ledande järnföretag. G. har varit starkt
intresserad av att få till stånd ett samarbete
mellan arbetsgivare
och arbetare och
utg. ”Hur man
sköter sitt folk” (1927,
2:a uppl. med titeln
”Samförstånd mellan
företagare och
arbetare” 1928). Han
tillhörde fullmäktige
i Jernkontoret 1928
—49 och är led. av
Järnvägsrådet sedan
1931. G. var ordf,
i Sveriges
industriförbund 1939—42.
5) K j e r s t i n Gertrud Elisabeth G.-L j u n
g-man, den föregis systerdotter, arkitekt,
författarinna (f. 1901 12/2). G. studerade vid univ. i
Uppsala 1920—22 och bedrev målarstudier 1919
—23 samt avlade arkitektexamen vid Tekniska
högsk. 1928. Hon har framträtt som målarinna
med en del separatutställningar och verkat som
arkitekt. Tills, m. Ingeborg Wærn-Bugge
utgav hon 1936 ”Bostad och hushållsorganisation”.
G. har också framträtt som skönlitterär förf.,
dels med detektivromaner, dels med mera
allvarligt syftande romaner, ”Så blankt havet ligger”
(1941), ”En dotter född” (1942),
”Pristagarin-nan” (1945), som ger bilder ur stockholmskt
författar- och konstnärsliv, samt ”Konsuln” (1949).
Göransson, Hanser Lina, f. Olsson,
konsertsångerska (f. 1908 13A), studerade vid
Musik-konservatoriet i Stockholm. G. har huvudsaki.
varit verksam som konsert- och kyrkosångerska,
bl. a. med orkester föreningarna i Stockholm,
Göteborg och Helsingfors, och har sedan 1926 varit
solist i Siljansbygdens kör förbund under Hugo
Alfvén. 1939—41 debuterade G. med stor
framgång på Kungl. teatern som Santuzza i ”På
Sicilien”, Tatjana i ”Eugen Onegin” och
Elisabeth i ”Tannhäuser”.
Göransson, Hardy Paul, fångvårdsman (f.
1894 27A), fil. kand, i Lund 1917, lärare på
Venngarns uppfostringsanstalt 1920, dir. för
alkoholistanstalten där 1923, sakkunnig i
Justitie-dep. för fångvård 1934, överdir. i
Fångvårdsstyrelsen sedan 1936; led. av
Strafflagsbered-ningen 1938—39 samt sedan 1942, led. av F. K.
sedan 1947.
Göransson, Nils J ohan, teolog (1863—1940),
prof, i dogmatik 1911—28 i Uppsala. G:s
viktigaste arbeten äro ”Utkast till en undersökning
af religionen med hänsyn till moralen” (1899,
dr-avh.), ”Undersökning af religionen” (2 bd, 1904
—06), ”Gudsförhållandets kristologiska grund”
(2 bd, 1909—10), ”Evang. dogmatik” (i
”Handböcker i teologi”, 2, 1914—16), ”Luthers
reformation” (1920), ”Dopet” (1922) och ”Den
kristna trons idealitet” (1934).
Göransson, Åke, målare (1902—42),
utbildades på Valand i Göteborg vid 1920-talets mitt.
Först när G:s verk f. g. utställdes offentligt
1941, upptäcktes hans ovanligt självständiga och
djupa begåvning. Han målade framför allt
stilleben och figurer men även landskap och
religiösa kompositioner.
Gördel, mil., en ring, vanligen av koppar, som
omger en spetsprojektils bakre del. Vid
skottlossningen skära eldrörets bommar in i den mjuka
g., och dennas gods utfyller räfflorna, varigenom
projektilen, då den framgår genom loppet, tvingas
att följa räfflornas vridning, d. v. s. får den
för säker gång genom luften erforderliga
rotationsrörelsen. Projektiler med 2 el. flera g.
finnas även (vid vapen med hög utgångshastighet).
Under 2:a världskriget användes i Tyskland g.
av bl. a. mjukt järn (i st. f. av koppar).
Gördelbåge, se Valv.
Gördelfästning, permanenta försvarsverk och
NF IX — 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
